<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015</id><updated>2011-07-28T21:59:19.971-07:00</updated><title type='text'>My site,My Control and My OWn</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>38</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-9068879246915334986</id><published>2010-09-03T04:20:00.000-07:00</published><updated>2010-09-03T04:21:16.647-07:00</updated><title type='text'>Sarawak</title><content type='html'>&lt;tr&gt;&lt;th style="background: none repeat scroll 0% 0% lightsteelblue;" colspan="2" class="navbox-title"&gt;&lt;span class="" style="font-size: 110%;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Flag_of_Sarawak.svg" class="image" title="Flag of Sarawak"&gt;&lt;img alt="Flag of Sarawak" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/Flag_of_Sarawak.svg/30px-Flag_of_Sarawak.svg.png" width="30" height="15" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong class="selflink"&gt;Sarawak&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/th&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style="height: 2px;"&gt; &lt;td&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style=""&gt; &lt;td class="navbox-group" style=""&gt;Divisions&lt;/td&gt; &lt;td style="text-align: left; border-left-width: 2px; border-left-style:  solid; width: 100%; padding: 0px;" class="navbox-list navbox-odd"&gt; &lt;div style="padding: 0em 0.25em;"&gt;&lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Betong_Division" title="Betong  Division"&gt;Betong Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bintulu_Division" title="Bintulu  Division"&gt;Bintulu Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kapit_Division" title="Kapit  Division"&gt;Kapit Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching_Division" title="Kuching  Division"&gt;Kuching Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Limbang_Division" title="Limbang  Division"&gt;Limbang Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Miri_Division" title="Miri Division"&gt;Miri  Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mukah_Division" title="Mukah  Division"&gt;Mukah Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Samarahan_Division" title="Samarahan  Division"&gt;Samarahan Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarikei_Division" title="Sarikei  Division"&gt;Sarikei Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sibu_Division" title="Sibu Division"&gt;Sibu  Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman_Division" title="Sri Aman  Division"&gt;Sri Aman Division&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style="height: 2px;"&gt; &lt;td&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style=""&gt; &lt;td class="navbox-group" style=""&gt;Cities&lt;/td&gt; &lt;td style="text-align: left; border-left-width: 2px; border-left-style:  solid; width: 100%; padding: 0px;" class="navbox-list navbox-even"&gt; &lt;div style="padding: 0em 0.25em;"&gt;&lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching" title="Kuching"&gt;Kuching&lt;/a&gt;  (capital)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Miri" title="Miri"&gt;Miri&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style="height: 2px;"&gt; &lt;td&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style=""&gt; &lt;td class="navbox-group" style=""&gt;Districts&lt;/td&gt; &lt;td style="text-align: left; border-left-width: 2px; border-left-style:  solid; width: 100%; padding: 0px;" class="navbox-list navbox-odd"&gt; &lt;div style="padding: 0em 0.25em;"&gt;&lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Belaga,_Sarawak" title="Belaga,  Sarawak"&gt;Belaga&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bintulu_District" title="Bintulu  District"&gt;Bintulu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Limbang_District" title="Limbang  District"&gt;Limbang&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Meradong" title="Meradong"&gt;Meradong&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarikei" title="Sarikei"&gt;Sarikei&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Song,_Sarawak" title="Song, Sarawak"&gt;Song&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman_District" title="Sri Aman  District"&gt;Sri Aman&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tatau_District" title="Tatau  District"&gt;Tatau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style="height: 2px;"&gt; &lt;td&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style=""&gt; &lt;td class="navbox-group" style=""&gt;Sub-Districts&lt;/td&gt; &lt;td style="text-align: left; border-left-width: 2px; border-left-style:  solid; width: 100%; padding: 0px;" class="navbox-list navbox-even"&gt; &lt;div style="padding: 0em 0.25em;"&gt;&lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sebauh_SubDistrict" title="Sebauh  SubDistrict"&gt;Sebauh&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style="height: 2px;"&gt; &lt;td&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr style=""&gt; &lt;td class="navbox-group" style=""&gt;Towns&lt;/td&gt; &lt;td style="text-align: left; border-left-width: 2px; border-left-style:  solid; width: 100%; padding: 0px;" class="navbox-list navbox-odd"&gt; &lt;div style="padding: 0em 0.25em;"&gt;&lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Asajaya" title="Asajaya"&gt;Asajaya&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ba%27kelalan" title="Ba'kelalan"&gt;Ba'kelalan&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bau,_Sarawak" title="Bau, Sarawak"&gt;Bau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Beladin" title="Beladin"&gt;Beladin&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Betong,_Sarawak" title="Betong, Sarawak"&gt;Betong&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bintangor,_Sarawak" title="Bintangor,  Sarawak"&gt;Bintangor&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bintulu" title="Bintulu"&gt;Bintulu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dalat,_Sarawak" title="Dalat, Sarawak"&gt;Dalat&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Daro" title="Daro"&gt;Daro&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Debak,_Sarawak" title="Debak, Sarawak"&gt;Debak&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Engkilili&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Engkilili (page does not exist)"&gt;Engkilili&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Julau" title="Julau"&gt;Julau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kanowit" title="Kanowit"&gt;Kanowit&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kapit" title="Kapit"&gt;Kapit&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kota_Samarahan" title="Kota Samarahan"&gt;Kota Samarahan&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lawas" title="Lawas"&gt;Lawas&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Limbang" title="Limbang"&gt;Limbang&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lingga,_Malaysia" title="Lingga, Malaysia"&gt;Lingga&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lubok_Antu" title="Lubok Antu"&gt;Lubok  Antu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lundu,_Sarawak" title="Lundu,  Sarawak"&gt;Lundu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Maludam" title="Maludam"&gt;Maludam&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Matu,_Sarawak" title="Matu, Sarawak"&gt;Matu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mukah" title="Mukah"&gt;Mukah&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Marudi,_Sarawak" title="Marudi, Sarawak"&gt;Marudi&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oya,_Sarawak" title="Oya, Sarawak"&gt;Oya&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pakan,_Sarawak" title="Pakan, Sarawak"&gt;Pakan&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pusa,_Sarawak" title="Pusa, Sarawak"&gt;Pusa&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Saratok" title="Saratok"&gt;Saratok&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sebuyau" title="Sebuyau"&gt;Sebuyau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Serian,_Sarawak" title="Serian, Sarawak"&gt;Serian&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Serikin" title="Serikin"&gt;Serikin&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Selangau,_Sarawak" title="Selangau, Sarawak"&gt;Selangau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sibu" title="Sibu"&gt;Sibu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Siburan" title="Siburan"&gt;Siburan&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Simunjan,_Sarawak" title="Simunjan, Sarawak" class="mw-redirect"&gt;Simunjan&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Spaoh" title="Spaoh"&gt;Spaoh&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sungai_Tujuh" title="Sungai Tujuh"&gt;Sungai Tujuh&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:  bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tanjung_Kidurong" title="Tanjung  Kidurong"&gt;Tanjung Kidurong&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;   &lt;span style="white-space: nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tatau" title="Tatau"&gt;Tatau&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; ·&lt;/span&gt;  &lt;span style="white-space:  nowrap;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tebedu" title="Tebedu"&gt;Tebedu&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-9068879246915334986?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/9068879246915334986/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/sarawak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9068879246915334986'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9068879246915334986'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/sarawak.html' title='Sarawak'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6743870897272346563</id><published>2010-09-03T04:19:00.003-07:00</published><updated>2010-09-03T04:19:56.910-07:00</updated><title type='text'>External links</title><content type='html'>&lt;ul&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.sarawakchat.com/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak online community forum website&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/pages/Sarawak-Community/118701391502953" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak Community Pages&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.sarawak.gov.my/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak government website&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.sarawakfriend.com/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak Social Network Community&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.sarawakforestry.com/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak National Parks&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.mysarawak.org/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Sarawak News&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.panda.org/heart-of-borneo/" class="external  text" rel="nofollow"&gt;WWF Heart of Borneo conservation initiative&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://wikitravel.org/en/Sarawak" class="extiw" title="wikitravel:Sarawak"&gt;Sarawak travel guide&lt;/a&gt; from &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikitravel" title="Wikitravel"&gt;Wikitravel&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.virtualmalaysia.com/destination/state.cfm?state=Sarawak" class="external text" rel="nofollow"&gt;Virtual Malaysia - the official  portal of the ministry of tourism - Sarawak page&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.rengah.c2o.org/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Independent News Portal for Sarawak's Indigenous  Communities&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.bmf.ch/en/" class="external text" rel="nofollow"&gt;Swiss  Charity who support Sarawak's Indigenous Land Rights&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://www.borneoproject.org/" class="external text" rel="nofollow"&gt;American funded Charity Supporting Indigenous Development  Initiatives and Conservation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6743870897272346563?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6743870897272346563/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/external-links.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6743870897272346563'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6743870897272346563'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/external-links.html' title='External links'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-1359736933426287261</id><published>2010-09-03T04:18:00.001-07:00</published><updated>2010-09-03T04:18:56.710-07:00</updated><title type='text'>Further reading</title><content type='html'>&lt;ul&gt; &lt;li&gt;Gudgeon, L. W. W. (1913), &lt;i&gt;British North Borneo&lt;/i&gt;. &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/London" title="London"&gt;London&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Adam_and_Charles_Black&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Adam and Charles Black (page does not exist)"&gt;Adam  and Charles Black&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Steven_Runciman" title="Steven  Runciman"&gt;Runciman, Steven&lt;/a&gt; (1960). &lt;i&gt;The White Rajahs: A History  of Sarawak from 1841 to 1946&lt;/i&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Cambridge_University_Press" title="Cambridge University Press"&gt;Cambridge University Press&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Chin, Ung Ho (1997), &lt;i&gt;Chinese Politics in Sarawak: A Study of the  Sarawak United People's Party (SUPP)&lt;/i&gt;, (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuala_Lumpur" title="Kuala Lumpur"&gt;Kuala  Lumpur&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/New_York" title="New  York"&gt;New York&lt;/a&gt;: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_Press" title="Oxford University Press"&gt;Oxford University Press&lt;/a&gt;, 1997) (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9835600392" class="internal mw-magiclink-isbn"&gt;ISBN 983-56-0039-2&lt;/a&gt;).&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Barley, Nigel (2002), &lt;i&gt;White Rajah&lt;/i&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/London" title="London"&gt;London&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Brown_Little/Abacus&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Brown Little/Abacus (page does not exist)"&gt;Brown  Little/Abacus&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Cramb, R. A. (2007), &lt;i&gt;Land and Longhouse: Agrarian Transformation  in the Uplands of Sarawak&lt;/i&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hawaii_University_Press&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Hawaii University Press (page does not exist)"&gt;Hawaii  University Press&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Julitta Lim Shau Hua: &lt;i&gt;„Pussy's in the well“ : Japanese occupation  of Sarawak, 1941 - 1945&lt;/i&gt;. Research and Resource Centre SUPP  Headquarters, Kuching 2006, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9834199821" class="internal mw-magiclink-isbn"&gt;ISBN 983-419982-1&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Brooke, Sylvia (The last Ranee of Sarawak), (1970), &lt;i&gt;Queen of the  Headhunters&lt;/i&gt;. William Morrow Co.&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Palmer, Gladys, (1929) &lt;i&gt;Relations &amp;amp; Complications. Being the  Recollections of H.H. The Dayang Muda of Sarawak&lt;/i&gt;. Foreword by T.P.  O'Connor. Ghost-written by &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kay_Boyle" title="Kay Boyle"&gt;Kay  Boyle&lt;/a&gt;. &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/London" title="London"&gt;London&lt;/a&gt;,  &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Lane_Co.&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="John Lane Co. (page does not exist)"&gt;John Lane Co.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;Urmenyhazi, Attila (2007) DISCOVERING NORTH BORNEO, A travelogue on  Sarawak &amp;amp; Sabah by the author-graphic designer-publisher. National  Library of Australia, Canberra, record ID: 4272798.&lt;/li&gt; &lt;li&gt;James Chin. “The More Things Change, The More They Remain The Same”,  in Chin Kin Wah &amp;amp; D. Singh (eds.) South East Asian Affairs 2004  (Singapore: Institute of South East Asian Studies, 2004)&lt;/li&gt; &lt;li&gt;James Chin. “Autonomy: Politics in Sarawak” in Bridget Welsh (ed)  Reflections: The Mahathir Years, (Washington DC: John Hopkins University  Press, 2004) (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9790615124871" class="internal mw-magiclink-isbn"&gt;ISBN 9790615 124871&lt;/a&gt;) pp 240–251&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-1359736933426287261?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/1359736933426287261/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/further-reading.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1359736933426287261'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1359736933426287261'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/further-reading.html' title='Further reading'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6155998377058539900</id><published>2010-09-03T04:16:00.002-07:00</published><updated>2010-09-03T04:17:57.744-07:00</updated><title type='text'>Economy</title><content type='html'>&lt;p&gt;Sarawak has an abundance of natural resources. &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/LNG" title="LNG" class="mw-redirect"&gt;LNG&lt;/a&gt;  and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Petroleum" title="Petroleum"&gt;petroleum&lt;/a&gt;  have provided the mainstay of the Malaysia federal government's economy  for decades while State of Sarawak only get 5% royalty from it. Sarawak  is also one of the world's largest exporters of tropical hardwood &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Timber" title="Timber" class="mw-redirect"&gt;timber&lt;/a&gt; and is the major contributor to Malaysian  exports. This has led to wide scale deforestation of Sarawak's  rainforest. The last UN statistics estimated Sarawak's sawlog exports at  an average of 14,109,000 m³ between 1996 and 2000 &lt;sup id="cite_ref-4" class="reference"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak#cite_note-4"&gt;&lt;span&gt;[&lt;/span&gt;5&lt;span&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;With such vast land expanse, Sarawak has large tracts of land  suitable for commercial agricultural development. Approximately 32% or  about 40,000 km² of the state's total land area has been identified as  suitable agricultural land. Nevertheless, less than 9% of this is  planted with productive permanent crops, while the balance is still  under shifting cultivation for hill paddy (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rice" title="Rice"&gt;rice&lt;/a&gt;) which is  estimated at more than 16,000 km². The main commercial crops are &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oil_palm" title="Oil palm"&gt;oil palm&lt;/a&gt;,  which has been increasing steadily over the years, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sago" title="Sago"&gt;sago&lt;/a&gt;, and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Black_pepper" title="Black pepper"&gt;pepper&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Since the 1980s, Sarawak has started to diversify and transform its  economy into a more industrialised one. This endeavour has been seeing  continuing success, with manufacturing and high-tech industries now  playing a significant role in shaping the economic expansion of the  state.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;As the largest state in &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malaysia" title="Malaysia"&gt;Malaysia&lt;/a&gt;,  Sarawak aims to be a fully developed state along with the rest of the  country by 2020. Sarawak has identified four sectors as key sources of  growth:&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Manufacturing" title="Manufacturing"&gt;manufacturing&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;commercial &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Agriculture" title="Agriculture"&gt;agriculture&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Construction" title="Construction"&gt;construction&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;services sectors&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;The availability of vast competitively-priced land and rich reserves  of natural resources has made Sarawak an attractive choice for  manufacturing operations among investors.&lt;/p&gt; &lt;div class="noprint tright portal" style="border: 1px solid rgb(170,  170, 170); margin: 0.5em 0pt 0.5em 0.5em;"&gt; &lt;table style="background: none repeat scroll 0% 0% rgb(249, 249, 249);  font-size: 85%; line-height: 110%; max-width: 175px;"&gt; &lt;tbody&gt;&lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Flag_of_Malaysia.svg" class="image"&gt;&lt;img alt="Flag of Malaysia.svg" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/66/Flag_of_Malaysia.svg/56px-Flag_of_Malaysia.svg.png" width="56" height="28" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td style="padding: 0pt 0.2em;"&gt;&lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Malaysia" title="Portal:Malaysia"&gt;Malaysia portal&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt; &lt;/div&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Manila_Accord" title="Manila  Accord"&gt;Manila Accord&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kingdom_of_Sarawak" title="Kingdom of Sarawak"&gt;Kingdom of Sarawak&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Flag_of_Sarawak" title="Flag  of Sarawak"&gt;Flag of Sarawak&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak_dollar" title="Sarawak  dollar"&gt;Sarawak dollar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak_Stadium" title="Sarawak Stadium"&gt;Sarawak Stadium&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gunung_Mulu_National_Park" title="Gunung Mulu National Park"&gt;Gunung Mulu National Park&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6155998377058539900?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6155998377058539900/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/economy.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6155998377058539900'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6155998377058539900'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/economy.html' title='Economy'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6202347921398443957</id><published>2010-09-03T04:16:00.001-07:00</published><updated>2010-09-03T04:16:48.269-07:00</updated><title type='text'>Agriculture, logging and land usage</title><content type='html'>&lt;p&gt;Sarawak's rainforests have been gradually depleted by the demand  driven by the logging industry and the following introduction of palm  oil plantations. Many of Sarawak's rural communities have felt changes  affected by the economic activity of these industries. Peaceful protests  and timber blockades between native communities and logging companies  are common, often resulting in &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Preventive_police" title="Preventive  police"&gt;preventive police&lt;/a&gt; action. The Penan, Borneo's nomadic hunter  gatherers have been most affected by these changes, complaining of  illness through polluted rivers, game depletion resulting in widespread  hunger and loss of traditional medicines and forest products. Their  resistance to logging companies culminated in a series of protests and  timber blockades in the 1990s, of which many were dismantled by the  Police, within the remit of the Law. The Penan claim that their rights  are not respected by the State nor by logging companies &lt;sup id="cite_ref-3" class="reference"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak#cite_note-3"&gt;&lt;span&gt;[&lt;/span&gt;4&lt;span&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;.  Another example, the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Native_customary_rights" title="Native customary rights" class="mw-redirect"&gt;native customary  rights&lt;/a&gt; court case of Rumah Nor in the Kemena Basin gave rural  communities engaged in subsistence farming hope for continued communal  use of land reserves. Although the Court of Appeal ruled against Rumah  Nor on the grounds that they had not produced sufficient evidence for  their claim, it nevertheless upheld the principles stated by the lower  court. These principles are the basis of not only Rumah Nor's claim, but  of the claims of all Sarawak's native communities, namely, (i) that  native customary rights are NOT created by legislation, although they  can be extinguished by legislation, on condition of adequate  compensation, and (ii) that these communities have a territory including  forest reserves and rivers, and farmland, including land under fallow.  Thus, although the Court of Appeal ruled against Rumah Nor's specific  claims, it upheld the lower court's ruling in favour of Rumah Nor with  regard to the general principles. In this sense, it represents a  significant blow to the state's claims that native customary rights  comprise only those rights recognised by the state through its  legislation.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The problems caused by logging in Sarawak were starkly illustrated in  Bruce Parry's BBC TV series, Tribe in 2007 (Series 3). He spent time  living with the Penan and was shown some of the effects and heard them  voice their concerns. No response or defence has been offered by any of  the political elite. What remains clear is that entering politics  remains a route to wealth in Sarawak, as in Malaysia more generally, so  long as one remains subservient to those at the 'top' (unless one is at  the 'top')&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6202347921398443957?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6202347921398443957/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/agriculture-logging-and-land-usage.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6202347921398443957'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6202347921398443957'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/agriculture-logging-and-land-usage.html' title='Agriculture, logging and land usage'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-78570288048594631</id><published>2010-09-03T04:13:00.002-07:00</published><updated>2010-09-03T04:15:32.477-07:00</updated><title type='text'>Demographics</title><content type='html'>&lt;h3&gt;&lt;span class="mw-headline" id="Ethnic_groups"&gt;Ethnic groups&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt; &lt;div class="thumb tright"&gt; &lt;div class="thumbinner" style="width: 222px;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Modern_Iban_Longhouse.JPG" class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d1/Modern_Iban_Longhouse.JPG/220px-Modern_Iban_Longhouse.JPG" class="thumbimage" width="220" height="149" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div class="thumbcaption"&gt; &lt;div class="magnify"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Modern_Iban_Longhouse.JPG" class="internal" title="Enlarge"&gt;&lt;img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; A Modern Iban Longhouse, built using new materials and preserving  essential features of communal living&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="thumb tright"&gt; &lt;div class="thumbinner" style="width: 222px;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Iban_girls.jpg" class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7a/Iban_girls.jpg/220px-Iban_girls.jpg" class="thumbimage" width="220" height="325" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div class="thumbcaption"&gt; &lt;div class="magnify"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Iban_girls.jpg" class="internal" title="Enlarge"&gt;&lt;img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; Iban girls dressed in full Iban (women) attire during &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gawai_Dayak" title="Gawai Dayak"&gt;Gawai&lt;/a&gt;  festivals in &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Debak,_Sarawak" title="Debak, Sarawak"&gt;Debak&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Betong" title="Betong"&gt;Betong&lt;/a&gt;  region, Sarawak&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;p&gt;Sarawak has more than 40 &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sub-ethnic_groups&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Sub-ethnic groups (page does not exist)"&gt;sub-ethnic  groups&lt;/a&gt;, each with its own distinct language, culture and lifestyle.  Cities and larger towns are populated predominantly by &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malays" title="Malays"&gt;Malays&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Melanaus" title="Melanaus" class="mw-redirect"&gt;Melanaus&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Han_Chinese" title="Han Chinese"&gt;Chinese&lt;/a&gt;,  and a smaller percentage of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Iban" title="Iban"&gt;Ibans&lt;/a&gt; and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bidayuh" title="Bidayuh"&gt;Bidayuhs&lt;/a&gt;  who have migrated from their home-villages for employment reasons.  Sarawak is rather distinctive from the rest of Malaysia in that there is  only a small community of Indians living in the state.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=6" title="Edit section: Dayak Iban"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Dayak_Iban"&gt;Dayak Iban&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;div class="thumb tright"&gt; &lt;div class="thumbinner" style="width: 222px;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Sea_dayak_women_corset_rings.jpg" class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Sea_dayak_women_corset_rings.jpg/220px-Sea_dayak_women_corset_rings.jpg" class="thumbimage" width="220" height="133" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div class="thumbcaption"&gt; &lt;div class="magnify"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Sea_dayak_women_corset_rings.jpg" class="internal" title="Enlarge"&gt;&lt;img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; Sea Dayaks (Iban) women from Rejang, Sarawak, wearing rattan &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Corset" title="Corset"&gt;corsets&lt;/a&gt;  decorated with brass rings and filigree adornments. The family adds to  the corset dress as the girl ages and based on her family's wealth.&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;p&gt;The Ibans comprise the largest percentage (almost 34%) of Sarawak's  population. Formerly reputed to be the most formidable headhunters on  the island of Borneo, the Ibans of today are a generous, hospitable and  placid people.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs  references to reliable sources from March 2010" style="white-space:  nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt; Because  of their history as pirates and fishermen, they were conventionally  referred to as the "Sea Dayaks". The early Iban settlers who migrated  from Kalimantan (the Indonesian part of Borneo south of Sarawak) via the  Kapuas River and crossed over the Kelingkang range and set up home in  the river valleys of Batang Ai, the Skrang River, Saribas, and the  Rajang River. The Ibans dwell in &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Long_house" title="Long house"&gt;longhouses&lt;/a&gt;,  a stilted structure comprising many rooms housing a whole community of  families.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs references  to reliable sources from March 2010" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;An Iban longhouse may still display head trophies or &lt;i&gt;antu pala&lt;/i&gt;.  These suspended heads mark a tribal victory and were a source of honor.  The Dayak Iban ceased practicing headhunting in the 1930s.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs references to reliable  sources from March 2010" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Ibans are renowned for their &lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pua_Kumbu" title="Pua Kumbu"&gt;Pua  Kumbu&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; (traditional Iban weavings), silver craft, wooden carvings  and bead work. Iban tattoos, which were originally symbols of bravery  among Iban warriors, have become amongst the most distinctive in the  world.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs references to  reliable sources from March 2010" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt; The  Ibans are also famous for their &lt;i&gt;tuak&lt;/i&gt;, a sweet rice wine which is  served during big celebrations and festive occasions.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A majority of Ibans practice &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Christianity" title="Christianity"&gt;Christianity&lt;/a&gt;.  However, like most other ethnic groups in Sarawak, they still observe  many of their traditional rituals and beliefs. Sarawak celebrates  colourful festivals such as the Gawai Dayak (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Harvest_festival" title="Harvest  festival"&gt;harvest festival&lt;/a&gt;), Gawai Kenyalang (hornbill, or the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/God_of_war" title="God of war" class="mw-redirect"&gt;god of war&lt;/a&gt; festival), penuaian padi and Gawai  Antu (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Festival_of_the_dead" title="Festival of the dead" class="mw-redirect"&gt;festival of the dead&lt;/a&gt;).&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=7" title="Edit section: Chinese"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Chinese"&gt;Chinese&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;The Chinese first came to Sarawak as traders and explorers in the 6th  century. Today, they make up 26% of the population of Sarawak and  consist of communities built from the economic migrants of the 19th and  early 20th centuries.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The first Chinese (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hakka_people" title="Hakka people"&gt;Hakka&lt;/a&gt;)  migrants worked as labourers in the gold mines at Bau or on  plantations. Through their clan associations, business acumen and work  ethic, the Chinese organised themselves economically and rapidly  dominated commerce. Today, the Chinese are amongst Sarawak's most  prosperous ethnic groups.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Sarawak Chinese belong to a wide range of dialect groups, the  most significant being Hakka (dialect|Hakka), Hokkien(dialect|Hokkien),  Teochew(Dialect|Teochew), Hailam(dialect|Hailam),  Foochow(dialect|Foochow) and Henghua(Dialect|Henghua). Whereas Hakka is  spoken predominantly by the farmers in the interior, Hokkien and Teochew  are the dominant dialect spoken within the major trading towns and  among early traders and businessmen. Hailam were well-known as  coffee-shop operators, the Henghua is famous as fishermen. (Notable  differences from those who presided in West Malaysia, the most common  spoken dialect among all the differing groups was Cantonese). Mandarin  however was and still is the unifying language spoken by all the  different dialectic groups.(Both East and West Malaysia) The Chinese  maintain their ethnic heritage and culture and celebrate all the major  cultural festivals, most notably Chinese New Year and the Hungry Ghost  Festival. The Sarawak Chinese are predominantly Buddhists and  Christians.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=8" title="Edit section: Malay"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Malay"&gt;Malay&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;The Malays make up 21% of the population in Sarawak. Traditionally  fishermen, these seafaring people chose to form settlements on the banks  of the many rivers of Sarawak. Today, many Malays have migrated to the  cities where they are heavily involved in the public and private sectors  and taken up various professions. Malay villages (kampungs) - a cluster  of wooden houses on stilts, many of which are still located by rivers  on the outskirts of major towns and cities, play home to traditional  cottage industries. The Malays are famed for their wood carvings, silver  and brass craftings as well as traditional Malays textile weaving with  silver and gold thread (kain songket).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Malays are Muslim by religion, having been converted to the faith  some 600 years ago with the Islamification of their native region. Their  religion is reflected in their culture and art and Islamic symbolism is  evident in local architecture - from homes to government buildings.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=9" title="Edit section: Melanau"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Melanau"&gt;Melanau&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;The Melanaus have been thought to be amongst the original settlers of  Sarawak. Originally from Mukah (the 10th Administrative Division as  launched in March 2002), the Melanaus traditionally lived in tall  houses. Nowadays, they have adopted a Malay lifestyle, living in  kampong-type settlements. Traditionally, Melanaus were fishermen and  still today, they are reputed as some of the finest boat-builders and  craftsmen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;While the Melanaus are ethnically different from the Malays, their  lifestyles and practices are quite similar especially in the larger  towns and cities where most Melanau have adopted the Islamic faith.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Melanaus were believed to originally worship spirits in a  practice verging on &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Paganism" title="Paganism"&gt;paganism&lt;/a&gt;. Today most of them are Muslim and some  are Christians, though they still celebrate traditional animist  festivals such as the annual Kaul Festival.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=10" title="Edit section: Dayak Bidayuh"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Dayak_Bidayuh"&gt;Dayak Bidayuh&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;Concentrated mainly on the West end of Borneo, the Bidayuhs make up  10% of the population in Sarawak are now most numerous in the hill  counties of Bau and Serian, within half an hour drive from &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching" title="Kuching"&gt;Kuching&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Historically, as other tribes were migrating into Sarawak and forming  settlements (particularly the Malays from the neighbouring archipelagos  as they shore up along the coastal areas and riversides) the  peace-loving, meek-natured Bidayuhs retreated further inland, hence  earning them the name of "Land Dayaks n land owners". The word Bidayuh  in itself literally means "land people" in Biatah dialect. In  Bau-Jagoi/Singai dialect, the pronunciation is "Bidoyoh" which also  carry the same meaning.&lt;br /&gt;The traditional community construction of the Bidayuh is the "baruk", a  roundhouse that rises about 1.5 metres off the ground. It serves as the  granary and the meeting house for the settlement's community. Longhouses  were typical in the olden days, similar to that of the Ibans.&lt;br /&gt;Typical of the Sarawak indigenous groups, the Bidayuhs are well-known  for their hospitality, and are reputed to be the best makers of tuak, or  rice wine. They also do arak tonok,some kind of moonshine.&lt;br /&gt;The Bidayuhs speak a number of different but related dialects. Some  Bidayuhs speak either English or Malay as their main language. While  some of them still practice traditional religions, the majority of  modern-day Bidayuhs have adopted the Christian faith.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=11" title="Edit section: Dayak Orang Ulu"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Dayak_Orang_Ulu"&gt;Dayak Orang Ulu&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;div class="thumb tright"&gt; &lt;div class="thumbinner" style="width: 222px;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:SapePlayer01.jpg" class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/7/7c/SapePlayer01.jpg/220px-SapePlayer01.jpg" class="thumbimage" width="220" height="320" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div class="thumbcaption"&gt; &lt;div class="magnify"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:SapePlayer01.jpg" class="internal" title="Enlarge"&gt;&lt;img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; Young Sarawakian playing the sape.&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;p&gt;The phrase Orang Ulu means upriver people and is a term used to  collectively describe the numerous tribes that live upriver in Sarawak's  vast interior. Such groups include the major Kayan and Kenyah tribes,  and the smaller neighbouring groups of the Kajang, Kejaman, Punan, Ukit,  and Penan. Nowadays, the definition also includes the down-river tribes  of the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lun_Bawang" title="Lun  Bawang"&gt;Lun Bawang&lt;/a&gt;, Lun Dayeh(mean upriver/far upstream), Berawan,  Saban as well as the plateau-dwelling &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kelabit" title="Kelabit"&gt;Kelabits&lt;/a&gt;.  The various Orang Ulu groups together make up roughly 5.5% of Sarawak's  population. The Orang Ulu are artistic people with longhouses  elaborately decorated with murals and woodcarvings. They are also  well-known for their intricate beadwork and detailed tattoos. The Orang  Ulu tribe can also be identified by their unique music - distinctive  sounds from their sape, a stringed instrument not unlike the mandolin.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A vast majority of the Orang Ulu tribe are Christians but traditional  religions are still practiced in some areas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Some of the major tribes making up the Orang Ulu group include :&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Kayan&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;There are approximately 15,000 Kayans in Sarawak. The Kayan tribe  built their longhouses in the northern interiors of Sarawak midway on  the Baram River, the upper Rejang River and the lower Tubau River, and  were traditionally headhunters. They are well known for their boat  making skills, which they carve from a single block of belian, the  strongest of the tropical hardwoods.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Although many Kayan have become Christians, some still practise  paganistic beliefs, but these are very rare today&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs references to reliable  sources from February 2008" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Lun Bawang&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;The Lun Bawang are indigenous to the highlands of East Kalimantan,  Brunei (Temburong District), southwest of Sabah (Interior Division) and  northern region of Sarawak (Limbang Division).Lun Bawang people are  traditionally agriculturalists and practise animal husbandry such as  rearing poultry, pigs and buffaloes. Lun Bawangs are also known to be  hunters and fishermen.&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Kelabit&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;With a population of approximately 3000, the Kelabit are inhabitants  of Bario - a remote plateau in the Sarawak Highlands, slightly over  1,200 meters above sea level. The Kelabits form a tight-knit community  and practise a generations-old form of agriculture. Famous for their  rice-farming, they also cultivate a variety of other crops which are  suited to the cooler climate of the Highlands of Bario. The Kelabits are  closely related to the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lun_Bawang" title="Lun Bawang"&gt;Lun  Bawang&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Kelabit are predominantly Christian, the Bario Highlands having  been visited by Christian missionaries many years ago.&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Kenyah&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;With the population about ~22,000, the Kenyah are inhabitant of Upper  Belaga and upper Baram. There are few findings on the exact origin of  the Kenyah tribe. Their heartland however, is Long San, along the Baram  River and Belaga along Rajang River. Their culture is very similar to  that of the Kayan tribe with whom they live in close association. The  typical Kenyah village consists of only one longhouse and the people are  mainly farmers, planting rice in burnt jungle clearings. With the rapid  economic development, especially in timber industry, many of them work  in timber camps.&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Penan&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;The &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Penan" title="Penan"&gt;Penan&lt;/a&gt;  are the only true nomadic people in Sarawak and are amongst the last of  the world's hunter-gatherers.&lt;a href="http://www.kent.ac.uk/anthropology/department/staff/darioN/Penan_monkey.jpg" class="external autonumber" rel="nofollow"&gt;[2]&lt;/a&gt; The Penan make their  home under the rainforest canopy, deep within the vast expanse of  Sarawak's virgin jungle. Even today, the Penan continue to roam the  rainforest hunting wild boar and deer with blowpipes. The Penan are  skilled weavers and make high-quality rattan baskets and mats. The  traditional Penan religion worships a supreme god called Bungan.  However, the increasing number who have abandoned the nomadic lifestyle  for settlement in longhouses have converted to Christianity.&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;Sebob/Chebob&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;One of the least known tribes in Sarawak and can be found in upper  Tinjar river. Sebob are the first Tinjar settlers along the Tinjar river  and it is said that the other tribes came later(migrated) The  sebob/chebob tribes occupies up to 6 six longhouse in Tinjar namely;  Long Loyang, Long Batan, Long Selapun, Long Pejawai,and Long Subeng.(All  these names come from small stream where they lived) Amongst the  longhouses, Long Luyang is the longest and most populated Sebob/Chebob  settlement.It comprises almost 100 units. Most of these people have  migrated and found work in the cities.&lt;/p&gt; &lt;h3&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=12" title="Edit section: Religions"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Religions"&gt;Religions&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt; &lt;p&gt;Sarawakians practice a variety of religions, including &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Islam" title="Islam"&gt;Islam&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Christianity" title="Christianity"&gt;Christianity&lt;/a&gt;,  &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Chinese_folk_religion" title="Chinese folk religion"&gt;Chinese folk religion&lt;/a&gt; (a fusion of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Buddhism" title="Buddhism"&gt;Buddhism&lt;/a&gt;,  &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Taoism" title="Taoism"&gt;Taoism&lt;/a&gt;,  &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Confucianism" title="Confucianism"&gt;Confucianism&lt;/a&gt; and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ancestor_worship" title="Ancestor  worship" class="mw-redirect"&gt;ancestor worship&lt;/a&gt;) and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Animism" title="Animism"&gt;animism&lt;/a&gt;.  Christianity is the largest religion in culturally and  religiously-diverse Sarawak. Religion plays a significant role in  nurturing the culture of decency and modesty among Sarawakians. It also  reflects and strengthens the identity among various ethnics. For  example, Islam reflects the identity of Malay, Chinese religions and  Buddha reflects the identity of Chinese and Christianity reflects the  identity of most Dayaks (while some still practising animism).&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=13" title="Edit section: Christianity"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Christianity"&gt;Christianity&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;div class="rellink relarticle mainarticle"&gt;Main article: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Christianity_in_Malaysia" title="Christianity in Malaysia"&gt;Christianity in Malaysia&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;Christianity is the largest religion in Sarawak. Sarawak is the state  with the highest percentage of Christians in Malaysia. Major Christian  denominations in Sarawak are the Roman Catholics, Anglicans, Methodists,  Borneo Evangelical Church (or Sidang Injil Borneo, S.I.B.) and  Baptists. Many Sarawakian Christians are non-Malay Bumiputera, ranging  from Iban, Bidayuh, Orang Ulu and Melanau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Denomination of Christians in Sarawak may vary according to their  race, although not necessarily true. For example, most Chinese  Christians are Methodists, most Ibans and Bidayuhs are either Roman  Catholics or Anglicans, while most Orang Ulu are S.I.B.'s. Church plays  an important part in shaping morality of the communities, while some  Christians views the church as a religious place. Professing  Christianity has led to abolishing of some previous rituals by  indigenous ethnics such as headhunting, improper disposal of dead  bodies, etc. Christians among indigenous ethnics have also embraced many  Christian values such as preserving modesty and dedication to God.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Despite being denied aid financially and administratively by the  Sarawak government, Christianity has continued to expand the number of  followers. Official statistics show that percentage of Christians in  Sarawak has increased faster than that of Muslims in Sarawak. In 1960,  Muslims outnumbered Christians in Sarawak; over the past half-century,  the number of Christians has grown tremendously, due to foreign  missionary efforts.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Christianity has also contributed to the betterment of the education  system in Sarawak. There were a lot of missionary schools built during  1950s to early 1980s. It has gained popularity throughout Sarawak urban  citizens transcending race and religion. Due to federalization of  education system, most of these missionary schools have been converted  into government national schools. Participation of church in these  schools have been reduced, and intake of teachers have been liberalized  to follow other national schools. The Malaysian government has allowed  the schools to continue using religious symbols on school buildings and  teaching Christian values to non-Muslim students.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Christians in Sarawak observe Christian festivals just like their  counterparts in other part of the world, namely Christmas, Good Friday,  Easter Monday and Ascension of Jesus Christ. However, only Christmas and  Good Friday are public holidays in Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=14" title="Edit section: Islam"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Islam"&gt;Islam&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;div class="rellink relarticle mainarticle"&gt;Main article: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Islam_in_Malaysia" title="Islam in  Malaysia"&gt;Islam in Malaysia&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;Islam is the second largest religion in Sarawak. Many Muslims in  Sarawak are ethnic Malays. All Malays are designated Muslim by the  Malaysian Constitution. Malay culture contributes significantly to  Sarawakian Muslim tradition as a whole especially for wedding,  circumcision (coming of age ritual), 'majlis doa selamat' etc.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Other ethnic groups which have strong Islamic influence in their  traditions are Melanau and Kedayan. Melanaus, depending on region or  kampung they live in, are normally either Muslim or Christian (while  very little practising pagan). Most of them live in Kuching, Matu,  Mukah, Igan and Bintulu. Majority of Melanau profess Muslim.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kedayan, is another distinct ethnic from Malay and Melanau, but  traditionally Muslim. Although small in number, they contribute to a  majority of Muslim population in Sibuti and Bekenu district in Miri.  Penan, on the other hand, which is part of Orang Ulu tribes, has  gradually contributed to rising Muslim population in Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Administratively, Islam is under the authority of state Islamic  council, which is Majlis Islam Sarawak (MIS), a state government agency.  Under MIS, there are various agencies dealing with various aspects of  Islam such as Jabatan Agama Islam Sarawak (JAIS), Majlis Fatwa,  Baitulmal Sarawak etc. Muslims in Sarawak are very well taken care of in  their religious aspect of their life, despite not being the majority in  Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Although the population of Muslims has increased over the past 40  years, their rate of growth has not matched that of Christians. In 1960,  Islam was the largest religion in Sarawak. &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Apostasy" title="Apostasy"&gt;Apostasy&lt;/a&gt;  among Muslim converts is common throughout Sarawak. Despite being the  state with highest growth of Muslim population in Malaysia, Sarawak may  has the highest growth of apostasy among Muslim converts in Malaysia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Muslims in Sarawak observe all Islamic festivals, such as Hari Raya  Aidilfitri (Puasa), Hari Raya Aidiladha (Haji), Awal Muharram and  Maulidur Rasul. All these celebrations have been commenced as public  holidays in Sarawak. However, Israk Mikraj, Awal Ramadhan and Nuzul  Quran, although observed, are not public holidays.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=15" title="Edit section: Buddhism"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Buddhism"&gt;Buddhism&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;div class="rellink relarticle mainarticle"&gt;Main article: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Buddhism_in_Malaysia" title="Buddhism  in Malaysia"&gt;Buddhism in Malaysia&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;Buddhism is regarded as the main religion of Chinese ethnic in  Sarawak. Many of the Sarawakian Chinese community, which comprises the  bulk of the Buddhist population, actually practise a mixture of  Buddhism, Taoism and Chinese folk religion. As there is no official name  for this particular set of beliefs, many followers instead list down  their religion as Buddhism, mainly for bureaucratic convenience.  Buddhists from other ethnic especially Bumiputera are rare and almost  insignificant to be related with.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Buddhism in Sarawak observe Wesak Day. It is a public holiday in  Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=16" title="Edit section: Animism"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Animism"&gt;Animism&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;Many Dayak especially Iban continue to practice traditional  ceremonies, particularly with dual marriage rites and during the  important harvest and ancestral festivals such as &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gawai_Dayak" title="Gawai Dayak"&gt;Gawai  Dayak&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Gawai_Kenyalang&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Gawai Kenyalang (page does not exist)"&gt;Gawai  Kenyalang&lt;/a&gt; and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Gawai_Antu&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Gawai Antu (page does not exist)"&gt;Gawai Antu&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Other ethnics who still have trace number of animism followers are  Melanau and Bidayuh.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=17" title="Edit section: Hinduism"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Hinduism"&gt;Hinduism&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;Unlike their fellow Peninsular Malaysians, Sarawak Hindus are very  small in number. Almost all Hindus in Sarawak are Indians, while some  are Chinese. There are less than 10 Hindu temples throughout Sarawak,  most of them are located in Kuching and Miri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hindus in Sarawak observe Deepavali and Thaipussam. However, none of  these festivals are public holidays.&lt;/p&gt; &lt;h4&gt;&lt;span class="editsection"&gt;[&lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarawak&amp;amp;action=edit&amp;amp;section=18" title="Edit section: Baha'i"&gt;edit&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt; &lt;span class="mw-headline" id="Baha.27i"&gt;Baha'i&lt;/span&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;Baha'i is one of the recognized religions in Sarawak. Various races  embraced the Baha'i Faith, from Chinese to Iban and Bidayuh, Bisayahs,  Penans,Indians but not the Malays or other Muslims.In towns, the  majority Baha'i community is often Chinese, but in rural communities,  they are of all races, Ibans,Bidayuhs, etc. In some schools, Baha'i  associations or clubs for students exist. Baha'i communities are now  found in all the various divisions of Sarawak. Baha'i communities do not  accept assistance from government or other organisations for activities  which are strictly for Baha'is. If, however, these services extend to  include non-Baha'is also, e.g. education for children's classes adult  literacy, then sometimes the community does accept assistance. The  administration of the Baha'i Faith is through local spiritual  assemblies. There is no priesthood among the Baha'is. Election is held  annually without nomination or electioneering. The Baha'is should study  the community and seek those members who display mature experience,  loyalty, are knowledgeable in the Faith. There are more than 40,000  Baha'is in more than 250 localities in Sarawak.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-78570288048594631?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/78570288048594631/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/demographics.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/78570288048594631'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/78570288048594631'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/demographics.html' title='Demographics'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-2231564401557490258</id><published>2010-09-03T04:13:00.001-07:00</published><updated>2010-09-03T04:13:41.946-07:00</updated><title type='text'>Environment</title><content type='html'>Sarawak features vast areas of both lowland and highland rainforest.  However, Sarawak has been hit hard by the logging industry and the  expansion of monoculture tree plantations and oil palm plantations.  Malaysia's deforestation rate is increasing faster than anywhere else in  the world. Statistics estimate Sarawak's primary forest has been  depleted by around 50%.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim  needs references to reliable sources from March 2009" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;  Malaysia's rates of deforestation are among the highest in Asia, jumping  almost 86 percent between the 1990-2000 period and 2000-2005. In total,  Malaysia lost an average of 1,402 km² —0.65 percent of its forest  area—per year since 2000.&lt;sup id="cite_ref-2" class="reference"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak#cite_note-2"&gt;&lt;span&gt;[&lt;/span&gt;3&lt;span&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;  By comparison, South East Asian countries lost an average of 0.35% of  their forest per annum during the 1990s.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-2231564401557490258?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/2231564401557490258/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/environment.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2231564401557490258'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2231564401557490258'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/environment.html' title='Environment'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-8314773657470048728</id><published>2010-09-03T04:12:00.000-07:00</published><updated>2010-09-03T04:13:04.278-07:00</updated><title type='text'>Geography</title><content type='html'>&lt;p&gt;Having land area of 124,450 km² spreading between &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Latitude" title="Latitude"&gt;latitude&lt;/a&gt;  0° 50′ and 5°N and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Longitude" title="Longitude"&gt;longitude&lt;/a&gt; 109° 36′ and 115° 40′ E, it makes up  37.5% of the land of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malaysia" title="Malaysia"&gt;Malaysia&lt;/a&gt;. Sarawak also contains large tracts of  tropical rain forest home to an abundance of plant and animal species.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak is currently divided into eleven Administrative Divisions: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching_Division" title="Kuching  Division"&gt;Kuching Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Samarahan_Division" title="Samarahan  Division"&gt;Samarahan Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman_Division" title="Sri Aman  Division"&gt;Sri Aman Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Betong_Division" title="Betong  Division"&gt;Betong Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarikei_Division" title="Sarikei  Division"&gt;Sarikei Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sibu_Division" title="Sibu Division"&gt;Sibu  Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mukah_Division" title="Mukah Division"&gt;Mukah Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kapit_Division" title="Kapit  Division"&gt;Kapit Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bintulu_Division" title="Bintulu  Division"&gt;Bintulu Division&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Miri_Division" title="Miri Division"&gt;Miri  Division&lt;/a&gt; and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Limbang_Division" title="Limbang  Division"&gt;Limbang Division&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The state stretches for some 750 km along the north east coastline of  Borneo, interrupted in the north by about 150 km of Brunei coast.  Sarawak is separated from the Indonesian part of Borneo (Kalimantan) by  ranges of high hills and mountains that are part of the central mountain  range of Borneo. These get higher to the north and culminate near the  source of the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Baram_River" title="Baram River"&gt;Baram River&lt;/a&gt; with the steep Mount Batu Lawi, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Mulu" title="Mount Mulu"&gt;Mount  Mulu&lt;/a&gt; in the Park of the same name and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Murud" title="Mount Murud"&gt;Mount  Murud&lt;/a&gt; with the highest peak in Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The major rivers from the south to the north include &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak_River" title="Sarawak River"&gt;Sarawak  River&lt;/a&gt;, the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lupar_River&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Lupar River (page does not exist)"&gt;Lupar River&lt;/a&gt;,  the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Saribas_River&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Saribas River (page does not exist)"&gt;Saribas River&lt;/a&gt;,  the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rajang_River" title="Rajang  River"&gt;Rajang River&lt;/a&gt; with 563 km the longest river in Malaysia with  the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Baleh_River" title="Baleh  River" class="mw-redirect"&gt;Baleh River&lt;/a&gt; branch, the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Baram_River" title="Baram River"&gt;Baram  River&lt;/a&gt;, the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Limbang_River&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Limbang River (page does not exist)"&gt;Limbang River&lt;/a&gt;  that drains into the Brunei Bay as it divides the two parts of Brunei  and the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Trusan_River&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Trusan River (page does not exist)"&gt;Trusan River&lt;/a&gt;  that also flows into the Brunei Bay.The Sarawak river 2459k2 in area  and is the main river flowing through Kuching(the capital).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak can be divided into three natural regions. The coastal region  is rather low lying flat country with large extents of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Swamps" title="Swamps" class="mw-redirect"&gt;swamps&lt;/a&gt; and other wet environments. The hill  region provides most of the easily inhabited land. Most of the larger  cities and towns have been built in this region. As the swamps make up  much of the coast, the ports of Kuching and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sibu" title="Sibu"&gt;Sibu&lt;/a&gt; have been  built some distance from the coast on rivers, while Bintulu and Miri  are close to the coast at the only places that the hills stretch right  to the China Sea. The third region is the mountain region along the  border and with the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kelabit" title="Kelabit"&gt;Kelabit&lt;/a&gt; and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Murut" title="Murut"&gt;Murut&lt;/a&gt;  highlands in the north.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-8314773657470048728?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/8314773657470048728/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/geography.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8314773657470048728'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8314773657470048728'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/geography.html' title='Geography'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-9222863034526240837</id><published>2010-09-03T04:11:00.000-07:00</published><updated>2010-09-03T04:12:15.709-07:00</updated><title type='text'>history of sarawak</title><content type='html'>&lt;p&gt;The eastern seaboard of Borneo had been charted (though never  settled) by the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Portugal" title="Portugal"&gt;Portuguese&lt;/a&gt; in the early 16th century. The area of  today's Sarawak was known to Portuguese cartographers as &lt;b&gt;Cerava&lt;/b&gt;.  Sarawak had been a loosely governed territory under the control of the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brunei" title="Brunei"&gt;Brunei&lt;/a&gt;  Sultanate in the early 19th century, although for a brief time in the  early 17th century Sarawak was self-governed under its first and last  Sultan, Sultan Tengah. During the reign of Pangeran Indera Mahkota in  19th century, Sarawak was in chaos&lt;sup class="Template-Fact" title="This  claim needs references to reliable sources from August 2010" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;. Sultan  &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Omar_Ali_Saifuddin_II" title="Omar Ali Saifuddin II"&gt;Omar Ali Saifuddin II&lt;/a&gt; (1827–1852), the  Sultan of Brunei, ordered Pangeran Muda Hashim in 1839 to restore order  and it was during this time that &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/James_Brooke" title="James Brooke"&gt;James  Brooke&lt;/a&gt; arrived in Sarawak. Pangeran Muda Hashim initially requested  assistance but James Brooke refused. In 1841, James Brooke paid another  visit to Sarawak and this time he agreed to assist. Pangeran Muda  Hashim signed a treaty in 1841 surrendering Sarawak and Sinian to James  Brooke. Thereafter, on 24 September 1841, Pangeran Muda Hashim bestowed  the title Governor to James Brooke. He effectively became the Rajah of  Sarawak and founded the White Rajah Dynasty of Sarawak, later extending  his administration through an agreement with the Sultan of Brunei.&lt;/p&gt; &lt;div class="thumb tleft"&gt; &lt;div class="thumbinner" style="width: 202px;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Francis_Grant_001.jpg" class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5f/Francis_Grant_001.jpg" class="thumbimage" width="200" height="257" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div class="thumbcaption"&gt; &lt;div class="magnify"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Francis_Grant_001.jpg" class="internal" title="Enlarge"&gt;&lt;img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; Sir James Brooke, Raja of Sarawak.&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;p&gt;Brooke was appointed &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Raja" title="Raja"&gt;Rajah&lt;/a&gt; by the Sultan of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brunei" title="Brunei"&gt;Brunei&lt;/a&gt; on  August 18, 1842; originally this territory was just the western end of  later Sarawak, around &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching" title="Kuching"&gt;Kuching&lt;/a&gt;. He ruled Sarawak until his death in 1868.  His nephew &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Brooke,_Rajah_of_Sarawak" title="Charles Brooke, Rajah of Sarawak"&gt;Charles Anthoni Johnson Brooke&lt;/a&gt;  became Rajah after his death; he was succeeded on his death in 1917 by  his son, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Vyner_Brooke" title="Charles Vyner Brooke"&gt;Charles Vyner Brooke&lt;/a&gt;, with a provision  that Charles should rule in consultation with his brother &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bertram_Willes_Dayrell_Brooke" title="Bertram Willes Dayrell Brooke"&gt;Bertram Brooke&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.sarawak.com.my/travel_features/bk_review/brooke.html" class="external autonumber" rel="nofollow"&gt;[1]&lt;/a&gt;. The territory was  greatly expanded under the Brooke dynasty, mostly at the expense of  areas nominally under the control of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brunei" title="Brunei"&gt;Brunei&lt;/a&gt;. In  practice &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brunei" title="Brunei"&gt;Brunei&lt;/a&gt;  had only controlled strategic river and coastal forts in much of the  lost territory, and so most of the gain was at the expense of Muslim  warlords and of the de facto independence of local tribes.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Brooke dynasty ruled Sarawak for a hundred years and became  famous as the "&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/White_Rajahs" title="White Rajahs"&gt;White Rajahs&lt;/a&gt;", accorded a status within the  British Empire similar to that of the rulers of Indian &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Princely_state" title="Princely  state"&gt;princely states&lt;/a&gt;. In contrast to many other areas of the  empire, however, the Brooke dynasty was intent on a policy of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Paternalism" title="Paternalism"&gt;paternalism&lt;/a&gt;  to protect the indigenous population against exploitation. They  governed with the aid of the Muslim Malay and enlisted the Ibans and  other "&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dayak_people" title="Dayak  people"&gt;Dayak&lt;/a&gt;" as a contingent militia. They also encouraged the  immigration of Chinese merchants but forbade the Chinese to settle  outside of towns in order to minimize the impact on the Dayak way of  life. They also established the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak_Museum" title="Sarawak  Museum" class="mw-redirect"&gt;Sarawak Museum&lt;/a&gt;, the first museum in  Borneo.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In the early part of 1941 preparations were afoot to introduce a new  constitution, designed to limit the power of the Rajah and give the  people of Sarawak a greater say in government. Despite this democratic  intention, the draft constitution contained defects and improprieties,  not least by reason of a secret agreement drawn up between Charles Vyner  Brooke and his top government officials, by which he was to be  financially compensated for this gesture out of treasury funds.&lt;sup class="Template-Fact" title="This claim needs references to reliable  sources from December 2009" style="white-space: nowrap;"&gt;[&lt;i&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed" title="Wikipedia:Citation needed"&gt;citation needed&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;]&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Japan" title="Japan"&gt;Japan&lt;/a&gt; &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Borneo_%281941-42%29" title="Battle of Borneo (1941-42)" class="mw-redirect"&gt;invaded Sarawak&lt;/a&gt;  and occupied the island of Borneo in 1941, occupying &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Miri" title="Miri"&gt;Miri&lt;/a&gt; on  December 16 and &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kuching" title="Kuching"&gt;Kuching&lt;/a&gt; on December 24, and held it for the duration  of World War II until the area was secured by &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Australia" title="Australia"&gt;Australian&lt;/a&gt;  forces in 1945. The Rajah, Charles Vyner Brooke, formally ceded  sovereignty to the British Crown on July 1, 1946, under pressure from  his wife among others. In addition the British Government offered a  healthy pension to sweeten the negotiations. His nephew &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Anthony_Brooke" title="Anthony  Brooke" class="mw-redirect"&gt;Anthony&lt;/a&gt; continued to claim sovereignty  as Rajah of Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;After the end of the Second World War, &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Anthony_Brooke" title="Anthony  Brooke" class="mw-redirect"&gt;Anthony Brooke&lt;/a&gt; then opposed the cession  of the Rajah's territory to the British Crown, and was associated with  anti-secessionist groups in Sarawak. Anthony was banished from the  country. He was allowed to return only seventeen years later, when  Sarawak became part of Malaysia. Sarawak became a British colony  (formerly an independent state under British protection) in July 1946,  but Brooke's campaign continued. The Malays in particular resisted the  cession to Britain, dramatically assassinating the first British  governor.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak was officially granted independence on July 22, 1963,&lt;sup id="cite_ref-Sarawak_independence_1-0" class="reference"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sarawak#cite_note-Sarawak_independence-1"&gt;&lt;span&gt;[&lt;/span&gt;2&lt;span&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;  and was admitted into the federation of &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malaysia" title="Malaysia"&gt;Malaysia&lt;/a&gt;  on September 16, 1963, to the initial opposition from parts of the  population. Sarawak was also a &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Flashpoint_%28politics%29" title="Flashpoint (politics)"&gt;flashpoint&lt;/a&gt; during the &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Indonesian_Confrontation" title="Indonesian Confrontation" class="mw-redirect"&gt;Indonesian  Confrontation&lt;/a&gt; between 1962 and 1966&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-9222863034526240837?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/9222863034526240837/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/history-of-sarawak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9222863034526240837'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9222863034526240837'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/09/history-of-sarawak.html' title='history of sarawak'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-2688685472229111213</id><published>2010-07-31T01:04:00.001-07:00</published><updated>2010-07-31T01:05:02.754-07:00</updated><title type='text'>Limbang Gets Mesra</title><content type='html'>What to expect from Limbang? Lots of energy! Warm and friendly faces! Kind and helpful people! That was the feeling and impression I got from the 54 participants representing government departments, heads of community, councillors, and hoteliers from Limbang town after the 2 day tourism workshop held at a town hotel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;All the best to you and the 'Bahasa Rojak' was fun. What do you call 'dabai' again? And I had no chance to try the Ikan Tahai but hopefully next time. &lt;img src="http://www.authenticsuccess.com.my/images/fbfiles/images/Mesra_Limbang_225.JPG" /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-2688685472229111213?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/2688685472229111213/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/limbang-gets-mesra.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2688685472229111213'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2688685472229111213'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/limbang-gets-mesra.html' title='Limbang Gets Mesra'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-8624271379362078310</id><published>2010-07-31T00:46:00.000-07:00</published><updated>2010-07-31T00:56:51.016-07:00</updated><title type='text'>Tourism Workshop</title><content type='html'>&lt;span style="font-family: georgia;"&gt;Pada 26 dan 27 july 2010..aku telah menghadiri kursus yang dikenali sebagai 'MESRA MALAYSIA' yang dihadiri oleh jabatan kerajaan yang beperanan secara langsung dan secara tidak langsung...Ketika Kursus ini kami telah diajar atau Facilitator kami Yang Dikenali Sebagai Madam Sim ling ling dan Kursus ini Telah Diadakan Di Hotel Purnama Limbang.....dan Dianjurkan Oleh Kementrian Pelancongan Malaysia..&lt;br /&gt;Dalam 2 hari menghadiri Kursus ini, Aku Telah mendapat segala Tentang penarikan Pelancong Ke negara kita Ini.....kata Madam sim kita Hanya Perlu berbekalkan 'Smile"kata2 itu selalu diingatkan kepada semua Peserta yang telah menghadiri Kursus ini....&lt;br /&gt;Tanpa Ragu Facilitator kami mengendalikan Kursus ini Dengan kemahiran Yang dimilikinya kepada kami...Walaupun Facilitator kami seorang Perempun namun Beliau mempunyai kreativiti tersendiri....setakat Ini saja.....&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-8624271379362078310?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/8624271379362078310/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tourism-workshop.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8624271379362078310'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8624271379362078310'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tourism-workshop.html' title='Tourism Workshop'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-5438806420060977624</id><published>2010-07-03T03:40:00.001-07:00</published><updated>2010-07-03T03:41:04.745-07:00</updated><title type='text'>Cipta rekod dunia timang Jabulani</title><content type='html'>&lt;p&gt;HAVANA, Cuba - Seorang rakyat Cuba, Erick Hernandez mendakwa mencipta  rekod dunia menimang bola Jabulani, yang digunakan di Piala Dunia  sambil duduk.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hernandez berkata: ''Saya telah menimang bola Jabulani yang dikritik  hebat oleh bintang bola sepak dunia dengan sempurna, tanpa sebarang  halangan dalam masa tiga jam, tiga minit dan 14 saat di sebuah hotel di  Havana.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;''Saya melakukannya dengan sedikit kepenatan selepas banyak melakukan  pertunjukan sempena Piala Dunia,'' katanya yang berumur 43 tahun dan  menggunakan nama samaran &lt;i&gt;The Dominator&lt;/i&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hernandez, yang merupakan penyokong Brazil, menyatakan Jabulani  mempunyai lantunan yang baik dan amat sesuai untuk digunakan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Beliau sebelum, dia memegang rekod dunia melakukan tandukan sebanyak  319 kali dalam masa seminit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia juga mencatat rekod menyepak sebiji bola ke garisan penamat dalam  satu pertandingan maraton, sejauh 42 kilometer dalam masa tujuh jam 17  minit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kemahiran menimang bola yang diwarisi daripada keluarganya turut  melibatkan abangnya, Dauglas, yang turut melakukan sesuatu yang menarik  ketika menyentuh bola sebanyak 100,026 kali dalam masa 15 jam pada tahun  1997.&lt;/p&gt; Sekarang, Erick mengatakan dia mahu mencuba dalam masa 24 jam tahun  ini.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-5438806420060977624?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/5438806420060977624/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/cipta-rekod-dunia-timang-jabulani.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/5438806420060977624'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/5438806420060977624'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/cipta-rekod-dunia-timang-jabulani.html' title='Cipta rekod dunia timang Jabulani'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-1515387766370290097</id><published>2010-07-03T03:34:00.001-07:00</published><updated>2010-07-03T03:35:26.043-07:00</updated><title type='text'>Tuah Komano dapat pingat</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;span class="intro"&gt; TOKYO - Pemain pertahanan Jepun, Yuichi Komano  (gambar) dipertimbangkan untuk diberikan pingat, selepas dia gagal  menyempurnakan sepakan penalti sekali gus menyebabkan Jepun tersingkir  dari Piala Dunia pada pusingan kedua.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Gabenor tempat kelahiran pemain itu, Wakayama memberitahu media  semalam bahawa beliau mahu menganugerahkan pingat kepada Komano atas  usahanya di Afrika Selatan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;"Kami mahu menganugerahkan Komano pingat untuk memberikan orang ramai  impian dan emosi," kata Yoshinobu Nisaka, yang menyaksikan kekalahan  Jepun di tangan Paraguay di kawasan awam bersama ibu Komano.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pingat itu lebih kepada untuk menghiburkan Komano selepas dia gagal  menyempurnakan sepakan penalti ketiga Jepun ketika menentang Paraguay.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;"Saya hanya menundukkan kepala ke lantai selepas itu tetapi rakan  sepasukan memberi sokongan kepada saya.&lt;/p&gt; "Tulio (Pemain Pertahanan) turut memberitahu saya bahawa dia mungkin  akan melakukan perkara sama jika diberi tanggungjawab besar itu. Ia  sekurang-kurangnya membolehkan saya boleh mengangkat kepala ketika  pulang ke tanah air," jelas Komano.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-1515387766370290097?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/1515387766370290097/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tuah-komano-dapat-pingat.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1515387766370290097'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1515387766370290097'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tuah-komano-dapat-pingat.html' title='Tuah Komano dapat pingat'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-8203652937328888913</id><published>2010-07-03T03:28:00.000-07:00</published><updated>2010-07-03T03:30:28.894-07:00</updated><title type='text'>03/07/2010  Sneijder robek hajat Brazil</title><content type='html'>&lt;table align="Right" border="0" cellpadding="3" width="300"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign="top"&gt; &lt;img src="http://ww2.utusan.com.my/pix/2010/0703/WorldCup2010/Berita/bw_12.1.jpg" color="black" border="1" vspace="5" width="300" height="264" hspace="5" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;center&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;span class="caption"&gt;Pemain Belanda,  Giovanni  van Bronckhorst (kiri) dan  Wesley Sneijder meraikan kejayaan melangkah  ke  separuh akhir Piala Dunia selepas menewaskan Brazil  2-1  Port  Elizabeth, semalam.    -    AFP &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;hr noshade="noshade" size="1"&gt;&lt;/center&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt; &lt;p&gt;PORT ELIZABETH - Brazil terpaksa menangguhkan impian untuk menjulang  Piala Dunia buat kali keenam, sekurang-kurangnya sehingga edisi 2014 di  bumi sendiri setelah rebah kepada Belanda 1-2 dekat Stadium Nelson  Mandela Bay, semalam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bintang AC Milan, Wesley Sneijder merupakan individu yang  bertanggungjawab menunjukkan jalan pulang kepada Brazil setelah  menjaringkan gol kemenangan pasukannya pada minit ke-67.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Terdahulu, hantaran panjangnya ke kotak penalti lawan pada minit  ke-53 menjadi punca Felipe Melo tertanduk bola ke gawang sendiri untuk  gol penyamaan Belanda setelah Brazil mendahului melalui gol awal Robinho  pada minit ke-9.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sneijder ketika ditemui wartawan selepas perlawanan memberitahu  pasukannya mempunyai kelebihan ke atas Brazil ekoran lawan ditemui  sebelum ini mengamalkan permainan terbuka, sama seperti wakil Amerika  Selatan itu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;"Sejak dari perlawanan pertama di sini, kami telah bertemu dengan  lawan yang mengamalkan corak permaianan terbuka dan membuka ruang untuk  kami bergerak. Ia merupakan satu kelebihan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;"Beza antara Belanda dengan Brazil amat tipis. Saya fikir kami boleh  menang dan mempunyai segala yang diperlukan untuk ke separuh akhir  walaupun sedar akan berdepan lawan yang gagah," katanya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Brazil bagaimanapun lebih dulu melaung amaran pada minit ke-7 apabila  Robinho mudah menolak bola ke gawang tidak dikawal setelah penjaga gol  Belanda, Maarten Stekelenburg tewas dengan gerakan diatur Dani Alves. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Namun, keraian Brazil terhenti setelah penjaga garisan berjaya  mengesan kedudukan ofsaid Alves sewaktu menanti bola hantaran rakan  sepasukan di tengah padang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Cuma dua minit berselang, kem Brazil kembali gamat setelah hantaran  terus Melo kepada Robinho mudah disudahkan penyerang lincah itu dengan  tolakan yang memperdaya Stekelenburg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jika tidak kerana kecemerlangan Stekelenburg melayangkan badan untuk  menepis bola, Brazil mungkin memperoleh gol kedua menerusi sepakan  lencong bintang tengahnya, Kaka pada minit ke-30. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kerancakan permainan bersambung sebaik selepas rehat dan Belanda  tidak menunggu lama untuk menyamakan kedudukan menerusi gerakan  Sneijder.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hantaran panjangnya ke dalam kotak penalti lawan membawa kekeliruan  kepada penjaga gol Brazil, Julio Cesar dan Felipe Melo yang bersaing  sesama sendiri bagi menyelamatkan keadaan. Kekalutan itu menyaksikan  Melo akhirnya tertanduk bola ke gawang sendiri untuk gol pertama  Belanda.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Minit ke-67, Sneijder sekali lagi menjadi racun buat Brazil apabila  menanduk masuk bola tandukan ke belakang Dirk Kuyt hasil sepakan sudut  Arjen Robben untuk gol kedua Oranje.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Luka Brazil kian parah setelah Melo dilayangkan kad merah pada minit  ke-73 kerana memijak paha Robben meskipun pengadil telah meniup wisel  bagi menghentikan perlawanan. Keputusan tersebut sekali gus menyukarkan  skuad samba untuk mencari gol penyamaan sehingga tamat perlawanan. -  Agensi&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-8203652937328888913?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/8203652937328888913/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/03072010-sneijder-robek-hajat-brazil.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8203652937328888913'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8203652937328888913'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/03072010-sneijder-robek-hajat-brazil.html' title='03/07/2010  Sneijder robek hajat Brazil'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-1960700359323104364</id><published>2010-07-01T06:11:00.000-07:00</published><updated>2010-07-01T06:12:12.249-07:00</updated><title type='text'>JHS akan siasat kes Long Sebayang</title><content type='html'>&lt;p&gt;Status syarikat pembalakan akan dikenal pasti sebelum tindakan  diambil&lt;span id="more-40226"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KUCHING: Jabatan Hutan Sarawak (JHS) memberi jaminan akan menyiasat  dakwaan penduduk di Long Sebayang Ulu di Limbang mengatakan hak mereka  dicabuli oleh sebuah syarikat pembalakan terkemuka di daerah itu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pengarahnya, Datuk Len Talif Salleh berkata statussyarikat pembalakan  dan kawasan terbabit perlu dikenal pasti terlebih dahulu sebelum  sebarang tindakan sewajarnya diambil.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Jabatan Hutan akan membuat siasatan berhubung dakwaan ini tetapi  sebelum itu kita harus mengetahui lokasi sebenar dan syarikat pembalakan  yang dimaksudkan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Buat masa ini kita tidak boleh mengatakan sama adapembalakan haram  wujud di situ, siapa salah atau siapa benar kerana siasatan terperinci  harus dilakukan sebelum sebarang keputusan dibuat,” katanya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Len Talif berkata demikian apabila ditanya mengenai dakwaan kaum Lun  Bawang,Tabun, Kelabit dan Penan (LTKP) yang mendiami Long Sebayang Ulu,  Limbang, bahawa mereka ditindas syarikat pembalakan yang beroperasi di  daerah itu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Menurut Ketua Masyarakat dan Kaum LTKP Penghulu Anderas Etong dalam  kenyataannya kepada Utusan Borneo Isnin lepas, syarikat berkenaan telah  membina dua pagar besi dan rotan di kawasan tanah yang dikatakan tanah  Hak Adat Bumiputera (NCR) milik penduduk di situ sehingga menghalang  urusan harian mereka.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Malah Anderas mendakwa syarikat berkenaan menebang dan menjual kayu  belian dalam kawasan itu secara haram.&lt;/p&gt; Mengenai dakwaan penduduk di situ mengatakan syarikat balak terbabit  membina pagar dalam kawasan tanah NCR mereka Len Talif yang juga  Timbalan Setiausaha Tetap Kementerian Pengurusan dan Perancangan Sumber  menasihati penduduk di  kawasan terbabit menyemakstatus tanah (NCR)  mereka dengan Jabatan Tanah Dan Survei (JTS)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-1960700359323104364?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/1960700359323104364/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/jhs-akan-siasat-kes-long-sebayang.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1960700359323104364'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1960700359323104364'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/jhs-akan-siasat-kes-long-sebayang.html' title='JHS akan siasat kes Long Sebayang'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-7389514566282161733</id><published>2010-07-01T06:07:00.000-07:00</published><updated>2010-07-01T06:08:16.020-07:00</updated><title type='text'>Tangani penularan seks bebas</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Peningkatan kes jenayah seks di kalangan remaja dorong Perema  adakan Bengkel Pembangunan Remaja I’m In Control &lt;/strong&gt;&lt;span id="more-42607"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div id="attachment_42610" class="wp-caption aligncenter" style="width: 406px;"&gt;&lt;img class="size-full wp-image-42610" title="T01704" src="http://www.theborneopost.com/newsimages/T01704.jpg" alt="KESEDARAN:  Manaf (duduk lima kiri) dan pegawai lain merakam kenangan bersama  peserta Bengkel Pembangunan Remaja I’m In Control semalam." width="400" height="216" /&gt;&lt;p class="wp-caption-text"&gt;KESEDARAN: Manaf (duduk lima  kiri) dan pegawai lain merakam kenangan bersama peserta Bengkel  Pembangunan Remaja I’m In Control semalam.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;LIMBANG:Peningkatan jumlah kes jenayah seks di kalangan remaja di  se­luruh negara mendorong Pertubuhan Pembangunan Remaja Malaysia  (Perema) untuk mengadakan Bengkel Pembangunan Remaja I’m In Control bagi  menangani penularan seks bebas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pengerusinya Datuk Manaf Daud berkata bengkel berk­enaan amat  bersesuaian untuk memberi kesedaran dan peng­etahuan kepada golongan  remaja mengenai kesihatan reproduktif dan seksualiti.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selain itu katanya, mereka juga diberi kemahiran untuk menangani dan  mencegah tindakan berisiko tinggi yang mengundang kepada kehami­lan yang  tidak dingini serta ma­salah seksualiti remaja seperti penyakit  jangkitan seksual.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Melalui bengkel ini kami mensasarkan untuk men­jadikan kumpulan  sasar melibatkan golongan remaja sebagai pembimbing dan pe­nasihat rakan  sebaya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Peranan mereka adalah untuk memberi nasihat dan motivasi kepada  golongan remaja lain agar tidak terlibat dengan salah laku seksual yang  boleh memporak-perandakan kehidupan anak remaja,” katanya ketika ditemui  Utu­san Borneo dalam Bengkel Pembangunan Remaja I’m In Control di sini  semalam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Seramai 50 remaja di daerah ini menyertai bengkel tersebut yang  berlangsung selama dua hari dan berakhir semalam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hadir sama ialah wakil Lembaga Penduduk dan Pem­bangunan Keluarga  Negara, (LPPKN) Sarawak Helman Penie dan fasilitator bengkel iaitu Mohd  Badrulzaman Su­haili, Alpijun Ali dan Syarifah Nurul Azah Syeikh Ahmad.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Manaf menambah Limbang dipilih sebagai destinasi per­tama bagi  kawasan Malaysia Timur untuk mengadakan bengkel tersebut sekali gus  mendedahkan remaja di sini agar jangan melakukan seks bebas sebelum  kahwin.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pemilihan Limbang amat bertepatan dengan usaha kerajaan untuk  menangani penularan jenayah seks yang dikaitkan dengan pelbagai hiburan  yang ada.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Malah usaha untuk mem­bendung dan menangani per­buatan tersebut amat  perlu kerana ia boleh menyebabkan kesan negatif lain termasuk hamil di  luar nikah, penggu­guran haram, pembuangan bayi dan kes-kes lain,”  ujarnya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Katanya bengkel tersebut juga akan diperluaskan dan diadakan lebih  kerap kepada golongan remaja di seluruh negara.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Diharap golongan remaja dapat membendung jenayah seks melalui  pendedahan dan kesedaran tentang bahaya dan natijah jenayah seks bebas,”  jelasnya.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-7389514566282161733?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/7389514566282161733/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tangani-penularan-seks-bebas.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7389514566282161733'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7389514566282161733'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/tangani-penularan-seks-bebas.html' title='Tangani penularan seks bebas'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-9055665282176602996</id><published>2010-07-01T06:05:00.000-07:00</published><updated>2010-07-01T06:06:34.545-07:00</updated><title type='text'>Housewife lodges police report over missing husband</title><content type='html'>&lt;p&gt;SIBU: A housewife from Rh Pagang, Nanga Nyimpoh, in Katibas, Song is  pleading to her husband to return home for the sake of their son.&lt;span id="more-42967"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div id="attachment_42970" class="wp-caption alignleft" style="width: 256px;"&gt;&lt;img class="size-full wp-image-42970" title="4393" src="http://www.theborneopost.com/newsimages/4393.jpg" alt="Dominic Chan  Ing Hiang" width="250" height="355" /&gt;&lt;p class="wp-caption-text"&gt;Dominic  Chan Ing Hiang&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;Lemie Engkiran, 33, lodged a police report saying  her husband  Dominic Chan Ing Hiang, 40, from Mukah had been missing for seven  months.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“We were married six years ago,” she said, but admitted that they  were not properly registered.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“We have a six-month-old boy now.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lemie told police that her husband had previously said he wanted to  work offshore in Terengganu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“The last text message (SMS) from him was on May 4.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Until now, I have received nothing from him,” she said.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lemie said her husband had not given her money for three months.&lt;/p&gt; Anyone who knows Chan’s whereabouts can contact Lemie at 0145760229  or the nearest police station&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-9055665282176602996?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/9055665282176602996/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/housewife-lodges-police-report-over.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9055665282176602996'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/9055665282176602996'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/07/housewife-lodges-police-report-over.html' title='Housewife lodges police report over missing husband'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-2922937518121259309</id><published>2010-06-28T01:44:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T01:48:37.094-07:00</updated><title type='text'>sejarah negeri sarawak</title><content type='html'>Negeri Sarawak atau juga dikenali sebagai Sarawak Bumi Kenyalang  merupakan salah satu daripada 14 negeri (termasuk Wilayah Persekutuan  yang membentuk Persekutuan Malaysia. Sarawak merupakan negeri yang  terbesar di Malaysia. Kedua-dua Sarawak dan Sabah yang terletak di pulau  Borneo biasanya digolongkan bersama sebagai Malaysia Timur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Latar belakang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asal nama sebenar Sarawak tidak dapat dibuktikan secara saintifik dan  mutlak. Bagaimanapun menurut beberapa pendapat nama Sarawak asal seperti  berikut:-&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    * Nama Sarawak berasal daripada nama Batang Sarawak atau Sungai  Sarawak. Batang Sarawak meliputi kawasan di sekitar Kuching hingga ke  seluruh Sarawak.&lt;br /&gt;    * Nama Sungai Sarawak adalah diambil dari nama sejenis galian batu  bijih iaitu "serawak" yang mengandungi belerang dan antimoni (Rujuk  Kamus Dewan edisi 3). Ini bertepatan sekali dengan sejarahnya iaitu  semasa Sarawak di bawah pemerintahan Kesultanan Brunei, wilayah Sarawak  ketika itu kaya dengan antimoni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nama Sarawak berasal daripada nama Batang Sarawak atau Sungai Sarawak.  Batang Sarawak meliputi kawasan di sekitar Kuching hingga ke seluruh  Sarawak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Penemuan arkeologi seperti tulang manusia, alat perkakas, tembikar, dan  bekas perkuburan di Gua Niah serta lukisan yang diconteng pada dinding  gua membuktikan bahawa manusia telah mendiami Sarawak sejak sebelum  Masihi lagi. Kewujudan manusia di Sarawak bermula kira-kira 40,000 tahun  dahulu. Penemuan ini telah membuktikan bahawa Sarawak sebagai salah  sebuah negeri terawal yang didiami oleh manusia di Asia Tenggara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak dikatakan berada di bawah kekuasaan kerajaan Srivijaya pada  kurun-10 hingga kurun-13, Penguasaan kerajaan Srivijaya ke atas wilayah  pesisiran Sarawak telah membolehkan orang-orang Melayu dari Sumatera  berhijrah dan menetap di kawasan pesisiran Sarawak. Orang melayu telah  membuka penempatan mereka di Santubong yang merupakan antara pelabuhan  entrepot terpenting di Nusantara. Ini telah dibuktikan dengan dengan  penemuan bahan artifak seperti pasu zaman dinasti Han Cina di Santubong.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah kejatuhan kerajaan Srivijaya pada kurun-13, Sarawak dikuasai  oleh kerajaan Majapahit. Seorang putera Raja Majapahit iaitu Raden  Menteri Dipati Jepang atau Datu Merpati Jepang telah berhijrah ke  Sarawak pada kurun ke-15. Baginda telah berkahwin dengan Datu Permaisuri  anak perempuan Raja Jarom Jawa di Johor sebelum berhijrah ke Sarawak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Daripada keturunan Datu Merpati Jepang, muncullah golongan bangsawan  Sarawak yang bergelar Abang. Golongan tersebut atau perabangan Sarawak  telah memegang jawatan terpenting seperti Datu Patinggi, Datu  Temenggong, Datu Bentara pada zaman pemerintahan Brooke di Sarawak.  Kehadiran keluarga Brooke sedikit sebanyak menstabilkan keadaan di  Sarawak kerana tetangan hebat dari penduduk asal Dayak terhadap  pencerobohan tersebut di mana petempuran di antara pejuang Dayak dengan  golongan pendatang tercatit dalam 'Papan Turai'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sejarah purba&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak ialah salah satu negeri di Asia Tenggara yang diduduki oleh  manusia.Ia berlaku kira-kira 40000 tahun dahulu. Penemuan arkeologi  seperti tulang manusia, tembikar, dan bekas perkuburan membuktikan  bahawa manusia telah mendiami Sarawak sejak sebelum Masihi lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kurun-10 hingga kurun 19&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak dikatakan berada di bawah kekuasaan kerajaan Srivijaya pada  kurun-10 hingga kurun-13. Penguasaan kerajaan Srivijaya ke atas wilayah  pesisiran Sarawak telah membolehkan orang-orang Melayu dari Sumatera  berhijrah dan menetap di kawasan pesisiran Sarawak. Orang Melayu telah  membuka penempatan mereka di Santubong yang merupakan antara pelabuhan  entrepot terpenting di Nusantara. Ini telah dibuktikan dengan dengan  penemuan bahan artifak seperti pasu zaman dinasti Han Cina di Santubong.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah kejatuhan kerajaan Srivijaya pada kurun-13, Sarawak dikuasai  oleh kerajaan Majapahit. Seorang putera Raja Majapahit iaitu Raden  Menteri Dipati Jepang atau Datu Merpati Jepang telah berhijrah ke  Sarawak pada kurun ke-15. Baginda telah berkahwin dengan Datu Permaisuri  anak perempuan Raja Jarom Jawa di Johor sebelum berhijrah ke Sarawak.  Daripada keturunan Datu Merpati Jepang, muncullah golongan bangsawan  Melayu Sarawak yang bergelar Abang. Golongan Melayu perabangan Sarawak  telah memegang jawatan terpenting seperti Datu Patinggi, Datu  Temenggong, Datu Bentara pada zaman pemerintahan Brooke di Sarawak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Penglibatan Inggeris&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa yang diketahui secara pasti, Sarawak terletak di bawah penguasaan  Kesultanan Brunei pada awal abad ke-19.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak merupakan sebuah wilayah yang dikawal secara tidak rapi oleh  Kesultanan Brunei pada awal abad ke-19. Kemudian pada 1839, James Brooke  datang untuk menghantar surat pada Gabenor Sarawak, Rajah Muda Hasim.  Beliau meminta bantuan James Brooke untuk membantu menenangkan keadaan  Sarawak yang kacau bilau. Pejuangan Dayak menentang penjajah Brunei  terbukti hebat manakala James Brooke yang mempunyai angkatan perang yang  lengkap dan beberapa kali cuba menenangkan pejuang Dayak. Sebagai  balasan, James Brooke dilantik menjadi gabenor Sarawak pada 24 September  1841, dan seterusnya Rajah pada 18 Ogos tahun berikutnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada asalnya, wilayah ini cuma merupakan hujung barat Sarawak yang  kemudian, yakni kawasan di sekitar Kuching. Sewaktu kematiannya pada  1868, anak saudara Charles Anthoni Johnson Brooke menjadi Raja. Beliau  pula diwaris oleh anakandanya, Charles Vyner Brooke.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wilayah Brooke diperluaskan dengan pantas di bawah ketiga-tiga raja itu,  kebanyakannya melalui penjejasan kawasan yang pada nama sahaja di bawah  kawalan Brunei. Sebenarnya, Brunei cuma mengawal kubu-kubu sungai dan  pantai di kebanyakan wilayah yang telah lenyap. Oleh sebab itu,  kebanyakan keuntungan yang dicapai adalah melalui penjejasan pembesar  Islam dan puak tempatan yang hilang kemerdekaan de factonya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dinasti Brooke memerintah Sarawak selama seratus tahun dan mencapai  kemasyhuran sebagai “Raja Putih” ("White Rajahs"), dan diberi taraf yang  serupa dengan raja-raja India dalam Empayar British.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berbanding dengan banyak kawasan empayar yang lain, keluarga Brooke  bermaksud pengamalan dasar paternalisme untuk melindungi penduduk  tempatan daripada eksploitasi oleh empayar Brunei dan pendatang asing.  Mereka memerintah dengan bantuan pemimpin tempatan dan menggaji pahlawan  Dayak sebagai askarnya. Mereka juga menggalakkan imigrasi kelas  perdagangan Cina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sejarah moden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jepun menyerang Sarawak pada 1941 dan menguasainya sepanjang Perang  Dunia II sehingga kawasan itu diperoleh oleh tentera Australia pada  1945. Di bawah tekanan isterinya, Raja Sarawak menyerahkan kedaulatan  kepada takhta kerajaan British pada 1946. Anthony, anak saudaranya,  berlanjut penuntutan kedaulatan sebagai Raja Sarawak. Khususnya, orang  Dayak menentang penyerahan kedaulatan kepada Britain dan membunuh  gabernor British yang pertama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak merupakan salah satu daripada punca utama Konfrontasi Indonesia  pada antara 1962 dan 1966. Ia menjadi sebuah negara merdeka dan kemudian  menjadi negeri autonomi Persekutuan Malaysia pada 16 September 1963  sungguhpun pada awalnya, ia mengalami penentangan daripada sebahagian  penduduknya kerana tidak mahu Sarawak diperintah oleh Kerajaan Malaya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-2922937518121259309?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/2922937518121259309/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/sejarah-negeri-sarawak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2922937518121259309'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2922937518121259309'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/sejarah-negeri-sarawak.html' title='sejarah negeri sarawak'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-797711205112378617</id><published>2010-06-28T01:41:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T01:43:30.648-07:00</updated><title type='text'>Senyata Iban kelia</title><content type='html'>&lt;p&gt;Dalam section tu, aku deka nguji mandang ka sakeda senyata ke dikena  bansa kitai Iban nyaga menoa kitai kelia. Nyadi penemu ka dibantai aku  ditu nya ulih aku mutik ari article ti udah dipublish orang bukai tauka  penemu ulih aku betanya sabelah menoa lalu ukai penemu ti ulih ngumpul  ari orang ke landik pasal senyata kitai Iban. Nya alai enti kita bisi  penemu ti dalam pasal senyata ti dikena kitai Iban nyaga menoa diri  empu, kita tau e-mail ngagai aku di &lt;span style="text-decoration: underline;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Ank_iban@yahoo.com&lt;/span&gt; &lt;/span&gt; ngambi ka  disimpan aku ba website aku ditu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;1. Nyabur&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/nyabur.jpg" title="Nyabur"&gt;&lt;img src="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/nyabur.jpg?w=529&amp;amp;h=151" alt="Nyabur" style="width: 509px; height: 117px;" width="529" height="151" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyabur tu senyata ti pemadu iya besai reti ba pengawa kitai Iban.  Nyabur tu ukai semina dikena kitai nyaga menoa, tang senyata tu mega dikena kitai ngadu ka pengawa  gawai kitai Iban baka pengawa bebunoh babi (leboh niki ka orang mati  ngagai rumah, leboh ngadu ka orang jadi salah serak, leboh munoh  manok leboh meri anak mandi ba pendai, dikena mayar ukom tunggu ti  berat, etc).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyabur tu enda tau digaga orang sengapa enti orang nya nadai kala  badengah. Kabuah pia laban nyabur tu bisi sigi ukir keruit ti dikumbai  “Butuh Kunding” (fern shoot). Nyadi ukir tu ditempa ba baruh rekong  nyabur lalu ukir tu semina tau ditempa orang ke udah badengah (basah  jari). Ulu iya juring serta panjai ari baruh. Nyabur tu nadai diukir  baka duku ilang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;2. Langgai Tinggang tauka Nyabur Indu.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/langgaitinggang.jpg" title="LanggaiTinggang"&gt;&lt;img src="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/langgaitinggang.jpg?w=500" alt="LanggaiTinggang" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Enti orang nadai udah basah jari, iya semina tau ngaga mata nyabur  nya aja lalu enda tau ngaga “butuh kunding”. Nyabur nya dikumbai orang  “Langgai Tinggang” tauka “Nyabur Indu” lalu tau diukir baka duku ilang.&lt;/p&gt; Langgai Tinggang (means the longest tail of a hornbill) tu senyata ti  nyau deka sabaka enggau nyabur. Ulu iya sabaka enggau ulu duku ilang.  Keruit iya segala lalu ditempa kira dua tunjok penyauh ari rekong duku.  Enti iya nadai ditempa ka orang keruit, nyabur nya dikumbai nyabur indu.  Keruit segala tu nadai pemali di tempa orang ke apin basah jari. Tang  taja pia, jarang orang ke baru nemu ngamboh deka nguji ka bulu diri  nempa keruit t&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-797711205112378617?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/797711205112378617/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/senyata-iban-kelia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/797711205112378617'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/797711205112378617'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/senyata-iban-kelia.html' title='Senyata Iban kelia'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-3815772241881377923</id><published>2010-06-28T01:39:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T01:40:50.236-07:00</updated><title type='text'>Pengawa  Enggau Main Asal Iban</title><content type='html'>&lt;div class="snap_preview"&gt;&lt;div class="wp-caption aligncenter" style="width: 310px;"&gt;&lt;a title="SabongPic1" href="http://gnmawar.files.wordpress.com/2006/08/sabong1.jpg"&gt;&lt;img src="http://gnmawar.files.wordpress.com/2006/08/sabong1.jpg?w=300&amp;amp;h=286" alt="SabongPic1" width="300" height="286" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="wp-caption-text"&gt;Nyabong - Iban Favorite Pastimes&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;In this section I hope to compile as much as possible, all the  traditional and favourite pastimes of the Iban people. I will attempt to  discuss in detail its origin and its role in the Iban way of life. Such  pastimes includes playing marbles (&lt;em&gt;guli&lt;/em&gt;), playing catch with  river stones (&lt;em&gt;serimban or selingkut&lt;/em&gt;), spinning tops (&lt;em&gt;gasing&lt;/em&gt;),  sword dance (&lt;em&gt;bapencha&lt;/em&gt;), Iban martial art (&lt;em&gt;kuntau&lt;/em&gt;), fighting  with knees (&lt;em&gt;pangka attak&lt;/em&gt;), wrestling of various forms (&lt;em&gt;bechekak,  bibat, bibat lengan, bepancha&lt;/em&gt;), war dances of various forms  (ngajat), cock-fighting, body tattoo, batak lampong, ngayap (Iban  traditional form of courting), various methods of hunting, fishing  &amp;amp; trapping, and many others that anyone can think of. This section  is to be kept open to all who wants to contribute their article for  preservation.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-3815772241881377923?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/3815772241881377923/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/pengawa-enggau-main-asal-iban.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3815772241881377923'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3815772241881377923'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/pengawa-enggau-main-asal-iban.html' title='Pengawa  Enggau Main Asal Iban'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-7417000629054104900</id><published>2010-06-28T01:37:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T01:38:39.053-07:00</updated><title type='text'>Leka Biau Piring</title><content type='html'>&lt;table bgcolor="#ffffff" border="0"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td align="left" valign="top" height="32"&gt;&lt;a href="http://www.google.com/"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td align="left" valign="top"&gt; &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;/tbody&gt; &lt;/table&gt;  &lt;p&gt;&lt;!-- Search Google --&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;img src="http://gnmawar.files.wordpress.com/2006/06/rooster2.gif?w=500&amp;amp;h=92" alt="Rooster" align="left" border="7" vspace="7" height="92" hspace="7" /&gt;Sa,  Dua, Tiga, Empat, Lima, Enam, Tuuuuujoh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enda aku busong ilang laya, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Megai langgai manok banda, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Kena aku miau ading piring pinang  saleka, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Laban aku tu nampong jako sera  nyawa, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggi aki kitai Rekaya, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Iya endang landik ngajar kitai  bebasa, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ka semua bala pengabang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enda aku busong laya pambu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Megai langgai manok kelabu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Kena aku miau ading piring kapu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Laban aku tu endang nitih ka ajar  nampong jako, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggi aki kitai Rekaya Jamban Atu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Iya landik ngajar kitai bebasa ngena  jako, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nadai kala saru bekalih tunsang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Aku tu miau sida Dara Santih  bunsu Sirih ke tumboh betumbok takang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Dara Chelum Bunsu Tum Sedi lulun  atas bedilang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Dara Bagau Bunsu Semakau rendang  dagang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Dara Sandu Bunsu Gentu daun pisang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Sida tu sama udah digempuru ditu  datai magang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Aku tu mega miau sida Kumang Dara  Simbut, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bunsu Pulut Jantan Jentawang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bunsu penganan baka bulan rerak  rumpang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Dara Letup baka tangkup bunga  kejumpang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggau Endu Tematu Tali Betabu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bunsu Telu Manok indu kepayang  mekang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya alai letup pan udah ga  chukop, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Asi pan udah ga bisi, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Pinang udah ga chukup magang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Samoa perengka pan udah ga sedia, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ditiap genap nadai timpang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya baru aku ngangau ka sida ke  tindok nakal singit, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bejalai ngena burit, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya ga Bunsu Chapak Burak, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ba-ukir ilak kesulai tandang. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Kita nya meh ka diasa nerima bala  pengabang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Diasoh nabi samoa orang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ooooooooooooooha! x 1 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tak lalu ketawa balat gaga, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ading piring pinang saleka, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dibiau enggau selanjau ijau  manok banda, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga diasoh nabi meri basa ngagai  Petara, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ke datai ari Tuchong Sandong Gemala,  &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Di bukit lilit Gerija, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Alai semuka dudok sembayang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ngembuan batu sedan  bulan pernama, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggau batu takang bintang tiga, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ambi ka ubat penyangga nyawa maioh  pampang saribu guna, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ngasoh panjai umor nguan menoa. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Lalu ketawa gaga rindu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Pamping ading piring kapu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dibiau enggau selanjau ijau  manok kelabu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nganti Apai Migu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari munggu madang engkajang. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ngembuan batu pupu gigi  gumbang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ubat landik bejako ba gulu tugong  orang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tak ketawa tuchum Dara Chelum, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bunsu Tum Sedi Lulun atas bedilang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dibiau enggau selanjau ijau  manok sigon, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti penatai Liba apai Dom, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari pun kara nurun maioh  betunjang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tak depan-depan ketawa ading  piring penganan, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dikebau enggau selanjau manok  jelayan, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti penatai Ini Andan, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari bulan ke meruan  tuang-tuang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ke ngembuan ubat jadian  mali langkang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tak lalu ketawa gagit deh piring  pulut mit, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dikebau enggau selanjau ijau  manok kunchit, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nganti penatai sida Apai Sabit  Bekait, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ari punggang tisi langit. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ngembuan batu pengait, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Dikena ngulih ka duit mata wang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ketawa gaga amat asi ketupat, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Laban udah kena biau enggau selanjau  ijau manok kepiat, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nganti Kumang Dayang Sambat, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Indu orang di urat dandi nentang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya ga indu pandai di pechunggai  tunjok empat, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Landik ngebat tukang tengkebang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ketawa chaie-chaie ading piring  sungki, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah kena kebau enggau selanjau ijau  manok pungka laki, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti penatai Keling Aji, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari tuchong engkeraji padi, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Munyi negeri maioh orang. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ke berani ati mutus  kempang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Piring rendai pan ketawa  terai-terai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dibiau enggau selanjau ijau  manok tawai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti Raja Selampandai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari menoa iya di Tatai Tanah  Nyadai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Redai terabai rampai temiang. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ke ngembuan batu nyiur  nyuntai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggau batu bingka lia mulai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya ga ubat besai ngasoh gerai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tau mudah bulih utai, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ngasoh gayu guru gerai nyamai. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ketawa gaga ading piring penganan  jala, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah dikebau enggau selanjau ijau  manok banda, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti Raja Simpulang Gana, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Datai ari Letong Jalong Temaga, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Tinggang bunga nuyan meranggang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ti ngembuan leka sesangga  tepang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggau taring uting babi menoa, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Kena kitai ngintu simpuli padi paya,  &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ngambi ka tak sebaka manah magang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Lalu taong-taong munyi ketawa  ading pimping piring tepong, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah di kebau enggau selanjau ijau  manok tuntong, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gaga nganti penatai Aki Lang Menaul  Buban, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ari engkeleman bulan mandang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Aki Lang Menaul Tuntong, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ari Kebong Langit Ngeruang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nya orang ke ngembuan batu pugu  danau kampong, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Pengantong upong balang beraang, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Enggau ubat mali rampong, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ngasoh betampong tau serang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Panjai ai, panjai kekira, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Luas langit, luas dunya, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Pegai tegoh batu indu gemala, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ngambi ka tampak nama, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Jelai berita dinga orang bap dunya  bumi belinggang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Gayu ko antu, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Nadai apa ko Petara, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Semua kitai bulih pengelantang. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ooooooooha ! x 3 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;&lt;strong&gt;Note:&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah tembu miau tu, perengka piring  pan lalu dibagi ba dalam siti-siti chapak. Udah genap piring dibagi, nya  baru nyampi ngangau ka petara, bunsu antu enggau petara aki petara ini  ke udah parai. Sida tu diasoh datai ngabang nitih ka bansa pengawa gawai  kitai. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: Verdana;"&gt;&lt;strong&gt;Perengka dikena ngaga  piring biasa:&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Semakau &amp;amp; daun apong  (Tobacco &amp;amp; wrapper)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Perengka pinang (pinang, sirih,  kapu, gambir) dalam baku&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Asi Amat (Cooked rice)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Garam (Salt)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Asi Manis (sweet fermented rice)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Ketupat (glutinous rice cooked  in palm leaves)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Asi pulut burak, merah, kuning  &amp;amp; chelum (white, red, yellow &amp;amp; black glutinous rice cooked in  bamboo)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Penganan iri (rice cake)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Sagun (made of coconut powder  &amp;amp; rice flour)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Beras Kuning (yellow rice – for  sprinkling the piring)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Letup or rendai (puffed rice or  pop rice)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Telu manok (hard boiled egg)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Telaga (a small cup containing  rice wine)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Bulu manok kena nyampi &amp;amp;  bebiau, dichabut lalu diunsut enggau darah manok nya empu (a feather  from fowl used during prayer is plucked out and dipped in its blood when  it is killed)&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;&lt;strong&gt;Chara magi tauka mela  piring:&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family: verdana;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Tabur ka letup (digaga ari beras pulut) enggau beras kuning.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi pinang, sirih, kapu enggau gambir.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi insap – rukok apong enggau semakau.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi asi enggau asi pulut – asi burak, pulut burak, pulut chelum,  pulut merah enggau pulut kuning.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi tumpi (kuih digaga ari tepong mulong), penganan penyaran,  sungkui (digaga ari beras tutok dibungkus enggau daun pisang), ketupat  (tau enda ibuh enti bisi asi pulut), sagun (digaga ari tepung beras  enggau nyiur parut).&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi pisang.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi garam ngagai tiap iti pinggai tauka sarang piring.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bagi telu manok.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;span style="font-family: verdana;"&gt;Udah nya baru ngambi manok  dikena nyampi. Leka sampi mesti nitih ka bansa gawai. Tembu nyampi lalu  tabur ka letup beras pulut enggau beras kuning. Selamat ngintu ari gawai  ngagai kita semua.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-7417000629054104900?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/7417000629054104900/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/leka-biau-piring.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7417000629054104900'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7417000629054104900'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/leka-biau-piring.html' title='Leka Biau Piring'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-8666442654488642634</id><published>2010-06-28T01:33:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T01:35:10.277-07:00</updated><title type='text'>Keeping Languages Alive</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;a href="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/sheldonshaeffer.jpg" title="Sheldon Shaeffer. Director of UNESCO"&gt;&lt;img src="http://gnmawar.files.wordpress.com/2007/11/sheldonshaeffer.thumbnail.jpg?w=500" alt="Sheldon Shaeffer. Director of UNESCO" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The world’s diverse languages should be spoken, celebrated, and  preserved, writes &lt;span style="color:#800000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;SHELDON SHAEFFER&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;  (pic above).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Not a week passes without the report of a species – ranging from  Bornean orangutans to Australian spiders – being threatened, endangered,  or newly extinct. Large amounts of resources, both human and financial,  and considerable passion, of both environmentalists and developers, are  expended in the fight over whether to save the species or let it die.  The preservation of biodiversity, seen as essential for a sustainable  future, has become a major battleground of this century.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;If only so much passion were devoted to another kind of diversity –  that of languages and cultures! For languages – and the cultures they  transmit – are in serious trouble. Ninety-seven percent of the world’s  people speak only 4% of the world’s languages, which means that only 3%  of the world’s people speak 96% of its languages.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In 1992, the linguist Michael Krauss predicted that, if nothing were  done, 90 percent of the world’s 6,000 or so living languages (1/3 of  which are in Asia) would become extinct over the next hundred years.  Fifty percent of these he classified as “moribund” (where the language  is not being taught to or learned by children of the language group) and  another 40% as “endangered” (where the conditions exist that, if not  changed, will result in the language not being passed on to the next  generation). Thus, only 10% of the world’s total languages can be  reasonably classified as “safe” – in other words, languages which have  very large numbers of speakers and official state support. Linguistic  and cultural diversity is under serious threat around the world.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“If nothing is done” is the key phrase here. If nothing is done,  these languages and their cultures will die; the result will be an  unprecedented loss of linguistic and cultural diversity over the course  of this century. But what actually is lost – not only to scholars but  also to the world as a whole? Since every language has within it a  unique world view and culture, when it dies, we lose something which can  never be replaced – among other things, of course, traditional  knowledge, history and wisdom.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The world’s small ethnic minority language communities represent a  relatively large percentage of the worlds illiterate population. Why? In  part, because ethnic minorities are frequently marginalised from the  mainstream of their nation’s social, economic and political life and  institutions. They are allowed into that mainstream life – if at all –  only by leaving behind their own ethnic and linguistic identity and  taking on the language and culture of the dominant society. This is not a  new process. It is the long, well-known, well-documented, and sad  history of minority communities throughout the world.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This history is happening now in Thailand and elsewhere in Southeast  Asia. Linguists estimate that over 70 languages (not dialects, by most  definitions) are spoken in Thailand (with hundreds more in the other  nations of ASEAN), and that perhaps up to 50% of children in Thailand do  not speak standard Thai as a mother tongue at home. But few recognise  these facts and fewer still are willing to see such diversity as a  source of richness rather than of confusion, as an opportunity rather  than a problem. And very few understand that official recognition of,  and support to, minority languages (rather than their neglect and even  suppression) can help to raise the prestige of the government among  minority communities and thus enhance (rather than subvert) their  loyalty to the nation.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;But to ensure that language remains the “strength” of ethnic  minorities, their languages must often be further developed or  revitalised to save them from extinction. Another noted linguist, Eric  Crystal, suggests several steps to be taken to protect languages from  extinction For example, an endangered language will develop if its  speakers can increase their prestige within the dominant community,  increase their wealth relative to the dominant community, and increase  their legitimate power in the eyes of the dominant community. Even more  important, perhaps, are the ability of the speakers of the language to  be able to write their language down and a strong presence of the  language in the education system. In other words, it is essential to  ensure that the only schooling experience of children who speak a  minority language is not in a language they do not speak and often  cannot understand.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Education systems therefore play a critical role in whether languages  become extinct – or are able to survive and thrive. Because the  education systems of nation-states reflect the values and aspirations of  the dominant society, the ethnic minority children encounter a major  barrier to their participation in the life of the nation when they  arrive at the door of their school. Most formal education systems, in  fact, are inappropriate for, or even hostile to, indigenous groups and  their languages. This is especially true in relation to the use of such  languages in school. In many countries of the world, in fact, mother  tongues are forbidden to be spoken in the classroom.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;It is therefore critical, both for cultural and linguistic  development and for academic achievement (including mastery of the  national language and of international language) that early education  and initial literacy – even for adults – be conducted in the learners  first language or mother tongue. There are many reasons for this. Among  others, the science of learning asserts that it is necessary to begin  school from where the learners are; the starting point of learning how  to read and write is the language spoken and understood by the learner –  in other words, begin with the known and move to the unknown. More  practically speaking, it is impossible to teach the majority of children  how to read and write in a language they do not understand.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The results of research overwhelmingly support bilingualism or  multilingualism. A recent study by the International Institute for  Educational Planning of UNESCO in Paris showed that a strategy of  bilingualism produces better learning outcomes and higher rates of  internal efficiency in schools; that using the language understood by  learners as the medium of instruction not only builds trust, initiative,  and participation in the learning process but also promotes  participatory teaching method; that encouraging the use of an (ethnic)  language as the medium of instruction stimulates the production of  school and cultural materials in that language, broadens the body of  knowledge to be learned to include local knowledge, and facilitates  learners integration into national social and cultural life; and, most  importantly, that education in local languages can contribute very much  at the political level to improving relations between national political  leaders and the base of the societys multilingual population.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Papua New Guinea, not a rich country by any means, is particularly  famous for both its biodiversity, with exotic new species found every  year, and its cultural and linguistic diversity, with over eight hundred  languages spoken both, no doubt, because of its unique geography of  isolated mountain valleys and small islands. Yet Papua New Guinea is  able to provide initial literacy in the first three years of primary  education in over 400 languages. More and more countries in the Asia and  Pacific region are making a similar effort, in far less challenging  contexts. The net result, I would argue, will be greater mastery of both  mother tongues and, eventually, national and international languages  and revitalised ethnic minorities communities, more able to play their  appropriate role in supporting and enriching the nation as a whole.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;color:#000000;"&gt;&lt;strong&gt;Note:&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="color:#800000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Dr. &lt;span&gt;Sheldon Shaeffer&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;  is currently Director of UNESCO’s Asia and Pacific Regional Bureau for  Education, located in Bangkok. A citizen of Canada, he was educated in  history (B.A.), anthropology (M.A.), and comparative international  education (Ph.D.) at Stanford University.  He has taught, done research,  and worked in development programmes in Southeast Asia for over 20  years – as a high school teacher in Malaysia, as an anthropologist and  an education programme officer for the Ford Foundation in Indonesia, and  as the regional education advisor for UNICEF in Bangkok.  He was also  for 10 years the Director of Education and Population Programmes for the  International Development Research Centre in Canada and later was a  senior research fellow at the International Institute for Educational  Planning (UNESCO) in Paris.  Before moving back to Bangkok over six  years ago, he was chief of UNICEF’s global education programme in New  York.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-8666442654488642634?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/8666442654488642634/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/keeping-languages-alive.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8666442654488642634'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8666442654488642634'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/keeping-languages-alive.html' title='Keeping Languages Alive'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6612418537052548657</id><published>2010-06-27T09:47:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:48:53.716-07:00</updated><title type='text'>WC2010 Poll  Who will win the World Cup 2010?</title><content type='html'>&lt;ul class="wp-polls-ul"&gt;&lt;li&gt;&lt;strong&gt;&lt;i&gt;Brazil &lt;small&gt;(30%, 387 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/i&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Argentina &lt;small&gt;(29%, 373 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Germany &lt;small&gt;(9%, 117 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;England &lt;small&gt;(8%, 98 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Spain &lt;small&gt;(6%, 78 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Portugal &lt;small&gt;(5%, 69 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Other &lt;small&gt;(5%, 66 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Netherlands &lt;small&gt;(4%, 56 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Italy &lt;small&gt;(4%, 27 Votes)&lt;/small&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;p style="text-align: center;"&gt;&lt;small&gt;&lt;/small&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6612418537052548657?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6612418537052548657/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/wc2010-poll-who-will-win-world-cup-2010.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6612418537052548657'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6612418537052548657'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/wc2010-poll-who-will-win-world-cup-2010.html' title='WC2010 Poll  Who will win the World Cup 2010?'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-2182557297280153538</id><published>2010-06-27T09:45:00.001-07:00</published><updated>2010-06-27T09:45:59.059-07:00</updated><title type='text'>Berita Iban</title><content type='html'>&lt;div class="catphpMain"&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41908" rel="bookmark" title="Permanent Link to SUPP mantah judi ba lumba enggau main"&gt;SUPP  mantah judi ba lumba enggau main&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;Meri lisin bejudi nadai ulih ngemunaska judi enda beradat, ku Chan&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41920" rel="bookmark" title="Permanent Link to Helina menang Kumang Gawai Everly taun 2010"&gt;Helina  menang Kumang Gawai Everly taun 2010&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;BINTULU: Helina Sarani Saba siku indu dara bansa iban ari Bintulu  dipadu nyadi Kumang Gawai Everly taun 2010 sitak Bintulu musim ke tiga  laban mujur ngalahka 15 iku indu dara ke sama bela ngambi bagi ba pekit  nya kemari.&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41923" rel="bookmark" title="Permanent Link to Bilun engkabang labuh, siku bansa Amerika  bebadi"&gt;Bilun engkabang labuh, siku bansa Amerika bebadi&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;MIRI: Sebuah bilun engkabang bansa Sikorsky ke diempu siti kompeni  kayu balak ke bepangkalan ditu udah labuh ba tengah kampong semak enggau  menua  Long Akah, Baram lemai kemari, sereta naban ka nyawa driba bilun  nya, siku orang ke bansa Amerika, ku nitihka ripot polis.&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41914" rel="bookmark" title="Permanent Link to S’wak nambah 224 iti kelas prasekula taun tu:  Muhyiddin"&gt;S’wak nambah 224 iti kelas prasekula taun tu: Muhyiddin&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;SRI AMAN: Sarawak deka nambah 224 iti kelas prasekula perintah ba  taun tu kena nampung penyampau kelas ti udah bisi baka kediatu, ku Sapit  Menteri Besai Tan Sri Muhyiddin Yassin.&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41917" rel="bookmark" title="Permanent Link to Kaul ti rapit nunjuk penyerakup ke chukup  tinggi"&gt;Kaul ti rapit nunjuk penyerakup ke chukup tinggi&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;Perintah amat nguna saup tauka sukung ari rayat sereta gerempung,  ku Salang&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41926" rel="bookmark" title="Permanent Link to Masuk gerempung kena ngerapitka kaul, ku Yong"&gt;Masuk  gerempung kena ngerapitka kaul, ku Yong&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;KUCHING: Mensia mayuh ari genturung pendiau ba sepemanjai Jalai  Penrissen dipinta  negapka kaul entara sama diri kena napi penyampau  tubuh ti majak mayuh nguan menua nya.&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41912" rel="bookmark" title="Permanent Link to S’wak bedau ulih ngerembus arus ‘broadband’"&gt;S’wak  bedau ulih ngerembus arus ‘broadband’&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 27, 2010, Sunday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;KUCHING: Sarawak dipelaba bedau ulih nyapai tagit 50 persin  ngerembus arus broadband taun tu.&lt;/p&gt;  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;   &lt;ul class="newsUL" id="catphp"&gt;&lt;li&gt;   &lt;p&gt;   &lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.theborneopost.com/?p=41127" rel="bookmark" title="Permanent Link to Perintah meri bantu PTPTN penuh enti penatai  pemisi sebilik baruh RM4,000"&gt;Perintah meri bantu PTPTN penuh enti  penatai pemisi sebilik baruh RM4,000&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="colorBlack"&gt;posted on &lt;strong&gt;June 26, 2010, Saturday&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;   &lt;/p&gt;   &lt;p&gt;KUALA LUMPUR: Bala nembiak ti ulih nampung pela­jar sekula ngagai  Palan Belajar Tinggi (IPT) sereta sida iya sebi­lik ke semina ngembuan  penatai pemisi ninting bulan RM4,000 ke baruh ulih nerima duit pinjau  penuh ari perintah&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-2182557297280153538?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/2182557297280153538/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/berita-iban.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2182557297280153538'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2182557297280153538'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/berita-iban.html' title='Berita Iban'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-7315328150727478902</id><published>2010-06-27T09:40:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:44:04.327-07:00</updated><title type='text'>Heli Terhempas Seorang Maut</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Juruterbang warga AS terbunuh, sementara pembantunya parah  dalam tragedi itu&lt;/strong&gt;&lt;span id="more-41876"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div id="attachment_41877" class="wp-caption aligncenter" style="width: 386px;"&gt;&lt;img class="size-full wp-image-41877" title="T01635" src="http://www.theborneopost.com/newsimages/T01635.jpg" alt="BEDAH  SIASAT: Mayat Scott diangkat oleh anggota paramedik sejurus tiba di  Hospital Umum Sarawak pada jam 4.10 semalam." width="380" height="285" /&gt;&lt;p class="wp-caption-text"&gt;BEDAH SIASAT: Mayat Scott diangkat oleh anggota  paramedik sejurus tiba di Hospital Umum Sarawak pada jam 4.10 semalam.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;MIRI: Seorang juruterbang terbunuh manakala pembantunya cedera parah  apabila pesawat helikopter jenis Sikorsky milik sebuah syarikat  pembalakan di negeri ini terhempas di tengah hutan kira-kira 50 batu  dari selatan kawasan Long Akah di Ulu Baram, petang Jumaat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Juruterbang pesawat, William Charles Scott, 52, warganegara Amerika  Syarikat (AS) maut di tempat kejadian sementara pembantu juruterbang  yang juga rakan senegaranya, David William Bergin, 49,     cedera parah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam kejadian yang berlaku kira-kira jam 4.30 petang itu, kedua-dua  mangsa  dikatakan sedang menjalankan rutin harian mereka, membawa balak  dari hutan ke kem pembalakan syarikat di Kilo-meter 10, Ulu Baram.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ketua Polis Baram, Deputi Superintenden Polis (DSP) Abu Bakar Mokhtar  ketika dihubungi berkata bilik gera-kan mencari dan menyelamat (SAR)  telah diaktifkan pada hari kejadian bagi membawa mangsa keluar dari  hutan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Beliau bersama lima lagi pegawainya dari Marudi dan Long Lama yang  dimaklumkan dengan kejadian itu kemudiannya bergegas ke lokasi kejadian  yang mengambil masa perjalanan selama lima jam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Beliau seterusnya menambah, mayat William telah berjaya dikeluarkan  oleh pasukan SAR tengahari semalam dan telah dibawa terus ke Kuching  untuk dihantar pulang ke negara asalnya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mayat mangsa berjaya kita keluarkan dan kini kita sedang dalam  perjalanan untuk membawa mayat William ke Kuching sementara siasatan  terhadap nahas itu diteruskan,” katanya semalam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kejadian yang berlaku dalam hutan simpan antara Long Pelutan dan Long  Akah tersebut adalah kawasan operasi syarikat pembalakan bagi  mengeluarkan balak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam perkembangan berkaitan, pembantu juruterbang helicopter itu,  David William Bergin telah dikeluarkan oleh pekerja syarikat pembalakan  yang turut berada di lokasi kejadian.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utusan Borneo diberitahu bahawa David William yang mengalami  kecederaan kepala dan lengan sedang menerima rawatan susulan di Pusat  Rawatan Colombia Asia Miri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam pada itu, Balai Polis Marudi ketika dihubungi semalam  memberitahu pihaknya menerima laporan kejadian itu kira-kira jam 7.19  petang Jumaat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sementara itu di KUCHING, mayat mendiang William tiba di Hospital  Umum Sarawak (HUS) untuk bedah siasat kira-kira jam 4.15 petang semalam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mayat juruterbang itu diterbangkan dari Miri Ke Kuching turut dengan  diiringi oleh DSP Abu Bakar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Abu Bakar yang ditemui di HUS semalam, mayat mendiang Scott hanya  akan dihantar pulang ke negara asalnya selepas selesai bedah siasat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ia adalah kes pertama yang melibatkan kematian warga asing dan  tragedi kedua yang berlaku di negeri ini. Nahas pesawat yang pertama  berlaku pada Januari tahun ini di Simunjan yang turut mengorbankannya  juruterbangnya.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-7315328150727478902?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/7315328150727478902/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/heli-terhempas-seorang-maut.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7315328150727478902'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7315328150727478902'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/heli-terhempas-seorang-maut.html' title='Heli Terhempas Seorang Maut'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-4726204434201775672</id><published>2010-06-27T09:34:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:35:44.177-07:00</updated><title type='text'>Jenayah Dalam Negeri</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Jenayah&amp;amp;pg=je_01.htm"&gt; Sindiket pemerdagangan manusia tumpas&lt;/a&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt; PETALING JAYA 26 Jun – Satu sindiket pemerdagangan manusia yang  didalangi oleh warga Afrika dan Filipina tumpas ekoran penahanan seorang  ibu ayam dan seorang lelaki dalam dua serbuan berasingan di Bandar  Sunway dan Puchong, dekat sini tengah malam tadi. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt; &lt;div class="headline17"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Jenayah&amp;amp;pg=je_02.htm"&gt;Juruteknik  berjudi ditahan&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt; SUBANG JAYA 26 Jun – Helah seorang juruteknik yang menukar sebuah laman  web judi &lt;a onmouseout="khadf6('khadpo');return false;" onmouseover="khadf3('khadpo', this, 90);return false;" target="_blank" href="http://203.142.6.171/utusan/c.php?c=90&amp;amp;t=http://203.142.6.171/sci/c.php?c=90&amp;amp;t=http://bs.serving-sys.com/BurstingPipe/adServer.bs?cn=tf%26c=20%26mc=click%26pli=1467962%26PluID=0%26ord=1277656504483" class="khad1"&gt;bola&lt;/a&gt; sepak kepada laman filem ketika diserbu polis  gagal mengabui mata pihak berkuasa apabila dia dicekup dalam serbuan di  pangsapuri Seri Mekar, Puchong Jaya di sini, malam tadi&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-4726204434201775672?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/4726204434201775672/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/jenayah-dalam-negeri.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/4726204434201775672'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/4726204434201775672'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/jenayah-dalam-negeri.html' title='Jenayah Dalam Negeri'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-3637060951407945089</id><published>2010-06-27T09:33:00.001-07:00</published><updated>2010-06-27T09:33:44.815-07:00</updated><title type='text'>Cerita luar Negara</title><content type='html'>&lt;div class="headline17"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Luar_Negara&amp;amp;pg=lu_01.htm"&gt;Sertai  latihan tentera AS&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt; WASHINGTON 26 Jun - Malaysia dan Thailand buat kali &lt;a onmouseout="khadf6('khadpo');return false;" onmouseover="khadf3('khadpo', this, 88);return false;" target="_blank" href="http://203.142.6.171/utusan/c.php?c=88&amp;amp;t=http://203.142.6.171/sci/c.php?c=88&amp;amp;t=http://bs.serving-sys.com/BurstingPipe/adServer.bs?cn=tf%26c=20%26mc=click%26pli=1467962%26PluID=0%26ord=1277656371557" class="khad1"&gt;pertama&lt;/a&gt; menyertai latihan ketenteraan yang diketuai  oleh Amerika Syarikat (AS) di Lautan Pasifik. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt; &lt;div class="headline17"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Luar_Negara&amp;amp;pg=lu_02.htm"&gt;&lt;img src="http://www.utusan.com.my/pix/2010/0627/Utusan_Malaysia/Luar_Negara/lu_02.small.jpg" color="black" align="left" border="0" vspace="5" width="90" height="83" hspace="5" /&gt; Tinjauan pertama jangka Gillard menang besar&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt; SYDNEY 26 Jun – Penyingkiran Kevin Rudd sebagai Perdana Menteri  Australia oleh timbalan beliau, Julia Gillard ternyata langkah bijak,  apabila tinjauan pendapat umum pertama selepas penggulingan itu  menunjukkan Gillard akan memenangi pilihan raya umum dengan kelebihan  undi yang besar. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt; &lt;div class="headline17"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Luar_Negara&amp;amp;pg=lu_03.htm"&gt;Myanmar  bakar dadah RM243 juta&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt;  NAYPYIDAW 26 Jun - Pihak berkuasa Myanmar hari ini membakar dadah  bernilai kira-kira AS$76 juta (RM243 juta), sementara junta tentera  memberi amaran mengenai tanda-tanda melonjaknya pengeluaran dadah di  wilayah timur laut negara ini.  &lt;/div&gt;&lt;br /&gt; &lt;div class="headline17"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?y=2010&amp;amp;dt=0627&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Luar_Negara&amp;amp;pg=lu_04.htm"&gt;Rekod  baru ulasan Piala Dunia dalam Twitter&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="keydeck12"&gt; SAN FRANCISCO 26 Jun – Twitter semalam melaporkan kejohanan &lt;a onmouseout="khadf6('khadpo');return false;" onmouseover="khadf3('khadpo', this, 89);return false;" target="_blank" href="http://203.142.6.171/utusan/c.php?c=89&amp;amp;t=http://203.142.6.171/sci/c.php?c=89&amp;amp;t=http://bs.serving-sys.com/BurstingPipe/adServer.bs?cn=tf%26c=20%26mc=click%26pli=1467962%26PluID=0%26ord=1277656371557" class="khad1"&gt;Piala Dunia&lt;/a&gt; di Afrika Selatan melonjakkan bilangan  ‘tweet’ yang dikirim menerusi perkhidmatan mikroblog itu ke paras  tertinggi iaitu 3,283 mesej sesaat. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-3637060951407945089?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/3637060951407945089/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/cerita-luar-negara.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3637060951407945089'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3637060951407945089'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/cerita-luar-negara.html' title='Cerita luar Negara'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-1057518605166949262</id><published>2010-06-27T09:30:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:31:28.976-07:00</updated><title type='text'>Brunei Gugur Limbang</title><content type='html'>&lt;p&gt;BANDAR SERI BENGAWAN 16 Mac – Brunei Darussalam hari ini secara rasmi  menggugurkan tuntutan ke atas Limbang di Sarawak selepas Sultan  Hassanal Bolkiah dan Perdana Menteri, Datuk Seri Abdullah Ahmad Badawi  menandatangani Surat Pertukaran bagi menyelesaikan isu sempadan dan  tuntutan bertindih.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Berita menggembirakan itu dinyatakan oleh Abdullah kepada pemberita  Malaysia selepas upacara tersebut yang ditanda tangani pada kira-kira  pukul 12.05 tengah hari di Istana Nurul Iman di sini.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Peristiwa bersejarah itu turut disaksikan oleh Tuanku Mahkota  Brunei, Al-Muhtadee Billah; Menteri Luar, Datuk Seri Dr. Rais Yatim dan  rakan sejawatnya, Putera Mohamed Bolkiah; Menteri Pelajaran, Datuk Seri  Hishammuddin Tun Hussein; Ketua Menteri Sarawak, Tan Sri Abdul Taib  Mahmud dan Ketua Menteri Sabah, Tan Sri Musa Aman.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; “Hari ini adalah hari yang cukup bersejarah kerana Brunei telah  menggugurkan tuntutan ke atas Limbang dan dengan ini Limbang akan  menjadi sebahagian dari wilayah kita.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; “Apa yang lebih menggembirakan lagi ialah isu-isu sempadan dan  perkara-perkara pokok yang berlarutan begitu lama sejak 1995 telah dapat  diselesaikan,” kata Perdana Menteri kepada pemberita Malaysia di  pejabat Suruhanjaya Tinggi Malaysia di sini.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Isu Limbang selama ini meletakkan kedua-dua negara dalam keadaan  dilema kerana wilayah itu agak unik kerana memisahkan dua kawasan  daratan di Brunei. &lt;/p&gt; &lt;p&gt; Selain masalah persempadanan darat di Limbang, penemuan sumber baru  minyak di kawasan seluas 150 kilometer oleh Petronas turut mencetuskan  masalah persempadanan maritim kedua-dua negara berjiran itu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Pada sidang akhbar yang sama, Perdana Menteri berkata, penyelesaian  kepada perkara-perkara pokok dalam isu-isu berkaitan sempadan dan  tuntutan bertindih itu akan membawa banyak kebaikan kepada kedua-dua  negara. &lt;/p&gt; &lt;p&gt; Menurut beliau, hubungan Malaysia dan Brunei selepas ini akan  melalui era baru dalam kerjasama dua hala tanpa dihantui lagi oleh  perkara-perkara yang boleh menimbulkan prasangka.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; “Oleh itu, saya dan kerajaan Malaysia mengucapkan terima kasih  kepada Sultan Brunei atas kerjasama yang diberikan atas semangat yang  sama iaitu tidak mahu isu-isu tersebut menghantui hubungan sesama negara  anggota ASEAN,” tegas Abdullah yang terpaksa pulang ke tanah air segera  kerana ada acara lain di Universiti Islam Antarabangsa (UIA), petang  ini.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Abdullah yang tiba di sini malam tadi diiringi oleh isteri, Datin  Seri Jeanne Abdullah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt; Sementara itu, dalam pernyataan bersama oleh pemimpin kedua-dua  negara yang dikeluarkan sempena majlis menandatangani Pertukaran Surat  tersebut menyebut antara lain persetujuan mengenai isu persempadanan  maritim, penentuan kawasan komersial (CAA) bagi sumber minyak dan gas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Turut dipersetujui adalah memberi hak (unsuspendable rights) kepada  penduduk Malaysia menyeberangi sempadan perairan Brunei - dari atau ke  arah destinasi di Sarawak - tapi masih terikat dengan undang-undang  serta peraturan negara jiran itu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Malaysia dan Brunei juga mencapai penyelesaian kepada  perkara-perkara yang sebelum ini menimbulkan ketidaktentuan di sempadan  maritim dan di Zon Ekonomi Eksklusif (EEC).&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Melalui persetujuan itu, kedua- dua negara boleh menguatkuasakan  undang-undang atau peraturan sendiri di kawasan zon maritim masing-  masing.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Pemimpin kedua-dua negara itu berharap penyelesaian kepada isu-isu  tersebut akan merintis kerjasama lebih besar dalam pelbagai bidang  terutama perdagangan, pelaburan, sumber tenaga dan hidrokarbon,  pelancongan, industri halal dan sebagainya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Pada perkembangan sama, Ketua Menteri Sarawak melahirkan rasa  gembira dengan penyelesaian isu-isu sempadan yang bakal memberi banyak  manfaat kepada penduduk kedua-dua negara.&lt;/p&gt;  Menurut Taib, Limbang akan dimajukan termasuk membangunkan sumber  tenaga melalui pembinaan empangan&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-1057518605166949262?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/1057518605166949262/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/brunei-gugur-limbang.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1057518605166949262'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/1057518605166949262'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/brunei-gugur-limbang.html' title='Brunei Gugur Limbang'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-8417691269084644907</id><published>2010-06-27T09:28:00.001-07:00</published><updated>2010-06-27T09:29:02.936-07:00</updated><title type='text'>Tempat menarik di Limbang</title><content type='html'>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Muzium Wilayah Limbang&lt;/b&gt; terletak di sebuah kubu lama yang  dibina oleh &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Charles_Brooke" title="Charles Brooke"&gt;Charles Brooke&lt;/a&gt; pada 1897. Muzium yang telah  dibuka pada 1994 ini mempamerkan sejarah dan kebudayaan rakyat di  wilayah ini seperti alat buluh, cara pembuatan garam, seni manik,  pakaian daripada kulit kayu, barangan logam, bakul dan sebagainya.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bukit_Mas&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Bukit Mas (tidak wujud)"&gt;Bukit Mas&lt;/a&gt; terletak  berhampiran dengan Muzium Wilayah Limbang tempat ini merupakan tempat  menarik untuk dukunjungi. &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bukit_Mas&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Bukit Mas (tidak wujud)"&gt;Bukit Mas&lt;/a&gt; adalah tempat  yang sesuai untuk beriadah bersama keluarga ,rakan-rakan mahupun  bersendirian. Tempat ini mempunyai pemandangan sejuk mata memandang.  Terdapat trek menaiki puncak &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bukit_Mas&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Bukit Mas (tidak wujud)"&gt;Bukit Mas&lt;/a&gt;. Biasanya  sempena Hari Bukit Mas pertandingan naik ke puncak &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bukit_Mas&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Bukit Mas (tidak wujud)"&gt;Bukit Mas&lt;/a&gt; akan  diadakan!&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-8417691269084644907?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/8417691269084644907/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/tempat-menarik-di-limbang.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8417691269084644907'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/8417691269084644907'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/tempat-menarik-di-limbang.html' title='Tempat menarik di Limbang'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-2957407544314208047</id><published>2010-06-27T09:27:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:28:05.789-07:00</updated><title type='text'>Tuntutan Brunei</title><content type='html'>&lt;p&gt;Sejak penubuhan Malaysia pada 1963, Brunei terbahagi dua , dipisahkan  oleh &lt;strong class="selflink"&gt;Limbang&lt;/strong&gt;. Sejak itu dikatakan  Brunei menuntut wilayah Limbang daripada Malaysia.&lt;sup id="cite_ref-0" class="reference"&gt;&lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang#cite_note-0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Perjanjian 16 Mac 2009 antara Malaysia dan Brunei rupa-rupanya  menyebabkan Malaysia kehilangan medan minyak Blok L dan Blok M yang  terletak di luar pantai Limbang / Brunei. Berikutan itu &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Petronas" title="Petronas"&gt;Petronas&lt;/a&gt;  menamatkan usaha carigali dengan syarikat Murphy Oil Corp dari Amerika  Syarikat kerana ia bukan lagi milik Malaysia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Konvensyen Undang-undang laut &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Pertubuhan_Bangsa-bangsa_Bersatu" title="Pertubuhan Bangsa-bangsa Bersatu" class="mw-redirect"&gt;Pertubuhan  Bangsa-bangsa Bersatu&lt;/a&gt; (UNCLOS) 1982 menetapklan bahawa kawasan luar  pantai Brunei itu milik Brunei . Kawasan itu yang selama ini bertindih  sempadan akan dibangunkan secara usahasama dengan Malaysia. &lt;sup id="cite_ref-1" class="reference"&gt;&lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang#cite_note-1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-2957407544314208047?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/2957407544314208047/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/tuntutan-brunei.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2957407544314208047'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/2957407544314208047'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/tuntutan-brunei.html' title='Tuntutan Brunei'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-3927074828587705977</id><published>2010-06-27T09:24:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:27:04.203-07:00</updated><title type='text'>Mengenali limbang</title><content type='html'>&lt;b&gt;Limbang&lt;/b&gt; merupakan sebuah bahagian dan juga ibu kota bahagian di  negeri &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak" title="Sarawak"&gt;Sarawak&lt;/a&gt;.  Bahagian &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak" title="Sarawak"&gt;Sarawak&lt;/a&gt;  ini terletak di sebelah utara, dan mempunyai kawasan seluas 3,978.1  kilometer persegi dan jumlah penduduk 42,600 orang (banci tahun 2000).  Anehnya Bandar &lt;strong class="selflink"&gt;Limbang&lt;/strong&gt; diapit oleh &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Brunei_Muara" title="Brunei Muara" class="mw-redirect"&gt;Brunei Muara&lt;/a&gt; dan &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Temburong&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1" class="new" title="Temburong (tidak wujud)"&gt;Temburong&lt;/a&gt;. Bahagiah  luar pantai banyak petroleum dan gas. Bagi meneroka petonsi itu, &lt;a href="http://ms.wikipedia.org/wiki/Kehilangan_medan_minyak_Blok_L_dan_M" title="Kehilangan medan minyak Blok L dan M"&gt;Perjanjian 16 Mac 2009&lt;/a&gt;  antara Malaysia dan Brunei telah diadakan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-3927074828587705977?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/3927074828587705977/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/mengenali-limbang.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3927074828587705977'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3927074828587705977'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/mengenali-limbang.html' title='Mengenali limbang'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6050432956217435229</id><published>2010-06-27T09:19:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:23:06.144-07:00</updated><title type='text'>8 Values 1 malaysia</title><content type='html'>&lt;div style="width: 700px; height: 400px; float: left; display: inline; clear: both; margin-top: 10px; background: url(&amp;quot;/images/stories/1Malaysia/words.png&amp;quot;) no-repeat scroll center center transparent;"&gt;&lt;div style="width: 100%; float: left; display: inline; text-align: center; margin-top: 35px;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_perseverance.flv" class="link_georgia16black" title="Perseverance" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Perseverance&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 100%; float: left; display: inline; margin-top: 42px;"&gt;&lt;div style="width: 220px; float: left; display: inline; text-align: right;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_Culture_of_excellence.flv" class="link_georgia16black" title="Culture of Excellence" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Culture of Excellence&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 220px; float: right; display: inline; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_acceptance.flv" class="link_georgia16black" title="Acceptance" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Acceptance&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 100%; float: left; display: inline; margin-top: 65px;"&gt;&lt;div style="width: 188px; float: left; display: inline; text-align: right;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_loyalty.flv" class="link_georgia16black" title="Loyalty" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Loyalty&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 185px; float: right; display: inline; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_education.flv" class="link_georgia16black" title="Education" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Education&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 100%; float: left; display: inline; margin-top: 84px;"&gt;&lt;div style="width: 220px; float: left; display: inline; text-align: right;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_humility.flv" class="link_georgia16black" title="Humility" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Humility&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 220px; float: right; display: inline; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_integrity.flv" class="link_georgia16black" title="Integrity" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Integrity&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width: 100%; float: left; display: inline; text-align: center; margin-top: 45px;"&gt;&lt;a href="http://www.1malaysia.com.my/video/8words_meritocracy.flv" class="link_georgia16black" title="Meritocracy" rel="shadowbox[Mixed];width=520;height=390"&gt;Meritocracy&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6050432956217435229?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6050432956217435229/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/8-values-1-malaysia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6050432956217435229'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6050432956217435229'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/8-values-1-malaysia.html' title='8 Values 1 malaysia'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-6465704549936441674</id><published>2010-06-27T09:13:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:14:41.076-07:00</updated><title type='text'>Kita mesti mengenali siapa Perdana Menteri Kita???</title><content type='html'>Impian sepanjang hayat Perdana Menteri Malaysia Ke-6, Dato' Sri Mohd  Najib Bin Tun Hj Abd Razak, ialah satu Malaysia yang bersatu padu, aman  dan makmur, dengan peluang yang bukan sedikit untuk semua rakyat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagai  putera kepada Perdana Menteri Malaysia Ke-2, Allahyarham Tun Abd Razak,  Najib dilahirkan di tengah-tengah gelanggang politik.  Najib membesar  dengan memerhatikan bapanya serta memahami kehendak politik arus  perdana.  Beliau sentiasa mengerti bahawa bila sampai waktunya beliau  juga mahu berbakti kepada masyarakat dan negara.  Namun pemergian  bapanya pada ketika yang tidak dijangka, 14 Januari 1976, ketika  menjejaki usia 54 tahun, telah menyorongkan Najib ke hadapan sehingga  menjadi tumpuan utama.  Lima minggu selepas pemergian bapanya, pada usia  22 tahun, Najib telah terpilih untuk mengisi kekosongan kerusi Parlimen  Pekan, menjadikan beliau Ahli Parlimen yang paling muda dalam sejarah  Malaysia.  Pada 2004, beliau telah menyandang jawatan kedua tertinggi  dalam negara sebagai Timbalan Perdana Menteri, 47 tahun setelah bapanya  dilantik ke jawatan yang sama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dato' Sri Mohd Najib dilahirkan  pada 23 Julai 1953 di Kuala Lipis, Pahang.  Beliau telah mendapat  pendidikan di St. John’s Institution, Kuala Lumpur dan Malvern Boy’s  College, Worcestershire, England sebelum menamatkan pengajian peringkat  ijazah dalam bidang Ekonomi Perindustrian daripada Nottingham  University.  Sekembalinya ke Malaysia pada 1974, beliau telah menyertai  dunia korporat bila berkhidmat untuk satu waktu yang singkat dengan Bank  Negara, kemudiannya beralih ke PETRONAS (perbadanan petroleum negara)  sebagai Pengurus Hal Ehwal Awam.  Namun pemergian Tun Abd Razak secara  tiba-tiba itu telah merobah corak kehidupan beliau secara dramatik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Najib  pantas menyesuaikan dirinya dengan kehidupan umum sebagai Ahli  Parlimen, dan kemudiannya mendapati kemahiran berpolitik itu begitu  serasi dengan dirinya.  Tidak lama kemudian, Najib yang masih muda belia  telah memperlihatkan bahawa beliau ialah seorang ahli politik yang  boleh dipercayai dan berkebolehan serta berhak dipanggil  pemimpin atas  keupayaan dirinya sendiri.  Pada tahun pertamanya sebagai Ahli Parlimen,  beliau telah dilantik sebagai Timbalan Menteri Tenaga Telekomunikasi  dan Pos, dan kemudiannya menjawat jawatan Timbalan Menteri Pelajaran dan  selepas itu Timbalan Menteri Kewangan.  Pada 1982, Perdana Menteri yang  baru, Dr. Mahathir Mohamad telah mencalonkan Dato’ Sri Mohd Najib untuk  bertanding kerusi Dewan Undangan Negeri bagi kawasan Pekan.  Berikutan  dengan kejayaannya, Najib yang berusia 29 tahun ketika itu dilantik  menjadi Menteri Besar Pahang, negeri terbesar di Semenanjung Malaysia.   Pahang pada ketika itu hampir-hampir terjebak dalam satu krisis politik  disebabkan oleh perbezaan yang serius  antara bekas Menteri Besar dan  Sultan Pahang.  Tetapi Najib bukan sahaja sebutir bintang yang sedang  bergemerlapan, beliau juga ialah salah seorang daripada Pembesar  Berempat Istana Pahang (kerana mewarisi gelaran turun temurun sebagai  Orang Kaya Indera Shahbandar).  Dengan yang demikian diterima dengan  tangan terbuka oleh pihak Istana. Krisis yang melanda itu dengan cepat  dapat diredakan, memastikan perpaduan dalam UMNO Pahang.  Selanjutnya  Najib  memulakan langkah untuk mengukuhkan pendidikan di dalam negeri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada  1992 Najib telah memainkan peranan utama dalam penubuhan Yayasan  Pahang, sebuah yayasan yang membaktikan kepada penggalakan pendidikan  dan sukan di kalangan belia Pahang melalui biasiswa dan pembiayaan.   Najib telah memperkukuh perusahaan negeri untuk memaksimumkan pendapatan  daripada sumber kekayaan semula jadi negeri Pahang.  Dengan kerjasama  FELDA, Perbadanan Pembangunan Tanah Persekutuan, beliau telah merintis  jalan kepada pembentukan skim penempatan tanah baru, memberikan  peluang-peluang pendapatan baru kepada mereka yang tidak mempunyai tanah  dan berada dalam kelompok yang berpendapatan rendah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dato Sri  Mohd Najib mula menyandang jawatan Timbalan Ketua Pemuda UMNO pada 1982,  dan naik sebagai ketua pergerakan tersebut pada 1987.  Pada 1988,  setelah satu pergolakan menguasai parti, satu UMNO baru yang telah  disusun semula diwujudkan dan Najib telah dilantik sebagai Ketua Pemuda,  jawatan yang disandang beliau sehingga 1993.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam pilihan raya  1986, Najib dikembalikan sebagai Ahli Parlimen kawasan Pekan, dan  dilantik sebagai Menteri Kebudayaan, Belia dan Sukan.  Sebaik sahaja  dilantik beliau terus memberikan tumpuan kepada penggalakan sukan dan  memperkenalkan Dasar Sukan Negara pada 1988.  Pada 1989, Malaysia telah  mencapai kejayaan yang terbaik pernah dicapainya di Sukan Asia Tenggara  (Sukan SEA), yang diadakan di Kuala Lumpur pada tahun itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada  1991, Dato’ Sri Najib telah dilantik sebagai Menteri Pertahanan. Najib  telah mencergaskan semula sebuah Kementerian yang dilihat sebagai tidak  bermaya dan lembap.  Beliau telah memodenkan Angkatan Tentera Malaysia  melalui peningkatan keupayaan, pemerolehan dan latihan strategik.  Pada  1995,  Dato’ Sri Najib mengalami perubahan dalam portfolio kabinet, yang  mana beliau telah dilantik sebagai Menteri Pelajaran.  Beliau telah  mengambil cabaran untuk menyambut aspirasi Malaysia yang baru sahaja  diumumkan ketika itu, untuk menjadi sebuah negara maju yang sepenuhnya  pada tahun 2020.  Sepanjang tempoh lima tahun perkhidmatannya, Najib  telah mewujudkan mekanisme yang dapat membolehkan generasi rakyat  Malaysia menghadapi cabaran masa mendatang.  Beliau telah menstrukturkan  semula Kementerian ini, memperbadankan universiti dan institusi awam,  serta menggalakkan kerjasama dengan universiti dan institusi luar  negara.  Langkah ini telah memberikan lebih banyak peluang pendidikan  kepada rakyat Malaysia dan meletakkan Malaysia sebagai satu hab  pembelajaran serantau. Dato' Sri Najib juga telah meningkatkan sijil  perguruan kepada status diploma, supaya guru-guru dalam kategori  tersebut dapat menerima gaji permulaan bulanan yang lebih tinggi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada  1999, berikutan pergolakan politik pada tahun sebelumnya, Najib  memenangi pemilihan semula kerusi Parlimen Pekan.  Beliau telah dilantik  sebagai Menteri Pertahanan buat kali keduanya dan meneruskan usaha  untuk meningkatkan dan memodenkan Angkatan Tentera Malaysia.  Apabila  beliau dilantik sebagai Timbalan Perdana Menteri pada 2004, Dato’ Sri  Najib telah diserahkan dengan portfolio tanggungjawab yang banyak dan  besar, termasuk mengawasi FELDA, Suruhanjaya Hak Asasi Manusia  (SUHAKAM), dan Suruhanjaya Pilihan Raya (SPR).  Beliau mempengerusikan  28 Jawatankuasa Kabinet yang membincangkan pelbagai isu. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dato’  Sri Najib telah berkahwin dengan YABhg. Datin Sri Rosmah Mansor, dan  bapa kepada lima orang anak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada 3hb April 2009, Dato; Sri Mohd  Najib Tun Razak dilantik sebagai Perdana Menteri Malaysia di hadapan  Yang di-Pertuan Agong, dalam satu proses peralihan kuasa yang lancar  oleh YAB Datuk Seri Abdullah Hj Ahmad Badawi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-6465704549936441674?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/6465704549936441674/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/kita-mesti-mengenali-siapa-perdana.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6465704549936441674'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/6465704549936441674'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/kita-mesti-mengenali-siapa-perdana.html' title='Kita mesti mengenali siapa Perdana Menteri Kita???'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-7237364371895481242</id><published>2010-06-27T09:07:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T09:11:14.951-07:00</updated><title type='text'>MENGIBARKAN PANJI-PANJI NEGARA.</title><content type='html'>&lt;div style="width: 666px; float: left; display: inline;"&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;SAYA TETARIK DENGAN HUJAH PERDANA MENTERI MALAYSIA....JADI SAYA TELAH MENGISINYA KE DALAM BLOG SAYA SENDIRI SEBAGAI  PERINGATAN KEPADA SAYA DAN KITA SEMUA RAKYAT MALAYSIA....&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Semasa kunjungan saya ke  negara-negara ASEAN tempoh hari, saya gembira memerhatikan bahawa  bendera Malaysia kita benar-benar berkibar dengan megahnya di  negara-negara ini.  Tenaga kerja dan juga perniagaan kita yang  diwujudkan oleh syarikat-syarikat Malaysia di negara-negara ini menjadi  bukti bahawa Malaysia berada di landasan kemajuan yang betul.  Ketika  saya sedang meneliti kerja-kerja saya yang bertimbun di pejabat minggu  ini, saya terfikir alangkah baiknya jika saya berkongsi peta minda yang  terdapat di atas meja saya, melalui blog ini, seperti mana yang telah  saya lakukan dengan rakyat Malaysiadi luar negara semasa lawatan saya di  Laos.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Kenyataannya, kita boleh  berbangga kerana telah membuatkan kehadiran negara kita terasa di banyak  negara termasuk  di kota raya yang maju dan sedang membangun di serata  dunia. Saya berharap ini akan menjadi perangsang kepada rakyat Malaysia  di seluruh dunia – bahawa semangat keusahawanan itu sangat jitu dan  mestilah sesuatu yang boleh kita gerakkan dengan penuh rasa bangga.   Kita melihat segala kemungkinan di banyak tempat – waima di  tempat-tempat yang jauh terpencil, dan tidak diketahui benar sekali pun –  tetapi memberikan banyak peluang kepada kita.  Dan rakyat Malaysia  mestilah mencari peluang itu di mana sahaja mereka berada, sama ada di  negara-negara maju atau sedang membangun.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Cabaran yang kita hadapi agak berbeza daripada cabaran yang  diterima oleh negara-negara lain, namun kita tidak boleh berpuas hati  dengan kejayaan kita disebabkan persekitarannya telah berubah dengan  jelas sekali. Sebagai contoh, pada tahun 70-an dan awal 80-an, saat kita  sedang menikmati kadar pertumbuhan yang tinggi sebelum krisis kewangan  Asia, banyak negara mengamalkan ekonomi tertutup.  Mereka tidak bersedia  untuk berubah, tidak juga bersedia untuk meliberalisasi. Tetapi hari  ini, hampir setiap negara telah menerima dasar mesra pasaran.   Satu-satunya perkara yang tidak berubah ialah sistem tadbir urus.  Dan  negara-negara ini seperti RDR Laos, Kemboja, Vietnam dan lain-lain lagi  yang dahulunya tidak terlibat dalam ekonomi terbuka pada tahun 70-an -  mereka hanya ikut serta pada tahun 80-an dengan kenyataan rasmi Deng  Xiapong yang terkenal itu: tidak menjadi persoalan apa warna kucing itu  asalkan ia boleh menangkap tikus.  Ini ialah orang-orang yang sangat  pragmatik.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Jadi dunia telah berubah.   Malaysia tiada pilihan lain; sama ada terjerat sebagai negara yang  berpendapatan sederhana dan jika kita terjerat, maka ada kemungkinan  juga negara lain akan melompat lebih jauh ke hadapan daripada kita.  Ini  kerana mereka tidak melihat kepada perubahan tambahan; mereka melihat  kepada perubahan teknologi besar-besaran yang mana akan membolehkan  mereka melompat lebih jauh ke hadapan mengatasi negara lain.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Itulah sebabnya kenapa kita tidak harus  berpuas hati dengan kejayaan kita. Kita seharusnya tidak memikirkan  bahawa dasar-dasar yang sama ini, yang baik bagi kita pada tahun 70-an  dan 80-an akan berterusan, jika suasananya sudah berubah.  Kita mesti  mara ke hadapan, dengan dasar-dasar baru yang akan membuatkan kita  berdaya saing di peringkat dunia.  Kata kuncinya adalah berdaya saing di  peringkat dunia.  Kita tidak akan berjaya jika kita tidak berdaya saing  di peringkat dunia.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Jika kita  berdaya saing di peringkat dunia maka itu, Malaysia boleh mencapai  Wawasan 2020.  Kita mahu menjadi negara maju, kita bercita-cita untuk  menjadi negara maju.  Kita telah mentakrif apa maknanya negara maju dari  segi pendapatan per kapita.  Kita mahu meningkatkan pendapatan setiap  orang daripada secara kasarnya sekitar USD7,000 kepada USD15,000 dalam  tempoh 10 tahun.  Dan itulah caranya kita mentakrifkan sebuah negara  maju seringkas-ringkasnya.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Namun per  kapita bukanlah segala-galanya; ia perlu merangkumi semua. Hasil  kejayaan kita sebagai satu negara ekonomi mestilah dikongsi bersama oleh  semua rakyat Malaysia.  Ia tidak boleh hanya segolongan elit sahaja  yang menikmati hasil kejayaan kita itu;  ia seharusnya disebarluaskan  merata-rata secara saksama.  Oleh yang demikian, keterangkuman atau  keterlibatan itu penting dan tiada sesiapa pun yang akan dipinggirkan.   Itulah sebabnya kenapa kita menghasilkan kata-kata azimat 1Malaysia,  Rakyat Didahulukan, Pencapaian Diutamakan.  1Malaysia adalah tentang  kebersamaan, tentang berkongsi kejayaan ekonomi Malaysia, yang  seharusnya semua orang mendapat manfaat daripadanya dan ia adalah  pengagihan yang adil dan saksama.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Kami  juga percaya bahawa transformasi ekonomi ini ialah satu perjalanan yang  penuh  cabaran juga keseronokan, kerana rakyat Malaysia boleh  melakukannya.  Dan kita telah membuktikan dalam tempoh satu tahun sahaja  dengan dua kejayaan besar.  Sungguhpun diperkecilkan atau dianggap  tidak serius disebabkan beberapa isu dari semasa ke semasa, namun dalam  tempoh setahun sahaja kita telah mengubah ekonomi dari satu kemelesetan  kepada satu ekonomi yang berjaya mencapai pertumbuhan sebanyak 10.1%  dalam satu suku tahun.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Satu lagi  kejayaan yang telah kita capai dalam tempoh setahun ialah indeks daya  saing dunia kita telah melompat ke tangga 10 dari tangga ke-18.  Kita  kini berada dalam golongan 10 negara teratas di dunia, dan kita boleh  berbangga dengan kejayaan itu.  Sekali lagi, ketika kita sedang memupuk  budaya kecemerlangan, kita tidak akan berhenti pada kedudukan 10 teratas  itu.  Saya mahukan kita berada dalam golongan lima teratas; saya mahu  kita berada di peringkat yang lebih tinggi.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Kita kini sedang mencuba sedaya upaya kita.  Saya sedang  berusaha.  Saya telah menyebutnya di Twitter saya sebelum ini, "Saya  terasa tekanannya sekarang, sejak siang saya menjadi semakin panjang dan  malam saya menjadi semakin singkat."  Saya tidak kisah bekerja keras;  pada saya kerja keras itu baik kerana saya akan terdorong melakukan yang  terbaik.  Sebagai sebuah Kerajaan kita perlu lakukan yang terbaik.   Saya perlu mendahului kepimpinan untuk menunjukkan bahawa saya serius,  komited, dan berdedikasi dalam perkara ini. Saya jamin, sebagai Perdana  Menteri, saya akan melakukan sedaya upaya saya untuk mentransformasikan  Malaysia.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Tentulah dalam perjalanan  ini saya tidak boleh lakukannya bersendirian;  saya memerlukan  rakan-rakan seperjuangan saya dalam Kerajaan, kesemua yang berada dalam  sektor swasta dan swasta awam.  Saya memerlukan setiap rakyat Malaysia,  di mana sahaja anda berada, untuk bersama-sama saya, berganding bahu  untuk mencapai sesuatu yang luar biasa.  Semuanya adalah untuk mencapai  kejayaan.  Ia mestilah untuk mentransformasikan dan membawa Malaysia ke  arah sesuatu yang lebih baik, ke arah pencapaian matlamat yang lebih  tinggi.  Dan itulah perjalanan yang saya mahukan semua rakyat Malaysia  merasakan bahawa mereka ialah sebahagian daripadanya, satu keluarga  dalam 1Malaysia. Dan Insya-Allah, kita akan sampai ke situ.  Dengan  sokongan anda semua, kita akan sampai ke situ.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-7237364371895481242?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/7237364371895481242/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/mengibarkan-panji-panji-negara.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7237364371895481242'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7237364371895481242'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/mengibarkan-panji-panji-negara.html' title='MENGIBARKAN PANJI-PANJI NEGARA.'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-3143653701788577935</id><published>2010-06-27T02:41:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T02:43:31.184-07:00</updated><title type='text'>Origin of Adat Iban Part 1</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;In the beginning of Iban  genealogical times, in the times of Bejie, we lived in the world whose  state was in chaos and characterized by supernatural calamity and  disaster like floods, storm, diseases and petrification (&lt;em&gt;kudi&lt;/em&gt;).  Fish and turtles came out of the water, their “natural element” and  attack our ancestors living on land. Then, out of these chaos  eventually, comes an order and created a more habitable universe  regulated by the rules of adat. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;For the Iban, it is the adat, above  all, that embodies universal order. In its most general sense, the term  adat refers to the normative rules and understandings that regulate  human affairs and govern relations between humankind and the unseen  supernatural and everyday visible worlds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Adat also supplies the moral order  that makes Iban people living as a human society possible. Indeed, for  every longhouse is perceived of as an adat community. Here the personal  independencies so highly valued by the Iban are tempered by mutual  economic and ritual interdependencies, expressed chiefly in obligations  of kinship and community. For example, the shared responsibilities of  defending our territory (&lt;em&gt;mantau menoa&lt;/em&gt;), &lt;em&gt;bedurok&lt;/em&gt; during  farming season, &lt;em&gt;samakai gawai&lt;/em&gt; etc. These interdependencies are  further buttressed by complex code of adat – a notion, which subsumes  behavioral norms, rules, procedures and injunctions, and the legal  mechanism, modes of redress, and sanctions by which these are preserved  and enforced. These are evident in various rites and rituals performed  in Iban way of life from cradle to grave, in procedures in settling  disputes, rules in governing one’s conduct under various social or moral  settings, appraisal system to accord level of respect for individual  achievement on various aspect of life (e.g. war leader, &lt;em&gt;manok sabong&lt;/em&gt;,  &lt;em&gt;tuai adat&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;lemambang&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;manang&lt;/em&gt;, etc).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;The chief social function of adat  is to assure harmonious relations between longhouse members. But more  generally, adherence to adat is thought to sustain a moral order that  makes human society possible, while at the same time, it preserves its  members in a state of ritual well-being in relation to the gods, spirits  and powers of nature. Thus the correctness of adat, when properly  followed, is demonstrated by the continued well-being of all those who  adhere to its rules. Expressed outwardly, these well being takes the  form of social harmony and can be seen in the health, fertility and  material prosperity of longhouse members and in the condition of their  crops and in the plants, animals and natural features of their domain.  Any serious breach of adat is said to threaten this well-being and so  jeopardize not only the moral order, but also relations with the natural  and unseen worlds as well. Thus, serious breaches of adat lay the  community open to spiritual attack, social discord, crop failure,  succumb to floods and natural calamities. The myth that follows tells  essentially the story of adat’s creation. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small; color: rgb(153, 51, 0);"&gt;&lt;strong&gt;The  Adat Creation – Adat Berumah&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;In the mythic past, in the times of  Bejie, the Iban people lived in caves and they live by hunting, fishing  and gathering fruits. While living in caves they started to develop  tools for their daily use and learn to utilise certain plant or animal  skin for clothing to protect them from cold or tropical heat. Better  equipped, they began to wander further from their cave and started to  meet other people who settled at the edge of the forest and coastal  areas. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;It was at this time that &lt;strong&gt;Bejie&lt;/strong&gt;  and his followers met coastal traders who wanted to change their  nomadic way of lives to a more settled communal lifestyle and also to  introduce islamic teachings to them. This prompted Bejie to build  ladders up a tall enchepong tree in order to meet the mohamedian god  whose domain is in the sky as told by a muslim cleric. While Bejie was  busy building ladders on the tallest &lt;em&gt;enchepong&lt;/em&gt; tree to visit  god, he asked his brother named &lt;strong&gt;Bada&lt;/strong&gt; to lead his  people.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Bada led his people to hunt, fish  or gather fruits as usual getting further and further away from their  cave. One day, while they were returning from a long hunting trip, they  were caught in a heavy rain and thunderstorm. While the women rushed  towards the cave in the heavy rain, the men who were left behind began  to build temporary shelter called &lt;em&gt;dunju&lt;/em&gt; made of leaves to  protect themselves from the heavy rain and cold. When they arrived in  their cave later, the womenfolks were surprised to see that they were  home dry despite the heavy rain. From then onward, the Iban started  to build temporary shelter to protect themselves from bad weather  whenever they wander further from their domain. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Soon, from temporary shelter, they  learn to appreciate the comfort of living in a temporary hut called &lt;em&gt;langkau&lt;/em&gt;  and started to leave their cave. From &lt;em&gt;langkau&lt;/em&gt;, their ideas  expanded and started to build a temporary communal longhouse called &lt;em&gt;dampa&lt;/em&gt;.  This enable them to live and work together. The first dampa was built  small and it was soon congested. They had to expand it bigger and longer  to accomdate everyone and also to accomodate daily domestic activities  like cooking, indoor work space, sleeping, food and material storage.  This gave way to the building of the first longhouse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;When Bada and his men built the  first longhouse, they were faced with a mysterious problem. Everytime  they planted the poles on the ground, it fell off again the next day.  This happens every time when they wanted to continue their construction  work the next day. While they were puzzled by what is happening, a  stranger appeared at the edge of the forest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;The stranger asked Bada what they  were doing. Bada explained to the stranger the mysterious happening they  encountered when constructing their longhouse. The stranger asked if  they observed certain rules or &lt;em&gt;adat&lt;/em&gt; when constructing a house.  Bada told the stranger that they do not have any established rules and  procedures for building a longhouse. The stranger then replied that it’s  no wonder they encounter problems and difficulties in their  construction work, as they do not have any established rules and  procedures. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;The stranger then taught Bada the  proper rules of constructing a longhouse. He started by explaining that  the land is owned by &lt;strong&gt;Petara Semarugah&lt;/strong&gt; (God who created  the land). Offerings and permission must therefore be sought from him  before anyone can use the land for any purpose. This is done by  following the procedures:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Every head of a family who wants  to build an apartment in a longhouse must take part in the &lt;em&gt;ngerembang&lt;/em&gt;  ceremony (to locate the suitable site and location of the longhouse).&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;The longhouse chief, whose pole  will be constructed first, must look for 5 right hand call nendak omen  bird plants (tambak burong Nendak Kanan) and 3 left hand call of nendak  omen bird plants to be placed on the hole of the first pole.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Offerings (piring) must be made  before planting the first pole.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;A pig or chicken must be  sacrificed on the first hole and the first pole.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Rock crystal (batu kuai) and a  piece of iron must be placed inside the first hole.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;After the first pole is in placed,  a mumban plant must be planted on the first hole next to the pole.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;The offering (&lt;em&gt;piring&lt;/em&gt;) and  pig blood or chicken blood are the payment (&lt;em&gt;tasih tanah&lt;/em&gt;) made  to Petara Semarugah which is followed by prayers (&lt;em&gt;sampi&lt;/em&gt;). The  reason for placing the rock crystal, iron piece and mumban plant is to  signify that the longhouse built will be strong and will not be washed  away by flood of other natural disaster. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;After finished teaching Bada and  his men the rules to be followed, the stranger informed that his name is  &lt;strong&gt;Puntang Raga&lt;/strong&gt; and is actually sent by Petara Semarugah  himself to teach them the proper rules and procedures to be followed. He  then disappeared from their sight. After this, the Ibans grew in  numbers and lives a more settled life. Cultures, arts and way of life  developed rapidly in the next generations to come.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-3143653701788577935?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/3143653701788577935/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/origin-of-adat-iban-part-1.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3143653701788577935'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/3143653701788577935'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/origin-of-adat-iban-part-1.html' title='Origin of Adat Iban Part 1'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-5765632923707717481</id><published>2010-06-27T02:38:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T02:40:45.974-07:00</updated><title type='text'>Adat Berumah Nyerangkong Penti Pemali, Atur Pendiau Enggau Ulah Di Rumah Panjai.</title><content type='html'>&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;strong&gt;Nyekang&lt;/strong&gt; ka rumah nya mali, mali ka &lt;strong&gt;rumah  angat&lt;/strong&gt;. Reti nya nginsor buka rumah ari pamesai iya ke lama  enti rumah lama apin darumpang dulu.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;strong&gt;Nikup&lt;/strong&gt; ka pemesai buka rumah enda  tau, &lt;strong&gt;mali enggai betuboh&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;strong&gt;Ngangkat&lt;/strong&gt; ka peninggi rumah enda  mali.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Rumah baru enda tau digaga ba tanju rumah lama, nya  benama &lt;strong&gt;tebak sengkilu&lt;/strong&gt;, mali rumah angat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Ba ujong rumah lama enda tau ngaga rumah baru, nya  benama &lt;strong&gt;layar daun&lt;/strong&gt;, rumah deka angat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Rumah baru enda tau digaga ari ili rumah lama enti  iya enda digaga dua rantau dua lubok ari ili. Semak ari nya, nya ke  benama &lt;strong&gt;mandi daki&lt;/strong&gt;. Pemali iya, kitai deka mati orang ke  tuai megai pengawa rumah panjai.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Ngaga rumah beseberai enggau rumah lama enda tau  laban iya &lt;strong&gt;bejengok pendai&lt;/strong&gt;, mali rumah angat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti berumah kili, burong dikena kitai &lt;strong&gt;nendak  kanan siko&lt;/strong&gt; enggau &lt;strong&gt;nendak kiba dua iko&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Leboh nganjong tambak burong ngagai tanah endor  berumah, dulu kitai ngiga &lt;strong&gt;nendak kanan dua&lt;/strong&gt; enggau &lt;strong&gt;nendak  kiba siko&lt;/strong&gt;, udah nya baru ngerembang.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Tiga bulan udah ngerembang, ramu enda tau enda  nuntong ba endor ka deka alai berumah. Enti ramu enda nuntong leboh  dalam kandang nya, orang nya deka salah ngelaban adat &lt;strong&gt;balang  rembang&lt;/strong&gt;. Kena ukom babi siko, Sigi panding ambi ka sangkar babi  , nyabor tudoh ambi ka kering samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang udah nuntong ka ramu ba putting setak,  lalu iya enggai agi dia, lalu deka pulai ka puting setak meraka ramu  orang, enda tau enda meri genselan manok siko, besi sabilah ka kering  samengat. Tu dikumbai &lt;strong&gt;nyunggah ka ramu&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti tiang udah nuntong lalu enda dientak ka lepas  tiga bulan, nya ngelaban adat &lt;strong&gt;balang entak&lt;/strong&gt;. Ukom babi  siko, sigi panding ka sangkar babi, lalu duku sabilah ka kering  samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti tiang udah dientak lalu enda dikebat dalam  kandang 3 bulan, nya ngelaban balang kebat ke dikumbai &lt;strong&gt;meragai  tiang&lt;/strong&gt;. Ukom babi siko, sigi panding ka sangkar babi, duku  sabilah ka kering samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti udah dikebat lalu enda ditiki atap lepas 3  bulan, nya dikumbai &lt;strong&gt;rangkah rumah&lt;/strong&gt;. Ukom genselan enggau  babi siko, sigi panding ka sangkar babi, nyabur tudoh ka kering  samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti udah diatap tang enda diwan nya &lt;strong&gt;naju ka  rumah&lt;/strong&gt; enti lepas 3 bulan. Ukom genselan enggau babi sepa siko,  sigi alas ka sangkar, nyabur sabilah ka kering samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti rumah udah diatap, tang enda digaga ka dapur  enggau para tauka enti dapur udah digaga, iya enda tau enda alai berapi  tiap anak bulan. Enti enda pia, kena ukom manok siko enggau duku  sabilah. Tang enti orang bisi sakit laban dapur enda dipandok ka, orang  ka bepenyalah nya kena tunggu babi siko, sangkar sigi panding lalu  kering samengat duku sabilah.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang sakit lalu mati laban bisi dapur enda  ditungkun ka dalam rumah panjai nya, iya ke bepenyalah nya kena tunggu  babi sepa, sigi alas ka sangkar, nyabur tuduh sabilah kena ngering ka  samengat. Tu dikumbai &lt;strong&gt;tungkal&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang diri sabilik &lt;strong&gt;belaya&lt;/strong&gt;  begagai meraka ruai orang, mai besi tauka kayu, orang nya salah kena  ukom sigi alas.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang belaya lalu mantap sabang orang ke enggau  belaya, enti nya sabang gawai burong, kena ukom sigi alas, genselan  enggau babi sepa, nyabor sabilah ka kering samengat. Enti nya sabang  gawai umai tauka sabang gawai batu iya kena salah sigi alas, babi siko,  nyabur tudoh sabilah.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang bisi &lt;strong&gt;ningkil ka antu pala&lt;/strong&gt;  ari bengkong nadai kabuah, penyalah nya diukom enggau babi siko, sigi  panding ka sangkar babi enggau duku sabilah ka kering samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti &lt;strong&gt;rakup&lt;/strong&gt; laboh enda tau enda  genselan ngena manok siko.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang bisi &lt;strong&gt;mati &lt;/strong&gt;ari luar rumah,  bangkai iya ditiki ka rumah ngena babi siko, sigi panding ka sangkar,  sabilah nyabur tudoh ka kering samengat. Enti iya temuai tauka kuli mati  ba rumah kitai, nya benama tinggang bangkai. Genselan siko babi, sigi  panding ka sangkar babi, sabilah nyabur tudoh ka kering samengat. Enti  iya disengai ba ruai kitai, sasingkap pinggai ambi ka anchau tikai,  panti gelegar bari skayu. Enti tiki sentubong genselan babi siko,  sabilah duku ambi ka kering samengat. Enti singgah bangkai, genselan  enggau babi ke udah tumbuh taring. Enti ngena babi indu, enda tau enda  ngena iya ke udah sakali sepa, sigi alas ka sangkar, laban iya ukai empu  rumah.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti &lt;strong&gt;orang terap&lt;/strong&gt; ba rumah kitai  laban lubang tauka sawang enda dialit ka, orang ke bempu ruai nya deka  kena ukom sauta lalu di iring manok siko. Enti orang telih, ukom  ditambah ka enggau pinggai sasingkap ambi ka &lt;strong&gt;sakap darah&lt;/strong&gt;,  kering samengat duku sabilah.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti &lt;strong&gt;orang bekerik&lt;/strong&gt; mansa ruai orang,  kena tunggu sigi panding, genselan enggau manok siko. Enti rumah bisi  ngulit angkat orang bisi bagendang mansa rumah, rumah orang ka bagendang  nya kena tunggu sigi panding.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang bisi perau, tauka buah, tauka utai ditupi  kena bunuh pangan, iya ke empu utai rusak lalu muchau nyumpah orang ke  dirumah nya bejalai niti rumah, iya kena tunggu sigi alas, genselan  enggau manok dua iko, dua bilah duku ambi ka kering samengat. Penyalah  orang ti ngerusak serta munoh utai nya endang tau didakwa ka iya ba tuai  rumah.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang bisi &lt;strong&gt;ngandong ngampang&lt;/strong&gt;  lalu enda dipansut ka apai-indai iya, enti orang bukai nyau ngelala  kandung, iya diasoh dulu munoh manok ambi ka gadai, awak ka kandung iya  chelap, enggau enti orang bisi sakit kena pandang kandung nya, tau  gerai. Udah apai-indai nemu orang enggau anak sida beleman, nya baru &lt;strong&gt;nuntong  ka kandong&lt;/strong&gt;. Rumah enda berat agi laban hal nya, laban manok  gadai udah dibunoh.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Udah lelaki enggai diambu, indu enda tau enda munoh  manok dua iko kena mansut ka ampang. Darah disadong ngagai rumah orang  ti udah ditiki indu nya sakumbang iya udah ngandong. Bangkai manok tu  enda tau diempa, buai ka ai – &lt;strong&gt;mali lungau&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti rumah bisi &lt;strong&gt;belian&lt;/strong&gt;, rumah nya  enda tau enda digantung ka tambai. Enti temuai datai enda iboh ka  tambai, iya deka kena tunggu orang ke empu pengawa nganti tambai manang.  Reti nya nganti adat manang.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti orang bisi &lt;strong&gt;najar kayu&lt;/strong&gt; semak  rumah orang, pengawa nya dikumbai nyakap rumah orang. Adat tu sigi  panding, manok siko enggau kering samengat.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=""&gt;Enti nemu utai orang enda ingat tauka berayan ba  jalai beri ngagai orang ke empu. Enti enda, udah nya temu orang ngelalai  ka utai tu, iya ngaki pulai sigi jabir.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-5765632923707717481?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/5765632923707717481/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/adat-berumah-nyerangkong-penti-pemali.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/5765632923707717481'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/5765632923707717481'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/adat-berumah-nyerangkong-penti-pemali.html' title='Adat Berumah Nyerangkong Penti Pemali, Atur Pendiau Enggau Ulah Di Rumah Panjai.'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-7013476413929958165</id><published>2010-06-27T02:36:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T02:37:50.837-07:00</updated><title type='text'>Ensera Jubang</title><content type='html'>&lt;p&gt;NYADI PUN jerita tu bedudok ari Keling ke sakit laban iya merampau  deka betemu enggau Satik kelandik bala nyerang, Sudan kelindan lambar  benang; bunsu Jubang Betengelang Bulu Burong, Jali datai ari kaki ujan  ngerunong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya sakit meh Keling kenu, nadai utai ngemalat nya. Deka diberi  sida Endu Rikok Papan Pelangka makai, enggai ga iya makai. Tak ngenying  enggai meda asi enggau lank. Deka dibai sida Simpurai bengkerebap pan  enggai ga iya. Udah nya deka dibai sida Laja bekesuling enggai ga iya.  Dibai sida Pungga beruding pan enggai ga iya; tak dikenggai ka iya  magang samoa main enggau pengawa sida ke sama berambau angkat bujang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi iya semina tak seruran gali lading-lading baka tinting maring  muang, seruran tak gali lengau-lengau baka pintu kamarau langkang.  Seruran tak gali betunjur apus baka batang mulong lamus udah dibunang.  Nyadi gamal iya nyau kurus sakurus laban ke lama udah enda makai; semina  tinggal kulit ngelamun tulang agi dipeda. Ditanya ka orang pemedis  nadai ga pemedis ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Meda iya bakanya, dia deh Buat Simpurai Muntigerai lancham disimbang,  Patu Buloh Antu lanting tekejang, Bunga Nuing manok Biring ke disabong  mali lenyang mai samoa sida sarumah ngaga tuak sarumbang sapintu. Udah  mansau kenu tuak sida tadi, dia kenu Simpurai lalu ngasoh orang ngambi  ngabang, ngambi samoa sida ke sama samakai gawai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ngambi Orang Gelong Batu Nakong Nyingit Nyengong Ngelentik Punggang;  lalu ka Merau Nyagu nyabong ka ulu Sikop Bengkang; lalu ka Lempa Merawa  Lama munyi ke berimba buong nebang, lalu ngambi sida Engkeranji Padi  Richah rami munyi nengeri maioh orang. Ngambi sida di Jeludong Kandis  baka dara lis bentemu lalang, lalu ngambi sida di Selaku Tinggi ka  gelong bingkai tibang. Udah nya baru ngambi sida Sanggol Labong di  tuchong Biru Nakong taja demuong munyi tempukong sarang gamang; lalu  ngambi sida Unggal Renggan ka Melaban Mipau Umbang. Udah nya lalu ngambi  sida Balu Gawa di keresik Ngua lantar sinia ular kendawang; lalu ngambi  Balu Mudoh ka menoa sida di Buloh bauh Rejang Belambang, lalu ngambi  sida Balu Juntan ka menoa sida di munggu madang Ruan Puntang Kenyalang.  Udah nya lalu ngambi sida Sampang Gading di menoa sida di tinting madang  Manding ke beduri juring nancham ka batang, lalu ngambi sida Balu  Juntik di Batu Ngelentik Merabong Kajang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Simpurai ngajar samoa sida ke ngambi ngabang. “Kita ke diasoh  ngambi ngabang, samoa indu dara kitai ke samakai gawai tu enda tau enda  enggau ngabang magang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya nyau datai ba timpoh ke ngabang, lalu ngabang meh samoa  orang, lalu samoa sida ke dara pan sama ngabang abis, sama ngabang  lengis nitih ka jako orang ke ngambi ngabang, ngagai sida Simpurai di  Panggau Libau menoa ke sigi luchak lunyau kena biau jila isang. Udah  samoa bala pengabang datai magang di Panggau Libau, nya baru Buat  Simpurai lalu bejako ngasoh samoa indu dara pansut ka ruai ka magang  samoa ke datai ngabang. Udah nya lalu pansut kenu samoa indu dara ka  ruai ka magang nitih ka jako Simpurai; sereta lalu dudok bedijir baka  tingkil maram samadang, bulih tiga belah ruai rintai indu dara tu tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sereta udah tembu sida ke ngadu ka penudok sida ke dara tu tadi, lalu  malik kenu Duat Bulan Menyimbang, sereta lalu meda adi Simpurai tak  nadai enggau orang dudok dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bah ni adi nuan deh Buat Simpurai? Adi kami udah dudok ditu magang,”  ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Enda iboh pansut pan Endu, ukai iya baka ke bisi pengawa  dikereja enggau orang, deh iya,” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Adi kami pan nadai meh pengawa enggau orang,” ko Bulan Menyimbang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hah deh! Lagi aku ngambi adi Buat ka bilik,” ko Bulan Menyimbang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Enda iboh nuan ngambi iya Buat, lak ka aku ngambi iya ka bilik.  Nuan dini nya nemu ngambi iya,” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau kenu Simpurai mansang ngambi adi iya ka bilik.  Datai iya di bilik, dia iya lalu bejako enggau adi iya Endu Perepau Patu  Umat, Endu Perunu Tating Sirat, Endu Menyeti long sarat, Dayang  Ketupang Bungai Lensat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyadi aku tu diasoh orang ngambi nuan pansut ka ruai ka Endu,” ko  Simpurai bejako enggau adi iya, “laban enda tau enda ga ko orang,” ko  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti iya enda tau enda ko jako kita, nya pansut ga meh aku,” ko saut  adi iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Adi Simpurai lalu beradu mansang deka pansut ka ruai, lalu  dipasok ka iya kain anyam bepakan ka jadam mau gempanang, dipasok ka  kain kebaraya ke bebunga jera mansau benyang. Udah nya baru iya ngadu ka  rawai mua pemanah nya utai nyimpai di kerigai rusok marang, lalu ngadu  ka tumpa mau ke taja liau-liau baka rerai nibong bemayang. Udah nya iya  lalu ngadu ka antin ke bemain dua betentang, ngadu ka tensang pending  baka kaling ngambi perenching matahari bekalih tumbang. Di-tanggam iya  enggau peit sabit lampit baka ke dirarit tukang dagang. Lalu ngadu ka  rupoh sabit piuh gaga Memaloh Langgai Tawang. Udah nya lalu diserak iya  enggau tampang pirak ke beberak tampak bebendang. Udah nya baru iya  ngadu ka tali una delapan belas kali bekumbang, sereta lalu dikaki iya  enggau sabit runti baka kaki rajang nunggang. Udah nya Ialu dilepi ka  iya sakali sanggol gantung ke begamal renjong-renjong baka tangkong  burong kenyalang. Lalu dilepi ka iya sakali sanggol silai baka penerebai  burong rindang, Ialu dilepi ka iya sakali sanggol simpan tak begamal  melan-melan beburai ka jadam mau gempanang. Udah nya baru iya ngadu ka  sanggol sadak endor iya ngujak ka tisir pirak ke begamal berak-berak  baka ke baru ulih ngupak ari serak batu arang, sereta lalu ngadu ka  selampai palang panggai limar besebang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah iya ke tembu ngadu ka samoa ngepan iya nya tadi, dia iya lalu  ngunsut ka samoa chendawan macham pemandang. Berunsut enggau pemandang  batu gula ulih sida mengua karong berada nemu di pugu apong jemilang,  berunsut enggau pemandang ai mata duyong enggau ai rajah kasih sakampong  ke bensumbar bujang lempong mensul patong runggut jejabong bulu kuda.  Udah nya lalu berunsut enggau pemandang ai pugai ke digelar sida melanyi  bujang besai begiling tikai buai ka lubang. Udah nya lalu berunsut  enggau pemandang batu lemak ulih ngupak ari serak nyiur undang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi udah badu Adi Simpurai ke beradu, dia iya lalu pansut ka ruai.  Lalu negu pintu kayu tak begugu munyi deru guntur betinggang, lalu  tekebak kenu pintu tasak ke bemunyi kiak-kiak munyi sabak anak munsang  di rajang, lalu temekong gong baroh lawang, lalu rerengai bebendai baroh  lubang, sereta lalu gemerit sabit genggam meranggang, lalu tekesai  pintu bedaru bandir mikai belambai ka gansai gembar generang. Udah nya  Adi Simpurai pan lalu pansut ka ruai. Datai iya di ruai lalu diasoh  Simpurai dudok ba tempuan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Dia pan nuan dudok Endu, ba lesong, enda iboh enggau orang dudok  di tengah din, ukai nuan baka ke bisi kereja enggau orang,” ko  Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini nya bakanya Buat, adi kami pan nadai meh pengawa, tang awak ka  sama dudok di tengah” ko Bulan Menyimbang. Udah nya lalu deka angkat  Buat Bulan Menyimbang deka ngambi Adi Simpurai dudok ka tengah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Enda iboh nuan Buat. Lak ka aku mai iya ka tengah” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu angkat Simpurai mansang mai adi iya dudok ka tengah  sama enggau indu dara bukai. Udah nya baru Simpurai lalu bejako ngagai  orang maioh ke datai ngabang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku tu bakanya ga bejako, tak sangkal, tak sabal meh aku tu ke  bejako ngagai kita maioh tu. Tang ti jako aku kelalu pandak lagi aku  ngasoh kita matak ngambi ka iya panjai, ti jako aku mit lagi aku ngasoh  kita narit ngambi ka iya besai, lalu ti jako aku rapas lagi aku ngasoh  kita ngupas ngambi ka iya datai. Bakanya meh tu, alai kami sabuat ke  ngempuru ka kita maioh lebih agi baka kita ke dara, laban aku meda Buat  Keling tu sakit, lalu penyakit iya dipeda raya bendar. Deka diberi sida  Endu makai, enggai ga iya makai. Anang ka iya deka makai, meda asi  enggau lauk pan enggai meh iya. Tak sabulan nandan di langit, tak sataun  nampun di bukit tu iya udah sakit. Dibai kami bekesuling, dibai kami  bengkerebap enggau dibai kami beruding pan enggai ga iya; anang ka iya  bisi ati deka, nyaut pan enggai meh iya ti leboh kami ke mai,” ko  Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ditanya ka pemedis, nadai ga pemedis,” ko iya, “tang tak seruran  gali lengau-lengau baka pintu kamarau langkang, tak seruran gali  lading-lading baka tinting maring muang, seruran gali betunjur apus baka  batang mulong lamus udah dibunang. Nya alai meda diri ke nyau nadai agi  nemu chara bukai, dia aku lalu berunding ngempuru ka samoa indu dara ke  sama samakai gawai tu datai ditu saharitu, nyangka Buat Keling tu bisi  ati deka bebini,” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Samoa bala pengabang ngenying nadai bemunyi sereta nadai bisi  engkeretik siko ninga ka jako Simpurai. Udah nya baru Buat Keling empu  bejako ari iya ke gali lading-lading baka tinting maring muang, ari iya  ke gali lengau-lengau baka pintu kamarau langkang, ari iya ke betunjur  apus baka batang mulong lamus udah dibunang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti iya munyi ko nuan nya Buat, ukai nya kabuah aku ke sakit; tang  laban aku deka nemuai ka langit, deka nemuai ngagai sida Jubang ke  Betangelang bulu burong, deka nemuai ngagai sida Jali ke di kaki ujan  ngerunong,” ko Buat Keling. “Lalu kita enda tau enggau aku kin,” ko iya  ga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh pia Buat,” ko Simpurai, “ti nuan deka nemuai ngagai sida Jubang,  aku pan enggau nuan meh, dini aku deka neju ka nuan siko nemuai ngagai  menoa munsoh,” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda nuan tau enggau aku Buat, aku ukai baka ke ngayau deh. Nya alai  nadai ga kabuah mai bala maioh,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ni tau enda enggau Buat, ti nuan mantap din ila aku pan mantap,  kitai ga sama ngering nya, tambah agi ukai nya baka ke di-iring, kitai  ga sama bejalai kadiri” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda nuan tau enggau aku Buat. Aku ukai ngayau, nya alai nadai  bepantap,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu angkat ari iya ke gali lalu deka beradu masok ka  ngepan iya. Udah nya lalu diadu ka iya engkerimok tusok kantuk demam  pengerang, lalu ditempala iya enggau unus lebus baka Bukitan tapus pulai  belelang. Udah nya lalu dipasok ka iya simpai rangki sapiak siti,  sapiak siti ke nyelai landai penyulang. Udah nya lalu dipasok ka iya ga  tumpa bala, sapiak lima sapiak lima, nanggam tapa lengan ngengkang. Udah  nya baru Keling lalu melit ka sirat mengkari sungkit ke beringgit  nabong mayang, lalu melit ka sirat sigai melempai di kerigai rusok  marang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh pemanah punggong nyadong nuan deh Buat kena bandong lumpong  kanggan saluntang,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu nyuli ka labong pakau ke taja baka liau ngambi  likau nabau sawa samenang, lalu disuli ka iya ga labong lalong baka  sengkilong tedong jalih kendawang, labong pantak kechendai mua pemanah  utai betabor ka urai mau gempanang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nadai utai ngemanah nya gamal nuan Buat kena umba labong bekulat ke  beperenching baka kijap neladan sempepat ke inggap di putat pedada  nunggang,” ko sida bejako ngila ka iya ti beradu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu iya ke beradu, dia iya lalu nangkin sanga nyabur chudor ke  taja nyembor ka juor darah lang, lalu ditangkin iya sanga nyabur lama  enda kala besia makai tulang, lalu ditangkin iya nyabur panjai ke bagas  kena iya bemain kelakendai di bangkai laya midang. Udah nya baru iya  nangkin dajap tajam ke delapan belas rambang. Peda tak begupong buok  galong bauh ngelagetang, peda tak jam-jam bejabong ka buok uban magang.  Udah nya lalu disan iya sumpit tapang betengelang mas ke diberi bunsu  mayas berua di raras kubal arang. Udah nya baru iya nyan sumpit tapang  betengelang mau, iya ke diberi Bunsu Buau, orang ke mandi di rantau  sintak pedang; lalu nyan sumpitan sumpit tapang ke begamal ligong-ligong  betibong ka jadong mau gempanang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu pansut ka tanju baka ke deka ngalu Jugu Aki Lang.  Datai iya di tanju landong teleba endor orang nembong ka durong kampong  sabang. Dinga tak lalu besengki guntor sigi inggar betinggang, peda  kilat jampat ngelambai petang, sereta ujan lalu nelian laboh jarang. Ari  nya deh Keling lalu nyidi lubang ai ke perabeni deras mansang, ari nya  iya negi matahari baka bunga besi redak ditenchang, ari nya iya lalu  menselit pintu langit baka tambit peti belulang, ari nya iya lalu  nyelapat lubang kilat baka kempat kanggan dagang. Angkat deh Simpurai,  laban iya ke bangat keras deka enggau, lalu beguai-guai begari lalu  belanda ka tanju lalu empakap ba punggong Keling enggai ka tinggal iya;  tang laban Keling ke endang enggai mai iya, dia iya lalu merubus baru  sereta lalu laboh ka baroh leboh seduai apin bangat tinggi. Udah nya  Keling tu tadi lalu betangga ka ujan nyala nata laboh jarang. Lama agi  tinggi agi ga iya dipeda, datai ka iya nyau nadai dipeda ari baroh,  semina ka mesai tipah lang terebang, nyau begantong nengan remang. Jari  kiba Keling kenu nyau ngensara ka mura tangkai bintang, lalu jari kanan  nyau udah bekerantam di bulan tumboh mandang, nyau udah menselit dipintu  langit singkom rapit nadai meranggang. Udah nya, iya nyau nadai agi  dipeda sida enggau sula mata nentang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Apin bengat lama iga udah nya, dia Keling lalu datai ba pendai orang  ke di ai tansang kenyalang, ai nanga ke perua bunga pasang. Ba pendai  nya, dia iya lalu betemu enggau indu dara siko benong mandi. Nyadi indu  ke benong mandi tu tadi kenu, adi Jambi bechelok isi, Keling Bediging  Buku Ali. Leboh indu nya meda iya, lalu bejako enggau iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lalu meh ambai aku enggai muai, laki dikerindu ati, tunang tuju  lempuang, lalu enggau aku mandi,” ko Adi Jambi. “Ari ni penatai nuan deh  Ambai?” ko iya ga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Datai ari menoa kami meh aku ambai, ari menoa kami di Panggau Libau  Luchak Lunyau kena biau jila isang, endang deka nepat nuan kitu ka aku,”  ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda nuan deka nepat aku, tang ngetu meh ga nuan ditu. Lama rampang  bungai Satik udah mansa kami ditu,” ko saut Adi Jambi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai pan badu ga agi mandi. Seduai lalu sama-sama niki ka  rumah. Datai di rumah dia deh Adi Jambi tu tadi lalu berapi. Sereta asi  iya udah mansau, dia iya nyungkit asi deka meri Keling makai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oi makai aka ke bedamai nimang lantang,” ko iya ngangau ka Aka iya  seduai Keling makai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah iya ke ngangau ka makai, dia iya lalu niki ka sadau. Udah nya  lalu tama meh Jambi Bechelok Isi, Keling Bediging Buku Ali seduai Labong  Panggai ka sakai jako nyerang, Datu Siko ke pemadu nama mansang, Bujang  Jelingau ke nadai kala lenyau enggau orang ka teku tikal kajang sereta  lalu berengkah makai ke bedamai nimang lantang. Nyadi leboh Keling baru  udah berengkah makai, tak enda mukai-mukai lalu sendat, balat bendar iya  sendat nyau sikok-sikok kenu iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh tak irup ka ai enggau Amang. Ni alah nuan tak enda masok makai  laban ke sendat bakanya,” ko Jambi bejako enggau Keling. Udah nya lalu  di-irup ka iya ga ai, enda ga badu sendat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ukai pia tu Amang, laban nadai dara mangkang aku ke makai, nya alai  aku tu sendat,” ko Keling. “Aku makai enda tau enda dipangkang orang ke  dara,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Lagi, anang guai. Aku madah ka Endu ka sadau ka dulu nih. Ni  alah nuan tak enda masok makai laban sendat,” ko Jambi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu nyau niki ka sadau mansang madah ka Adi iya. Datai  iya di sadau. “Ni nuan dia Endu. Amang aku tak lalu enda masok makai  laban sendat, uji nurun dulu nuan ka baroh,” ko Jambi bejako enggau Adi  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nurun kenu Adi Jambi ka baroh, datai iya ba seduai ke  benong makai dia, lalu dudok ninggang pah Keling. Udah nya lalu padam  sedu Keling ke sendat makai, badu agi sendat. Udah seduai iya badu  makai, lalu pansut ka ruai. Leboh nya isau unding pan nyau beranaing  dalam serangan, tisi langit nyau bebali besiring kuning, matahari lesi  terunjam padam, nyau lemai kenu hari. Nyau lama malam leboh sida udah  tindok, dia Keling lalu nganyap ngagai Adi Jambi nya tadi, sereta lalu  tindok dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi tawas kenu hari siti leboh sida udah badu makai ke bedemai  nimang lantang, Keling pan lalu bejalai ga angkat ari rumah sida Jambi  Bechelok Isi, Keling Bediging Buku Ali. Nyau ka lama iya udah ninggal ka  rumah sida Jambi nya tadi, dia iya lalu bejalai lubah bepegai ba tipah  lang terebang, nyau bejalai subok bepegai ba tandok rusa lalang, nyau  bejalai tegar enda besempiar beunsak tulang, nyau bejalai laju baka  peluru leka senapang. Udah nya lalu bejalai perejok gantong kenu Keling  baka ke ngebus ka kebong langit ngeruang. Nyau bejalai perejok atak kenu  iya baka ke nyelepak ba awak dan tapang, nyau bejalai perejok singit  kenu iya baka ke menselit ba pintu langit singkom rapit nadai  meranggang, nyau bejalai deras lebih ari upas naban ka pematang, nyau  bejalai jelai lebih ari pemungai laja puang. Dia Keling nyau lelak ikak  lembut tulang, nyau bal dilah nadai ngunyah gelanyah buah pinang. Nyau  kalama iya udah bejalai, sungai nyau abis di-ulu, sungai nyau abis  di-ili, bukit nyau abis diturun, bukit nyau abis ditiki, napat ka  menasan jalai jani, dia iya pan lalu laboh ba pendai orang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;RUMAH JUBANG&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;NYADI PENDAI tu tadi enggi sida Jubang ke Betengelang Bulu Burong,  enggi sida Jali ke datai ari tisi ujan ngerunong. Datai iya ba pendai  ili ke di ai tansang kenyalang, di pendai nanga ke perua bunga pasang,  dia iya lalu mandi kadiri saorang-orang. Udah tembu iya mandi, lalu  beradu baru ga masok ka samoa ngepan iya. Udah nya baru iya mupok  bejalai ari nya nengah jalai pendai sida Jubang. Udah nya lalu nengah  jalai raya badas baka, indah enda baka dada gana mati telentang, lalu  nengah jalai tawas udai pensiang. Udah nya lalu nengah panti tarah ke  betingkah atas tebiang, lalu nengah panti luar ka mesai kelaya tikai  senggang, nyau nengah panti entak baka chagak bedil berang. Nyau nengah  panti batu ke begerugu galang melintang. Nyau datai ba panti tegoh ke  betukoh paku lawang. Nya baru iya manggai ba jalai pikul entas endor  bujang ajul bejagul ka mulut tusu linyang. Nengah madang kemelang sumpah  ke berendah mansau jera, ke berendah mansau benyang. Udah nya baru iya  ngensurok jelunok kampong sabang, lalu nengah kampong sabang inak rapas  setawak pangkong terantang. Udah nya iya lalu nengah kampong sabang upa  rapas peda enggau sula mata nentang. Nyau nengah madang sabang bakong  rapas tutong pang¬kong penguang. Nya baru iya lalu nengah kampong sabang  api, pejalai sahari ari pagi nyentok ka petang. Udah nya baru iya  man¬ggai ba pun mulong merangau ke taja giau-giau baru bedudok nyari  lang. Datai ba tiang Chandi lelaki ke bediri gedang-gedang. Datai ba  tiang Chandi urik ke taja jentik-jentik ngelilik ka tasik linggang  gumbang. Nya baru iya datai ba pun tiang Ranyai ke taja giai-giai murai  ka tangkai jila isang, lalu datai ba tiang Gajah Meram ke taja  singam-singam nungkam ka menalan balu rajang; lalu mansa tiang balan ke  delapan belas betentang, sereta lalu mansa tiang lemba bumbon ke  bakatayun gantong kelingkang. Lalu datai ba pun tiang sandong betong  bebungkong ka benong tajau bujang. Datai ba menalan redah entak ka  tambak takang kelakuyang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia iya lalu ngangau, “Hoi jadi rumah kita tu!” pia ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh jadi, anak, jadi,” pia ko saut Indai Tuai orang ke ba pala  tangga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lalu niki meh ga iya ka rumah. Datai iya di rumah, ba ruai Indai Tuai  orang nya tadi, lalu dianchau ka Indai Tuai orang nya tikai. Nyadi  rumah puang bendar peda iya, tak nadai meda lelaki siko ayan di ruai.  Udah nya iya lalu ngait ka sanga ulu tulang ba tandok rusa ringkang,  lalu diengaran ka iya sumpitan sumpit tapang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dudok Unggal,” ko Indai Tuai orang nya tadi.&lt;br /&gt;Dibatak iya jelapa baku pirak ke belupak maioh ruang, baku kansat penoh  laban sirap buah pinang, baku mau ke taja liau-liau dilansau tinggi  penyulang, jelapa baku mau raung kc taja renjong-renjong mandong  serungkong kaban bujang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ari ni penatai nuan tu deh Unggal?” ko Indai Tuai orang nya nanya  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Keling tu tadi tak lalu enda nyaut saleka mukut padi mayang,  lalu enda nimbas saleka beras padi bangang. Ditanya Indai Tuai orang nya  baru ga iya munyi nya tadi, nyangka iya enda ninga laban lelak, tang  iya tak enda nyaut.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Lapa meh iya tu tak enda tau nyaut. Bisu iya tu, nama tadi tau  ga nanya ka penyadi rumah, datai di rumah tu lalu enda tau bejako agi,”  ko Indai Tuai orang nya tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Gamal iya tu tak ukai orang enda tau bejako, ukai gamal orang tuyu,  ukai gamal orang agu. Tak mua pemanah gamal iya tu tang enda tau bejako.  Naka meh penyayau gamal iya ngemanah tu enda tau bejako deh,” ko Indai  Tuai orang nya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya orang lalu betugong baka lempaong ngambong ka batang, nyau  dudok besarok baka tapang pugok nyempayang batang, nyau dudok bedijir  baka tingkil maram pengerang, datai ngulu iya kia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ari ni penatai nuan tu deh Unggal ?” ko sida nanya iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi iya tu tadi tak lalu enda nyaut saleka mukut padi mayang, lalu  enda nimbas saleka beras padi bangang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Woo! Naka meh penyai iya tu deh. Nanya ka rumah tau, tang enda tau  nyaut tanya kitai,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mua meh nuan tu deh Unggal, tak enda tau nyaut kami. Kati deka nuan  jadi enggau sebarang kami tu Unggal?” ko sida ke dara, tang iya tak enda  nyaut.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hah lagi Wai ! Uji aram kitai ngilum ka iya pinang, lalu engkah ba  jari sereta lalu surong ka ngagai iya. Ti iya deka makai pinang ilum  kitai lagi Wai, deka iya bebini kitai,” ko sida ke dara ke jemanta  benong mansang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu di-ilum ka sida pinang sereta lalu diengkah ka sida ba  jari, lalu disurong ka sida ngagai iya. Diengkah sida ba tapa iya. Peda  sida iya lalu nungkop ka tapa iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Enggai iya ka kitai Wai. Nama iya tak nungkop ka tapa iya deh,”  ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya nyau abis beduju kenu sida ke dara jemanta benong mansang  dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Uji aram Wai kitai madah ka Ini Indai Jubang,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau kenu sida ka setak madah ka Indai Jubang. Datai  sida di setak din, sida lalu bejako enggau Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh Ini! Bisi temuai di setak din, nanya ka penyadi rumah tau iya  tadi, tang datai di rumah sereta lalu ditanya kami tak enda tau bejako,  enda tau nyaut,” ko sida ke madah ka iya. “Aram nuan enggau kami setak,  nyangka nuan tau nanya sereta lalu bejako enggau iya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au meh anak,” ko Indai Jubang. “Lagi aku kin, laban kami duai Endu  tu agi mekang pengawa, lagi kin,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Satik seduai Indai iya agi gawa muntang, lalu apin tembu. Udah  nya sida ke madah ka iya pan lalu pulai ga ka setak ka baru ngagai  temuai ke baru datai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au Indai! Kin ka meh nuan. Keling nya Indai, Keling Aji ke berani  tau serang. Dato siko nya Indai, ke pemadu nama mansang, Bujang Jelingai  nya Indai nadai kala lenyau enggau orang ka teku tikal kajang, Labong  Panggai nya Indai ka sakai jako nyerang,” ko jako Satik kelandik bala  nyerang, ko Sudan Kelindan lambar benang, bejako enggau Indai iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau meh Indai Jubang mansang deka nanya temuai ka  setak kin. Datai iya din.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya Ibu tanya enggau iya nya ulih nuan. Kami enda tetanya ka iya,”  ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ni temuai ti ko kita,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya meh iya, ke dudok ba panggau nya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, lalu meh Dom! Lalu ngagai kami ka setak,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au Ibu, legai kayu bansu aku datai endang deka ngambu lalu. Nama  kabuah aku enda lalu deh Ibu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aram meh tua,” ko iya ga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Nyangka iya tu enggai enda nganti Ini,” ko sida, “nya baru iya  deka bejako.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu angkat sereta lalu dipelawik ka iya sap basong  melintang, lalu ditangkin iya berangin pedang panjang, lalu nyan  sumpitan sumpit tapang, laja ligong-ligong betibong ka jadong mau  gempanang. Udah nya seduai pan lalu nyau ga mansang ngagai sida Indai  Jubang, sama sakaki tambak singkang, niti sentali rumah panjang. Datai  seduai di setak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dudok Dom! Dudok di ruai,” ko jako Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au Ibu. Legai kayu pendok, keba aku datai endang ngambu dudok,” ko  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Indai Jubang lalu tama ka bilik baik sida baka tasik linggang  gumbang, tama ka bilik besai baka tempalai umai nawang, tama ka bilik  jebong baka padong remaung lubang. Datai iya di bilik, iya lalu ngasoh  Satik berapi. Udah nya Satik lalu berapi. Keling lalu madah ka diri deka  mandi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini endor kita mandi ditu deh Ibu?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh lagi meh,” ko Indai Jubang, “aku nganjong nuan mandi. Nya ai kami  tunga kia,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai pan lalu nurun ga mansang mandi ka ai. Benong seduai  datai ba tengan jalai pendai, dia iya meda ujong kayu rebah ninggang  jalai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama ujong kayu tu ditu deh Ibu?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh ujong kayu bekau orang udah beban terabai,” ko indai Jubang.  “Sida nurun ngayau, ukai enda beban terabai ditu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya kenu iya lalu limpang ga kia ngagai endor orang ke udah  beban terabai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh lagi aku deka limpang kia, deka meda ka gamal utai kia,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Indai Jubang lain nyau dulu ka ai tansang kenyalang. Enda  bengat lama iya ke limpang enda bulih sasempa makai pinang, peda datai  ga iya di pendai nitih ka Indai Jubang. Indai Jubang tak baru merebok ka  labu. Peda Indai Jubang iya datai, tak mai terabai endang udah tembu  gaga, manah bendar gaya terabai ke dibai iya. Endang udah jabong buok  galong bauh ngelagetang. Tisap rimbong tak mua pemanah utai, ngambi bulu  remaung lubang, tisap tisi mua pemanah utai baka moahari bekalih  tumbang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Dini nuan bulih tu tadi deh anak?” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya dia tadi, ba aku ke udah limpang ngagai bekau orang ke beban  tadi,” ko iya nyaut Indai Jubang. “Meda tak bisi teda ban orang ke dulu,  nya ke digaga aku enda lama tadi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Indai Jubang tu tadi tak alit ati meda utai bakanya, bengat  ngenyampat nya. Udah seduai sama tembu mandi, lalu pulai meh ga seduai  ka rumah ka baru. Datai di rumah kira ka baru tembu begari, dia deh  Satik lalu ngangau ka makai ke bedamai nimang lantang. Tembu makai, dia  langit pan nyau bebali besiring kuning, matahari lesi terunjam padam,  hari pan nyau malam ga. Nyadi leboh sida ke indu datai ngulu iya, dia  iya lalu bejako.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati ko alai rumah kita tu tak nyau malam agi ga puang, tak nadai  meda sida ke lelaki, bisi tunga pemindah sida tu?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh anak, badu enda bisi meh pemindah sida tu,” ko saut Indai Jubang.  “Udah nyau memendu ayun sida tu, ka kuson kanggan saluntang. Udah nyau  bebujang jangong ka telok kampong puang, udah nyau memeran ka bulan  tuang-tuang. Udah nyau ngayau sida tu ka ulu langgai Sentang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kini ka tunga bala sida deh ibu?”ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Udah nyau ngayau ngagai sida bangkai anak Memaloh telok kampong  puang, tang sida tu lalu ka melunggang ngagai sida Banggai ke di  Penyurai Remang Pisit, deka ngagai sida Nading ka di Genturing Pintu  Langit,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lama sida tu udah nyau Ibu?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lama ga udah anak. Kada enda nyau ka datai sida dalam dua-tiga hari  tu ila,” ko Indai Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya, lalu malam meh kenu hari. Nyadi malam nya, dia kenu Keling  tu tadi ngayap ngagai Satik, sereta lalu jadi enggau Satik kelandik bala  Nyerang, Sudan Kalindan lambar benang. Kira dua-tiga hari lepas nya,  dinga tak gemerak panjong sida Jubang pulai ngayau di pengkalan, mangka  ka rumah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Dinga panjong Aya pulai ngayau,” ko sida ke anembiak papak  perenggang, ko sida ke mit lelachit angkat mansang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama utai ulih sida Aya, alai panjong bengat ngenyadi nya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Uji aram wai kitai sama nurun ngambat bala sida Aya ka ai kai,” ko  sida ke biak enggau sida ke Indu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nurun kenu samoa orang. Nyau abis kenu sarumah-rumah  nurun ka ai ngambat sida Jubang ke baru pulai ngayau. Datai bala sida ke  mit di ai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh Aya,” ko sida ke anembiak papak perenggang, ko sida ke lelachit  angkat mansang, “Ibu Satik udah belaki Aya.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Mapap! Orang ni ka laki iya ko kita, tu kami udah nyau ngayau  magang. Sapa orang ka laki iya ko kita, ukai bisi lelaki agi tinggal,”  ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati ko enda udah belaki deh Aya. Jadi enggau Keling ke di Panggau  Libau. Keling Aji ke berani ati tau serang, jadi enggau Keling manok  biring Sempidan Arang,” ko bala sida anembiak papak perenggang, ko sida  ke mit benong lelachit berambau mansang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Es! Mapap kita tu! Kati ko kita ngarap ka diri jadi enggau Keling.  Ti iya Keling, Keling lachau, Keling engkarong nya,” ko Jubang. “Ti iya  nya Keling ke di Panggau Libau, iya udah bau ruom kita disalai iya. Dini  iya deka meda kitai. Keling Panggau nya munsoh kitai nyah! Munsoh!  Munsoh! Ninga kita, mereti kita,” ko Jubang nganu sida ke biak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Benong Jubang bejako enggau sida bala anembiak, dia deh lalu datai  kenu Endu Sudan Keleman bulan perenching, Dayang Ketupang bungai  Manding, Adi Arau Timbau Berakit, Enturan Papan Singit, lalu bejako  enggau Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nuan Aka! Anang pedis ati ngagai laki Satik. Keling nya Aka, Keling  Aji ke berani tau serang. Keling ke di Panggau Libau, datai ari menoa  sida di Panggau Libau luchak lunyau kena biau jila isang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Arau Timbau Berakit, Enturan Papan Singit semaia deka jadi  enggau Satik Kelandik Bala Nyerang, Sudan Kelindan Lambar Benang pemulai  sida ke ngayau tu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda nya ulih laban nuan Aka,” ko Endu Sudan Kelam Bulan Perenching  bejako enggau Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama kabuah aku tau pedis ati, nya keba manah iya belaki Keling awak  ka bisi enggau kitai ditu,” ko Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NGAMBAT JUBANG&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“ARAM KELING tua ngambat sida Aka ke baru pulai ngayau ka pendai,” ko  Satik bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aram meh meda ka gamal utai ulih orang ke pulai ngayau,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu ditangkin iya nyabur chudor ke teleba nyembor ka juor  darah lang, nangkin sanga nyabur lama enda besia makai tulang, jabong  buok galong bauh ngelagetang. Udah nya seduai pan lalu nurun ga ari  rumah sama betunda udi sama sakaki saum singkang, niti sentali jalai  ulang. Udah nya sereta nampak bala sida Jubang ke ba pendai, dinga kenu  pengaroh ke ditangkin Keling tak lalu bemunyi nyampau pengeragak. Batu  ketupong kenu nyau bemunyi baka setak. Batu burong Malam nyau bemunyi  beansak-ansak. Batu beragai kenu nyau bemunyi lekak-lekak. Batu Papau  taja bem¬unyi rangau-rangau munyi tempalau kangau sabak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh Aya! Nuan ti udah ngumbai kami bula, peda nuan nyin Ibu kami  Satik enggau laki iya nurun ari rumah,” ko sida anembiak papak  perenggang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Enda Keling lachau, Keling engkarong nyin,” ko saut Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai pan datai ga ba tugong bala maioh. Nyadi orang maioh  tak ngenong meda Keling, meda pemanah gamal iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Keling lalu bejako enggau sida, “kati ko pejalai kita deh, ni naka  pejalai kita?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Arau lalu nyaut, “rumbau kayau kami tu baka buah merunjau  ulu, chungak lalu chungu. Asa kami tu Unggal lalu lebu, enda datai din  kami sabuat, enda datai ba menoa sida Banggai ke di penyurai remang  pisit, enda datai ba menoa sida Nading ke digenturing pintu langit.  Datai bala kami ba rantu jalai adi, kami lalu kena tegah orang, sereta  bala kami lalu mati dua iko. Meda gaya bala kami tak kelalu salah ulu’  bakanya, dia kami lalu bebai nikal, pulai. Udah nya kami pulai  beguai-guai,” ko Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya samoa bala orang ke pulai ngayau lalu niki ka rumah. Datai  di rumah Indai Jubang lalu beguai-guai berapi. Udah mansau iya ke  berapi, dia iya lalu nyendia ka orang makai. Udah nya Jubang lalu tama  ka bilik sereta lalu ngarak Indai iya berapi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Jampat ka nuan berapi Indai lapar endar perut aku tu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu ngumpol sangkoh, ngambi mata duku, mata kapak,  ngumpol mata lungga, geraji enggau samoa macham utai ke tajam, lalu  ditan iya ba baroh tikai ke deka endor Keling dudok makai, awak ka  Keling abis telih tauka lalu mati laban tukak ke ditan iya nya. Udah  tembu iya ke nan utai nya tadi, dia iya lalu ngangau ka Keling makai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Makai, Adi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Keling lalu angkat mansang tama makai ka bilik. Datai iya di bilik,  dia iya lalu ninga utai tak nyau bekasetak kena indik iya ari baroh  tikai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama utai ti bekasetak tu deh Aka?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Nyangka gelegar tekinsit. Nama iboh ka nya,” ko saut Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah iya seduai pan lalu berengkah ga makai. Udah seduai tembu makai,  tisi langit pan bebali besiring kuning, matahari lesi terunjam padam,  lalu hari pan nyau malam ga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bakanya pagila Endu,” ko Jubang bejako enggau Satik, “Tumu ka nuan  berapi. Nama kitai tak nadai bisi kayu sarepik di para, awak ka kami  duai Adi tu ngambi kayu. Ni alah kitai tak nadai kayu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi pagi hari siti, sida lalu makai. “Udah tembu makai tua ngambi  kayu lagi Adi. Nama kitai tak nadai kayu,” ko Jubang bejako enggau  Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au meh Aka,” ko Keling, “amat munyi ko nuan, ni alah kitai tak nadai  kayu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai iya lalu besikap deka ngambi kayu. Nurun seduai ari  rumah, kira penumbas iya pengelama seduai udah bejalai, dia seduai lalu  datai ba madang kayu, madang bantas, madang mengilas, madang tekam  madang keladan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh pemanah kayu ditu deh Aka. Dini endor tua ngambi kayu deh  Aka, tau tua ngambi kayu ditu?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Heh! Dini nya kayu diambi, ke bakatu. Din lagi baru maioh kayu, dia  tua ngambi kayu lagi,” ko Jubang. “Kami nadai kala ngena kayu bakatu,”  ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya bejalai ga seduai ari nya. Nyau kalama seduai ke udah  bejalai, nya baru seduai datai ba pun tapang sakayu. Peda tak nyau  petang kenu puchok tapang ditepan manyi, ditepan singut.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya, tu baru kayu tau diambi ka kayu api. Tu baru endang kayu kami,”  ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama tu tak maioh bendar manyi ba puchok tu deh Aka,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya meh tebang,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu ditebang Keling kenu tapang nya tadi. Nyadi leboh  tapang nya nyau ka rebah, dia Jubang lalu bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh Adi! Lelak nuan, lak ka aku ngerebah ka tapang nya ka tua, lalu  nuan nyambut ujong nyin lagi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu ditebang iya nampong abi enggi Keling tadi. Nyadi  Keling tu tadi lalu bejalai ngagai kira ba ujong puchok ta¬pang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Jampat ka nuan Aka, enggai ka nuan kena tinggang puchok nya terempas  lagi,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu belanda kenu Keling meda tapang nyau ka rebah. Leboh  tapang nya rebah lalu disambut Keling puchok tapang enggai ka terempas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh….lalu meh laki dikerindu ati, tuning tuju lempuang,” pia deh ko  jako Endu Samban ke nguan dan tapang undang. “Mua meh nuan deh wai tak  nebang rumah kami,” ko Rembia tapang nya bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Aku ga dibai orang,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu beranchau ka tikai Bunsu tapang nya tadi. Di kembai ka  iya tikai besai anyam Beredai Indai Ngelai indu orang di Meligai Pungga  Pungkang. Udah nya lalu diberi iya makai kenu Keling dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Makai nuan ambai ke bedamai nimang lantang.” Udah nya lalu diberi  iya makai pinang ga Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Empa pinang tu ambai ulih nuan, lua ka di rampang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah badu Keling ke makai bedamai nimang lantang enggau ngunyah  selabah buah pinang, dia Bunsu Rembia lalu meri iya pengaroh ka gembar  tuboh, meri iya ubat serangkap genap. Nyadi Jubang tu tadi lalu pulai  beguai-guai ka rumah, laban Keling tu tadi udah mati kenu ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kita lagi sama enggau aku,” ko Keling bejako enggau Bunsu Rembia.  “Enggau aku samoa kita lagi.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au meh,” ko Rembia Bunsu Tapang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dibai iya sakayu tapang tu tadi enggau manyi-manyi.  Datai kenu Keling tu tadi di rumah peda tak mai kayu tapang sama enggau  buah-buah. Tak ngenying chelom batang tapang laban manyi. Udah nya lalu  diengkah ka iya ba tengah ruai. Keling lalu dikangau ka Satik makai  bedamai nimang lantang. Udah badu makai, iya lalu pansut ka ruai. Datai  iya di ruai dinga tak gemerak panjong Jubang pulai ngambi kayu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama utai dipanjong ka Aya pulai ngambi kayu,” ko jako sida ke  anembiak papak perenggang, ko sida ke agi mit lelachit baru mansang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aram kitai ngabas iya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya sida ke biak lalu nurun ka pendai. Datai sida di pendai,  “Nama utai dipanjong ka nuan deh Aya?” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Kati ko enda manjong, manjong ka laki Satik udah mati,” ko  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini nya bisi udah mati, udah pulai iya Aya, baru udah diberi Ibu  makai bedamai nimang lantang,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Kati ko nya makai, aku meda iya mati ditinggang kayu. Kita tu  besai tuboh besai pemula. Tuboh kita enda tundan ka pemula diri,” ko  Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu niki meh ga iya ka rumah. Datai iya di rumah, dia iya  lalu deka niki ngagai panggau iya mansang ka begari. Benong iya baru  deka nyengkau gari, dia manyi lalu angkat malut iya. Dia iya betepas ka  kiba, tepas ka kanan ngena anak gari sirat, tang tak baka ke ngasoh indu  manyi balat agi malut tuboh. Nyau nadai dipeda agi datai ka leka mata  Jubang dibalut manyi. Tak ngenying chelum indu manyi malut iya. Dia iya  kaong-kaong madah ka diri mati, laban indu manyi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mati aku tu laban manyi tu Adi. Ukai nya kayu dipeguna tua adi, buai  enggau nya,” ko iya enggau sabak-sabak bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati ko tua muai nya deh Aka, nya ga kengka kayu ulih tua, tambah  agi nya endang kayu ke manah ko nuan nganu aku din tadi,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia iya kenu nyau luput di balut manyi. Nyau enda tau madah ka diri  mati agi. Udah nya Satik pan lalu pansut ga ari bilik, lalu bejako  enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh anang nuan nunda Aka, Keling,” ko iya. “Asoh pulai enggau kayu  nya ulih nuan.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tu ga endang kayu ke dikena kita ko iya nganu aku din tadi. Nya alai  aku mai tu pulai ka rumah,” ko saut Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kami din nadai kala bekayu ka kayu bansa tu,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia Jubang tu tadi nyau beseput jarang, semina resu nyawa iya agi  bisi didinga madah ka diri mati. “Ubat aku tu Adi. Mati aku tu laban  manyi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu diasoh Keling pulai meh ga batang tapang tu tadi.  “Pulai nuan manyi, pulai ka dan, pulai nuan tapang, pulai ka emperan,”  ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Peda udah nya kenu lalu pulai meh batang tapang sama enggau  manyi-manyi. Udah nya baru Keling lalu ngubat iya. Ditepas Keling enggau  labong lalung baka sengkilong tedong jalih kendawang, ditepas iya  enggau labong bekulat ke baka kijap neladan sempepat inggap di putat  pedada nunggang. Tak ngenying burak tuboh Ju¬bang laban butoh manyi.  Udah nya lalu semboh enda belitan, sereta gerai lalu suman meh ga  Jubang. Udah nya hari bebali besiring kuning,&lt;br /&gt;matahari lesi terunjam padam, dia sida pan lalu makai. Sereta udah badu  sida makai, dia Jubang lalu bejako enggau Endu Sudan Kelindan lambar  benang, bejako enggau Satik Kelandik bala nyerang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pagila tumu ka nuan berapi Endu, laban kami duai Adi tu deka nyala.  Ni alah kitai makai enda belauk,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NYALA&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;NYADI LABAN Jubang agi keras deka nguji Keling, dia iya sereta tawas  pagi hari siti lalu mai Keling nurun, laban enggai nadai lauk ko jako.  Udah tembu makai pagi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nurun tua Adi, nyala tua saharitu,” ko iya. “Ni alah kitai tak  rangkai makai enda belauk.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya nyala ga meh, sabarang bai nuan,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai lalu nurun nyala. Datai seduai ba pengkalan, udah  kemas enggau perau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nuan nibar, lalu aku ngemudi ka tua,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai lalu bekayuh begadai-gadai endang baka kayuh kitai ke  nyala. Leboh seduai bekayuh, dia seduai lalu mansa kaban ikan maioh  bendar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh pemaioh ikan ditu deh Aka,” ko Keling, “Ditu tua nibar Aka.  Sakali tua nibar pan umbas meh dibai pulai.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Heeh! Aku enggai makai ikan anak. Din lagi meda ikan besai, nya baru  tua nibar ka jala,” ko iya nyaut Keling. Udah nya bekayuh ga seduai ari  nya. Enda lama udah nya, dia seduai lalu datai ba lubok siti, nadai  utai ngemesai nya, tak ngenying chelum ai dia. Udah nya seduai lalu meda  baya nyau bejeloh empa pemaioh. Jagu nyau betemu iko, baya nyau betemu  mua, rabing nyau betemu pending.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ditu baru tua tau nibar ka jala tua,” ko Jubang, “Nya baru ikan ke  endang diempa kami menoa tu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu diasoh iya tibar Keling. Udah nya lalu ditibar ka  Keling jala ngagai lubok. Jala nya bulih panjai lima pemanjai. Sereta  udah laboh jala ka ai, sepi tak gegetar kiba-kanan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya Adi, nuan nyelam ka tua awak ka aku megai jala,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au meh,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu diselam Keling ka dalam ai ka jala nya tadi. Datai iya  dalam ai din, angkat deh jala tu tadi lalu dibatak Jubang, lalu ditaban  ka iya pulai beguai-guai. Nyadi Keling tu tadi lalu laboh ba tanju Endu  Ensong Lua Genali, Endu Berenai Tabor Sugi, Bunsu Beriak Bujang Sapucha  Benang. Laboh ba tanju Endu Pupu Anyut Beranatong, Endu Kumpai ke  Berenai Pala Wong, Bunsu Serit Amit Pengibun Kepit Pintu Bebuli, Raja  Genali Berumah Di Kaki Riam Nunggang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lalu meh ambai aku enggai muai, laki dikerindu ati. Lalu tunang tuju  lempuang. Kamaia nuan datai ditu deh ambai?” ko nya nanya iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Apin ga aku lama udah datai. Aku datai enggau Jubang ke Betengelang  Bulu Burong, Jali ke datai ari kaki Ujan Ngerunong,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Nya ka bini nuan kau deh Ambai, Adi Jubang. Kumang udah dibuai  nuan diatu,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Enda ga aku muai Kumang, tang ga leboh aku ke diau ditu Satik ga  ka bini aku.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini nuan tau muai Kumang deh Ambai,” ko seduai nganu iya. “Kenyau  ari sera menya Kumang endang udah diambu indai nuan ka bini nuan. Nya  alai nuan enda tau muai iya,” ko jako Bunsu Baya bejako enggau iya,  “ingat ka nuan, anang nuan muai Kumang enggai ka nuan busong ngelangkah  gunong, enggai ka nuan tulah ngelangkah tanah.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu diberi seduai ubat serangkap genap, seduai meri iya  pengaroh ka kamboh tuboh. Udah nya iya lalu madah ka diri deka pulai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku deka pulai ambai, tang aku minta ubong indai burong tiong,” ko  Keling. Lalu disua ka seduai idong sakali nempah lalu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Minta tinchin aku indai empulu Lilin,” ko Keling ga bejako baru.  Lalu disua ka seduai jungkal mulut tusu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya diseradak ka iya di moa tampak baka senayak bulan mandang.  Lalu dirimpi ka iya sakali di lepi sanggol lintang, sereta lalu dipechal  iya di jungkal tusu linyang. Udah nya iya lalu mulai ka diri ari rumah  Bunsu Baya. Iya lalu matak sakayu sega rutan enseluang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyadi aku ke pulai tu deka lalu mai kita dua iko”, ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bai meh,” ko saut seduai enggau Keling, “Awak ka Aya seduai Ibu nya  enggau nuan.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu nusok sakepai semah Skrang, mua pemaioh utai bulih  sakayu sega rutan enseluang, lalu dibai iya pulai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi baya dua iko nya tadi lalu rayap-rayap nitih ka iya pulai ka  rumah. Datai iya di rumah, sereta orang tepeda ka baya dua iko, lalu  nadai berani engkeretik siko. Nyadi siko lalu diengkah iya ba panggau  Jubang, lalu siko diengkah ka iya ba moa pintu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama kabuah nuan mai utai bengat baka tu deh Keling?” ko Satik.  “Dini Aka tau idup laban utai bakatu deh,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama kabuah iya enda idup, iya ga endang ikan kita ditu, ko iya  nganu aku din tadi,” ko saut Keling, “Kami din baru nadai kala makai  utai baka tu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu dibela Satik makai. Sereta udah badu iya ke  makai bedamai nimang lantang, iya lalu pansut ka ruai. Datai iya di ruai  dinga tak rais-rais panjong Jubang pulai nyala di pendai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, nama utai dipanjong ka Aya di pendai. Nama utai ulih iya nyala,  alai iya nyau manjong?” ko bala sida ke anernbiak papak perenggang, sida  ke mit lelachit angkat mansang. “Aram kitai sama nurun ka pendai,  ngabas utai ulih iya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya sida lalu nurun ka pendai. Datai sida di pendai, “nama utai  ulih nuan deh Aya alai panjong nuan bengat ngemalatnya,” ko sida ke  anembiak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hee! Nama kabuah enda manjong, manjong ka laki Satik udah mati  tangkap baya din tadi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Lapa Aya tu,” ko sida. “Nama iya tak udah datai di rumah deh  Aya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hee kita! Kita ukai meda deh! Aku tak meda enggau mata aku empu baya  ngerias ka iya tadi. Kita tu besai tuboh besai pemula, tuboh kita enda  tundan ka pemula kita,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu datai di rumah pulai ke nyala. Leboh iya baru ka  niki ngagai panggau iya mansang begari, dia iya lalu dipanggom baya ba  patong. Udah nya, iya lalu tegali. Angkat iya ari tegali nya tadi, lalu  deka lari ka bilik. Datai iya ba moa pintu, lalu ditangkap siko ga iya  dia, sereta lalu direkak baya kenu iya dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mati aku tu Adi! Mati! Ukai tu ikan diempa ke ulih tua tu Adi. Nadai  kitai makai ikan bakanya, asoh lari enggau tu Adi,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jubang nyau enda tau mengkebut agi kena rekak baya dua iko nya tadi.  Udah nya baru Satik lalu pansut ari bilik, lalu ngasoh Keling muru baya  nya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Buru enggau baya nya ulih nuan Keling. Enda Aka tau tan laban utai  bakanya.” Udah nya lalu diburu Keling kenu baya dua iko nya tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lari seduai baya! Lari ka telok. Pulai seduai baya, pulai ka lubok,”  ko jako Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya tak enda betanggoh-tanggoh ga baya dua iko lalu pulai  betunda-udi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mati aku tu Adi. Ubat enggau aku tu ulih nuan,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu angkat Keling, lalu nepas iya enggau labong lalung baka  sengkilong tedong jalih kendawang. Ditepas iya enggau labong pantak  kechendai betabor ka burai mau magang. Sereta udah kena tepas Keling  enggau labong, dia deh lalu alit enda belitan, sereta semboh enda  betuman. Udah nya langit pan nyau bebali besiring kuning, matahari lesi  terunjam padam, hari pan nyau lemai ga, sida lalu makai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pagila tumu ka nuan berapi Endu,” ko Jubang bejako enggau Satik,  “laban kami duai Adi deka ngasu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NGASU&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;SERETA tawas pagi hari siti, sida lalu makai bedamai nimang lantang.  Udah tembu sida makai, dia Jubang lalu bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Besikap Adi, ngasu tua saharitu. Ni alah kitai makai tak nadai utai  ka lauk.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya ngasu ga meh, ti nuan mai aku ngasu,” ko saut Keling. Udah nya  seduai lalu besikap deka nurun ngasu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyau kalama seduai udah nurun bejalai nengah jalai, lalu nyalak babi  kenu ukoi. Mansa Keling lalu ditumbok iya lalu ulih. Udah nya nyalak  rusa ga ukoi, mansa Keling sereta lalu ditumbok iya, ulih ga rusa. Maioh  bendar babi, rusa udah ulih seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Maioh bendar jelu udah ulih aku Aka, kada ulih bai tua pulai tu  lagi,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Rindu ngiroh diri enggau utai bakanya. Enggai aku mai jelu anak.  Nya ukai jelu diempa kami,” ko Jubang, “din lagi baru bisi jelu besai  ba tuchong bukit.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bejalai seduai ari nya mansang deka nepat bukit ke ko Jubang. Datai  seduai ba tuchong bukit lalu meda remaung tak dugau-dugau benong nusu ka  anak. Nyadi liur remaung nyau entali nurun dagu iya empa pemangah. Bulu  pala remaung nyau ngerenjang kasak-kasak meda seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyin baru jelu endang ka lauk kami,” ko Jubang, “alai nuan kin  ngagai iya.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au meh Aka,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling bejalai mansang kin. Sereta meda iya, remaung tu tadi  lalu tama ka dalam lubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Titih ka iya ulih nuan enggai ka tua puntan baka menasan jalai jelu,  enggai ka tua labah baka buah merunjau ulu, enggai ka tua chungak lalu  chungu, enggai ka asa lalu lebu,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau Keling tama ka dalam lubang remaung. Nyadi moa  lubang Jalu dialit ka Jubang, awak ka Keling enda tau pansut agi lalu  mati diempa remaung.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tu baru iya mati, ukai baka ke bisi jalai iya pansut agi,” ko iya  bejako kadiri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Keling lalu tama ka dalam ka agi nitih ka remaung. Datai iya di  dalam lubang din lalu betemu enggau Endu Bentuk Tinchin bepayung, Endu  Dara Rinta bedayung, Bunsu Remaung ke Bekungkong baroh raang. Bunsu  Remaung lalu nanya iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Iya ari ni penatai nuan deh ambai aku enggai muai, laki kerindu ati,  tunang tuju lempuang?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh Ambai! Aku ga enggau Jubang ke betengelang bulu burong, enggau  Jali datai ari kaki ujan ngerunong, enggau iya ngasu,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au Ambai. Nuan ga udah jadi enggau adi Jubang. Nama kabuah nuan muai  Kumang deh?” ko Bunsu Remaung.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda aku muai iya, tang leboh aku ke mansa lalu bebini ditu ga aku,”  ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Anang nuan muai Kumang. Endang kenyau ari sera menya Kumang diambu  indai nuan ka bini nuan. Baka kami endang ngetau jambai, tang Kumang  ngetau padi, kami semina empu ambai, iya endang bempu laki,” ko jako  Bunsu Remaung.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tak anang sakali-kali nuan muai iya. Ti nuan muai iya, enggai ka  nuan busong ngelangkah gunong, enggai ka nuan tulah ngelangkah tanah.  Semina Kumang ke ngasoh nuan jadi berani,” ko Bunsu Remaung bejako  enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu diberi bunsu Remaung makai ke bedamai nimang  lantang. Udah badu makai asi, lalu diberi iya makai pinang. Udah nya iya  lalu madah ka diri deka pulai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Deka pulai aku ambai, tang aku enggai enda minta ubong indai burong  tiong,” ko Keling. Lalu disua ka iya idong nempuah lalu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Minta tinchin aku indai empulu Lilin,” ko Keling. Lalu disua ka iya  jungkal mulut tusu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu diseradak ka iya moa tampak baka senayak bulan mandang,  lalu dirimpi ka iya sakali di lepi sanggol lintang, lalu ditekan ka iya  di tandan bau nukang, lalu dipechal iya di jungkal mulut tusu linyang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi aku ke pulai tu deka mai kita dua iko,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bai meh, nya Aya seduai Ibu enggau nuan,” ko Bunsu Remaung.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu nyau pulai, seduai dua iko nya tadi lalu dibai  enggau iya. Enda lama udah nya Keling pan lalu datai ga di. rumah sama  betunda-udi enggau remaung. Nyadi remaung siko lalu diengkah ka iya ba  panggau Jubang, lalu siko diengkah ka iya ba moa pintu bilik. Nyadi  samoa orang maioh nadai utai ngenakut nya meda remaung. Meda liur seduai  nyau entali nurun dagu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu dikangau ka Satik tama makai ke bedamai nimang  lantang. Sereta udah badu makai iya lalu pansut ka ruai, lalu dudok  nyandih ba tiang. Udah nya dinga tak rais-rais panjong Jubang pulai  ngasu ba pendai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama utai dipanjong ka Aya? Balat ga Aya tu dua-tiga hari tu tak  manjong berari-ari. Aram Wai kitai ngabas iya ka pendai kai,” ko sida  anembiak papak perenggang, sida ke mit lelachit benong mansang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya bala sida lalu nurun. Datai sida di pendai sida lalu nanya,  “Nama utai dipanjong ka nuan Aya?” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Manjong meh! Manjong ka laki Satik udah mati diempa remaung,” ko  Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama iya tak bisi di rumah deh Aya,” ko sida ke biak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Badu enda meh pagi tadi, tang diatu udah mati. Aku tak  terang-terang meda remaung makai iya dalam lubang batu din tadi,” ko  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, Aya. Tak baru udah badu makai iya diberi Ibu dia tadi,” ko sida  ke biak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh banggar kita tu. Besai tuboh besai ga pemula kita, tuboh kita  enda tundan ka pemula,” ko iya nyaut bala anembiak papak perenggang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya pan lalu niki ga ka rumah. Datai iya di rumah, lalu deka  niki ka panggau mansang deka begari, lalu ditangkap remaung ba pala  patong, lalu disilat iya enggau bunga chekak, tang laban remaung bengat  sikar, dia iya lalu rebah. Angkat iya ari ti rebah lalu engkechit  mansang deka lari ka bilik lalu ditangkap siko ke ba moa pintu, lalu  ditendang iya enggau bunga kuntau. Angkat deh laban salah tendang lalu  lekat ngeli remaung ba pala patong iya, lalu direkak remaung dua iko  tadi iya dia, tak nyau rauh-rauh madah ka diri mati.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Parai aku, luput aku tu, mati aku tu Adi,” ko iya. Nyadi iya tu tadi  tak nyau garing-garing direkak remaung. Nyau telanjai ganjang kenu iya  di ansar ka remaung. “Ukai nya jelu diempa, asoh pulai enggau nya ulih  nuan Adi,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku endang enggai mai, tang ga nuan keras bendar ngasoh aku mai din  tadi,” ko Keling, “laban nya endang jelu ka diempa kita ko nuan nganu  aku din tadi. Nya alai aku lalu mai nitih ka jako nuan. Nya meh jelu  ulih tua ngasu,” ko Keling. “Kati tua agi ngasu bai nuan Aka ?” ko  Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh hoh! Oh hoh! Oh hoh! Enda aku dapat ngasu agi, pedis bendar tuboh  aku tu, idup ka aku tu ulih nuan Adi,” ko iya dekut-dekut nat ka  pemedis iya nyaut Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu ngasoh Remaung dua iko nya pulai. Ninga Keling  ke ngasoh seduai iya pulai, lalu enda betanggoh agi seduai lalu pulai  kamaia nya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ubat aku tu Adi. Tu baru aku parai ti nuan enda ngubat aku,” ko iya  bejako enggau Keling. Tuboh iya nyau mirah laban darah iya ke dikuyas ka  remaung. Udah nya lalu ditepas Keling enggau labung lalong baka  sengkilong tedong jalih kendawang. Di ubat iya enggau labong bekulat  bakakijap neladan sempepat inggap di putat pedada nunggang. Peda kenu  lalu alit enda belitan, lalu semboh enda betuman meh ga tudah Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;BESENGANJAP&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;NYADI DUA tiga hari udah nya, peda kenu Jubang tak ngansah nyabur  iya, samalam-malam, sadini-dinihari. Udah nya dipantap ka iya ngagai  tiang, putus ga tiang. Pantap ka iya ngagai sukong, putus ga sukong.  “Tajam nyabur aku tu,” ko ati iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya tawas meh ga hari, dia sida lalu makai pagi baka selama.  Udah badu makai pagi, dia iya lalu bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pia tu Adi. Manah tua senganjap saharitu,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Besenganjap nama nya deh Aka?” ko Keling nanya iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, besenganjap tuboh,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku nyangka tak besenganjap batang tapang,” ko Keling. “Barang ko  nuan meh Aka,” ko Keling ga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini endor tua sengan¬jap lagi deh Aka?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Din meh Adi ba tengah menalan, tingkap di paras lesong talentang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi sida sarumah nyau nadai deka ayan agi ninga seduai deka  senganjap. Datai seduai ba tengah menalan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Sapa tua dulu mantap pangan deh?” ko iya nganu Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, awak ka nuan meh dulu mantap aku, iya ga nuan tuai,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu tingkap ba lesong, sereta lalu bejako. “Uji  simpul aku ambai enggau sanggol lepi sakali. Uji tikal aku ambai enggau  kain bebuah sigi.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dipantap Jubang, peda lalu begiling mata nyabur iya  baka tating jala besi, betikal baka udi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Jai bendar nyabur aku tu,” ko iya. “Lagi Adi aku limpang ngansah  dulu, ti tau ko nuan.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama kabuah enda tau, alai meh nuan,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau iya limpang ngansah nyabur iya baru. Udah nya lalu  diuji ka iya ngagai tiang, putus ga tiang, embal ka iya ngagai sukong,  putus ga sukong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hah tajam tu!” ko ati iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sereta udah tembu iya ke ngansah nyabur, iya lalu pulai ga kin ka  baru. Datai iya din lalu dipantap ka iya ngagai belakang Keling. Peda  bakanya ga begiling baka tating jala besi, nyau betikal baka udi, sereta  rabang mesai jari, simpak mesai kaki. Udah nya lalu deka malas meh ga  Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tu aku ga empu idar mantap pangan Aka,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati ko deh Adi, tau ditinggang enggau alu aku tu?” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tau,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti bakanya nganti dulu nuan Adi, nganti aku udah ngiga alu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Iya lalu nyau mansang ngiga alu sereta lalu ngambi tali.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya, tanchang enggau aku ulih nuan,” ko Jubang. “Alu ari atas, lalu  aku ari baroh,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu ditanchang Keling alu enggai ka abis bebaring. Nyau  nadai agi dipeda tuboh iya ditambun tugong alu ke kena ninggang iya.  Udah nya Keling nyau bemoa mirah nekang jerenang, nyau bemoa mansau  nyedaun sabang undang, nyau bedada nyala baka ke kena teritik darah  nyerang. Udah nya lalu dipantap Keling meh iya. Putus alu tu tadi lalu  ngerampit Jubang. Udah nya putus ga Jubang lalu mutus ka lesong ke endor  iya tingkap. Putus lesong lalu ngerampit tanah, tak nyau pesok  teling-teling mandang ka tebiang sebayan nabang. Mati meh Jubang tu  tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Angkat udah nya tak lalu mengkasak kenu deh nyabur Keling. Deka  diselit ka iya, enda ga ulih selit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh tu deh, tak agi belala meh sanga nyabur lama aku tu enda  besia makai tulang. Ti tu tak diengkah ka ba mata tak enda berasa  empeleman miang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi nyabur Keling lalu enda ulih pasong, sereta lalu niki ka rumah  lalu mantap Antu Malam seduai Antu Siang, lalu mati ga seduai nya  nyenggai hari, parai nyenggai lemai. Udah nya baru nyabur iya ulih tan  iya, sereta lalu ulih selit ka iya ngagai sarang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keling lalu tenjik-tenjik bejalai di tanju. Meda iya lalu  enda pulai ari tanju, dia deh Endu Sudan Keleman bulan perenching,  Kumang Takang Bintang Beranaing, Adi Arau Timbau Berakit, Adi Enturun  Papan Singit lalu nilik ari telenga atap di panggau gantung iya di  sadau, lalu ngangau ka Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Eh pulai kitu ka nuan dulu Datu Siko pemadu nama mansang. Pulai nuan  Labong Panggai ka sakai jako nyerang, pulai ka sadau ka nuan Bujang  Jelingau nadai kala lenyau enggau orang ka teku tikal kajang, ngagai aku  kitu ka dulu,” ko Adi Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu engkechit Keling niki ka sadau lalu tama ka panggau  gantung Endu Sudan. Dia iya diau bulih tiga hari. Udah nya baru bini iya  datai ngambi iya pulai ngagai bilik sida Satik ka setak, awak ka ngidup  ka Aka iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku Wai Sulu, alai aku ngangau ka iya ukai tegal aku jai ati, tang  meda kita tak enda ngangau ka iya, enggai ka iya tak enda lantang ati,”  ko Endu Sudan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, Wai Sulu! Kapa nuan enda ngangau ka iya, kapa deh iya enda ditu,  nya keba manah nuan nemu ngangau ka iya. Nyadi aku alai ti enda ngangau  ka iya laban rindang abis ati ka Aka,” ko Satik&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu pulai meh ga Keling enggau bini iya ka setak ka baru.  Datai seduai iya din, nya baru seduai nurun ngagai endor bangkai Jubang.  Datai iya ba Jubang lalu diunsut iya enggau ubat penyangga nyawa,  ngasoh nyawa anak mensia enda laya nyadi tumbang. Sereta udah diunsut  iya enggau ubat, peda tak lalu angkat Jubang ari iya ti udah mati.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Akai-rai Adi! Nadai utai ngenyenak nya aku tindok, nya baru tindok,  datai ka nyau asai kai bemimpi sida Apai,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya baru iya ngubat Antu Siang seduai Antu Malam, lalu idup baru  ga seduai nya. Samoa sida ke udah mati nyau pulai idup baru diubat  Keling Manok Biring Sempidan Arang, Keling Aji ke Berani ati mutus  parang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NEMUAI KA PANGGAU LIBAU&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KIRA KA lenggang dua tiga hari lepas nya tadi, dia deh Jubang tu lalu  minta anjong Keling ngayau ngagai sida Banggai di penyurai remang  pisit, ngayau ngagai Nading di Genturing pintu langit, laban iya udah  arap bendar ka Keling nya amat Keling Pan¬ggau ke ko orang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyadi aku tu bakanya ga ipar,” ko iya. “Minta anjong nuan ngayau  ngagai sida Banggai di penyurai remang pisit, ngayau ngagai sida Nading  di Genturing pintu langit, laban ati tak agi ensiban bendar laban bala  kami udah kena tegah sida Banggai re-kutai,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku tu enda kala ngulu ka orang ipar, amat ga aku berani, sida  Simpurai sida Laja baru endang ngulu ka orang, tang nama orang ngayau  enggau ga aku ka bala orang,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, bula nuan ipar! Nama tak nuan ke selalu didinga kami ari tu  deh,” ko Jubang. “Orang nyin manok sabong nuan,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, enda aku tu ngulu ka kita, tambah agi ga aku tu deka nemuai  ngagai kami kin,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ti nuan tak deka nemuai, nya nemuai dulu ga meh, pulai nuan nemuai  ila, nya baru ngulu ka kami,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Keiing lalu besikap nemuai, mai bini iya nemuai ka menoa  sida di Panggau Libau luchak lunyau lendat dibiau jila isang. Bini iya  pan lalu besikap&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Datai din ila Endu, peda manah-manah ka ulih nuan tiap-tiap bengkah  pengawa orang. Ti tiang ranyai iya tinggi ari enggi orang din ila, tuai  orang meh iya din. Enti jangkang enggi iya maioh ari samoa enggi sida  bukai peda nuan, tuai orang meh iya. Ni nya ulih dipelalai ka iya ditu,”  ko Jubang bejako enggau adi iya Satik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au, meh Aka. Nama kabuah aku enda berati ka pengawa iya din ila  deh,” ko Satik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu seduai ke beradu, dia Keling seduai bini iya lalu mupok  bejalai ari rumah sida, sereta lalu niti sentali jalai ulang. Nengah  tinting dua kali tinting, meraka genting dua kali genting. Udah nya baru  seduai nurun nengah tebing rapas tutong pangkong penguang. Udah nya  seduai iya manggai ba lebak madang unak rutan enseluang, lalu niki  ngagai bukit enda perait mata pedang. Nyau kalama seduai ke udah  bejalai, sungai nyau abis di-ulu, sungai abis di-ili, bukit abis  diturun, bukit abis ditiki, nyidi menasan jalai jani. Nya baru seduai  lalu manggai ba tanah gelenggang tarah, lalu ngetu ga seduai ngambi  mimit ka ubat pemurah penyangga nyawa. Datai seduai ba urat gelenggang  pantap ngetu ga seduai ngambi mimit, ka ubat pemandang raja. Enda lama  udah nya, baru seduai datai ba pintu langit singkong rapit baka tambit  peti belulang. Datai ba pintu langit landai baka bingkai moa tibang.  Datai ba batu galang baka ladang lapis taya. Datai ba batu besai ke  nyeringgai mesai dampa.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ditu tua nilik menoa, Satik,” ko Keling. “Nyin, batang tiang balan,  enggi sida Unggal aku Renggan enggau enggi Unggal aku Balu Juntan di  menoa sida di munggu madang ruan Puntang kenyalang, sida Renggan di  menoa sida di Melaban Mipau Umbang. Nyin, tiang Sandong Betong, enggi  sida Unggal aku Sanggol Labong di tuchong Biru nakong taja gemuong munyi  tempukong sarang gamang, enggau enggi sida Unggal aku Tutong, nya ga  tuai sida Gelong batu nakong nyingit nyingong ngelentik punggang. Nyin,  tiang chandi nya enggi sida Unggal aku Kumpang Pali, di menoa sida dipun  teras penguji nadai kala ruji teman abi beliong kabang. Nyadi nyin,  tiang ranyai, iya ke taja giai-giai murai ka tangkai jila isang nya  enggi sida Unggal aku Simpurai Muntigerai Lancham disimbang, enggi Patu  Buloh Antu Lanting tekejang, enggi sida Unggal aku Bunga Nuing manok  biring disabong mali lenyang, di menoa sida di Panggau Libau luchak  lunyau lendat dibiau jila isang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya baru iya madah ka kukok manok ngagai Satik. “Dinga nuan  ambai, taja tempap manok kepiat munyi sangap tutong pengu¬ang, taja  betesai langgai manok tawai aku munyi serunai ayam dagang. Dinga taja  kebas-kebas kenu petugang manok bangkas dileka ka di idas badas pakan  uyas tekalong kangkang. Taja raok-raok nya ambai, kukok manok duan imbok  madah ka diri pulai tindok ari puchok nyior undang, taja lenga-lenga  kukok jagok manok bangka aku nya ambai, keba punggong nya ambai sematung  jelayan muda, keba dada banda pipit sepua, iko iya tak lalu tasau mata,  belakang iya lang chelum chala, bulu sua iya tak mua pengena-ngena bisi  ngambi pala tekura umang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mua meh pemanah petugang manok tawai aku nyin deh ambai Wai, iko  silai gerunjong manang. Keba punggong iya sematung tuntong engkerawai,  dada iya tak banda pipit kechuai, iko iya layu tasau meratai, bulu sua  iya mua pengena-ngena bisi ngambi anak engkerawai bintang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Mua pemanah petugang manok kapiat aku nyin deh ambai Wai, keba  punggong iya ke sematung tuntong kulat, dada iya banda burik lekap, bau  iya ke bebulu asu rapat, belakang iya lang chelum bekilat, lalu bulu sua  iya tak mua pengena, bisi ngambi anak belalat umbang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh pemanah petugang manok sidu aku nyin deh ambai i, ke bebulu  nansang ka belakang, keba patong iya bisi tuntong semada balu, lalu  punggung iya bisi sematung bangkut sentuku. Dada iya banda pipit antu,  belakang iya lang chelum kelepu, bulu bau iya mua penyiru-nyiru besemut  panggang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah abis seduai iya ti nyara bulu manok, nya baru seduai lalu nurun  nengah pintu langit singkom rapit nadai meranggang. Tak enda lama ka  sasempa makai pinang seduai pan datai ga ba pendai orang Panggau Libau  luchak lunyau lendat di biau jila isang. Ba pendai di ai tansang  kenyalang, datai ba pendai nanga di perua bunga pasang. Udah nya seduai  pan lalu sama-sama mandi di ai nyandau langkang, sama nyelam di unggam  papong batang. Mandi di pendai ulu ke bangat chiru baka madu minyak  kepayang. Ai bekerangan ka marik untak undang, bebatu ka rangki landai  penyulang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;DATAI DI PANGGAU LIBAU&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;UDAH SEDUAI sama badu mandi, peda datai orang ngambat seduai, bala  sida ke anembiak papak perenggang, bala sida Upi pengambi ai dalam  ruang, bala sida Abak kerimpak baroh rajang. Udah nya lalu nikal ga sida  ka rumah madah ka orang di rumah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, Hoi! Bisi Aya datai mai bini iya,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ninga munyi nya lalu nurun sida Indai Keling ka pendai, sama enggau  adi iya Endu Rikok Papan Pelangka, Endu Sudan Bulan Perenama. Datai sida  di ai, nya baru mai seduai sama niki ka rumah. Datai sida di rumah lalu  gaga meh ga orang maioh meda Keling datai mai bini.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hah deh! Mua ga pemanah gamal bini nuan Buat. Bidik bendar nuan nemu  indu ngemanah tu,” ko Simpurai. “Agi bisi pangan iya din Buat?” ko  Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Bisi meh pangan iya din deh Buat,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Sapa nama iya deh Buat?” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Endu Sudan Keleman bulan perenching, Endu takang bintang beranaing,  iya Adi Arau, Buat, timbau berakit, Adi Enturan papan singit.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti nuan pulai ila Buat, aku deka bekirum ka utai ari tu,” ko iya  bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas nya, dia kenu Buat Simpurai lalu ngiga tulang rasa, laban iya  deka ngaga sulat, lalu ngasoh Laja ngaga utai nya, ngaga sugu enggau  ruding. Udah tembu utai nya digaga Laja, lalu ngasoh Laja ngaga bungkan  ga iya, ka dikirum iya kalangit kin ngagai Adi Arau. Udah tembu samoa  utai nya tadi digaga Laja lalu dianjong iya ngagai Keling, ngasoh Keling  mai utai nya ngagai Adi Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Apin bengat lama iga Keling seduai bini iya udah datai, dia deh Endu  Lulong di Gelong Batu Nakong nyingit nyengong ngelentik Pinggang, Lemok  ke bejulok Lulong Bintang lalu bejako enggau Endu di Liu Nyatu Tapang,  Endu Lenta di Sala lasau takang, Kumbau di Balau belaie langkang, bejako  enggau Endu Dara Jawai ke Ensangai Dayang Kumang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh Wai Sulu mentipu lebu nagai, asa bula enggai, bisi Keling datai  mai bini iya dia.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Sapa nama bini iya deh Wai Sulu mentipu lebu nagai, asa bula  enggai?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh Wai Sulu, Endu Sudan Kelindan lambar benang, Satik kelandik bala  nyerang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Manah gamal bini iya Wai Sulu?” ko Kumang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Manah ga Wai Sulu, tang ni iya telaban ka gamal nuan deh.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati lama seduai iya dia ila Wai Sulu?” ko Kumang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda ga bengat lama,” ko Saut Lulong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NGAYAU&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KIRA UDAH chukop pengelama seduai udah nemuai ka Panggau Libau, dia  Keling lalu madah ka ngagai sida indai iya, deka pulai baru ka langit.  Ninga iya madah ka diri deka pulai, dia orang lalu belulun ka asi, ngaga  letup sereta bepandok ka telu dibai seduai iya pulai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai lalu nyau pulai. Datai seduai di langit lalu mua  pengaga meh sida Jubang meda seduai iya datai, enda pedis ati baka ke  dulu agi. Sereta udah diengkah ka Keling ma iya lalu beguai-guai Jubang  mansang nyerungkai utai dibai seduai baru pulai nemuai ari Panggau Libau  luchak lunyau lendat di biau jila isang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Anang guai meh Adi. Aku tu deka betemu enggau Endu ka bilik ka  dulu,” ko iya, “lagi baru berandau enggau nuan.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Datai iya di bilik, dia iya lalu bejako enggau Satik. “Kati ko deh  Endu, sapa tiang ranyai sida tinggi agi dipeda nuan din?” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enggi Keling meh ga tinggi agi ari enggi sida bukai,” ko Satik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Sapa jangkang sida maioh agi dipeda nuan din deh Endu?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya pan enggi iya meh maioh agi ari enggi sida bukai. Samoa utai  enggi iya magang lebih ari enggi sida bukai,” ko Satik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti munyi nya, iya meh tuai orang din. Iya ke ngumbai diri ukai tuai  orang ba kitai ditu. Ti bakanya, iya meh tuai orang,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Jubang lalu pansut ka ruai mai tungkus asi, mai ruas, mai  telu madah ka ngagai orang di ruai. Madah ka nya agi angat ngagai orang,  empa penyemak menoa, nya alai tak enda lama endor datai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, tak bedau angat tu,” ko iya, “semak meh menoa sida tu, patut  orang tak nyamai mindah kin-kitu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya orang lalu bepakai ka asi, bepakai ka telu dibai seduai baru  pulai nemuai ari Panggau Libau luchak lunyau lendat dibiau jila isang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu sida ke makai utai nya tadi, dia hari pan nyau malam ga,  matahari lesi terunjam padam. Udah nya Satik lalu ngangau ka Jubang  seduai Keling makai ke bedamai nimang lantang. Udah badu makai laiu  pansut ka ruai ka ga seduai mipar-ipar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah samoa sida sarumah kemas badu makai, dia Jubang lain ngempuru ka  sida sarumah pengerang. Udah sama dudok berintai baka tangkai asam  samadang, sama udah betugong baka lempaong ngambong ka batang, dia  Jubang lalu bejako enggau sida sarumah madah ka diri minta anjong Keling  ngayau ngagai sida Banggai di Penyurai Remang Pisit, ngagai Nading ke  di Genturing pintu langit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku enda kala ngulu ka orang ngayau,” ko Keling. Sida Unggal aku  Simpurai, sida Laja, nya baru endang ngulu ka orang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh dini nya bakanya deh Adi,” ko Jubang. “Nama tiang landong betong,  tiang ranyai nuan tinggi agi ari enggi sida Simpurai enggau enggi Laja  deh, ko Endu. Baka jangkang enggi nuan ga lebih agi, nya alai nuan meh  ngulu ka kami.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Deka ga aku ngulu ka kita ditu, ga sida nya nadai,” ko Keling. “Ti  baka sida nya bisi, sida ngulu ka kita,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu gaga meh orang ninga Keling deka ngulu ka sida ngayau.  Sida ngayau ngagai sida Banggai di Penyurai Remang Pisit, ngagai sida  Nading di Genturing pintu langit. Tak samalam-malam nya sida baum. Aum  sida tembu hari pan tawas teringkas siang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya sida Ialu besikap, laban lalu deka nurun.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kita dulu”, ko Keling, “ila baru aku nitih ka kita, kira ba maia  kita ke baru deka datai din ila, nya baru aku nurun ari tu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu sida besikap, lalu nyau samoa orang bukai nurun mansang  nyerang. Nyadi Keling tu tadi apin. Kira bisi empat hari orang bukai  udah nyau dulu, dia Jubang lalu bejako enggau bala maioh.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama utai digaga laki Satik tu lalu enda datai nitih ka kitai, kada  enda ngelanjor ka kitai iya tu. Manah ga abas enggau iya tu ulih kitai,”  ko Jubang bejako enggau Arau Timbau berakit, Enturan Papan Singit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kitai tu tak nyau enda bengat jauh agi ari menoa munsoh. Ni alah  kitai tak kena tegah orang baru ila,” ko iya. “Awak ka seduai ngabas iya  kin, seduai ga deras,” ko Jubang bejako enggau Arau seduai Lengkar  Bemban Bediri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau seduai ngabas Keling nikal ka rumah. Samalam  seduai di rantau jalai, nya baru datai di rumah. Datai seduai di rumah,  dia seduai meda Keling baru udah besikap, baru deka nurun nitih ka  orang. Seduai lalu madah ka diri diasoh Jubang ngambi Keling, meda iya  lalu nadai datai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyau pagi hari siti, nya baru sida tiga lalu mupok bejalai nitih ka  bala Jubang endang udah nyurong lima hari dulu ari nya. Apin sida tiga  nurun, sida dulu ngelulun asi, mandok telu ka bekal. Udah nya baru sida  lalu bejalai ari nya. Enda bengat lama asai sida tiga udah bejalai, dia  sida tiga lalu datai ba endor sida ke dulu ngetu ngupa.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama tu tak endor kitai ngetu ngupa ensanus deh,” ko Arau bejako  enggau Lengkar Bemban Bediri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kitai tiga tak apin lama udah berengkah bejalai,” iko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Apia lama bendar kitai tiga udah ngejang ka rumah, tak lalu apin  peloh udah bejalai,” ko Arau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Iya meh tu, endor kitai ke ngupa ensanus,” ko saut Lengkar Bemban  Bediri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati penyauh langkau kita agi ari tu deh?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda jauh agi,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kitai tiga tu tak apin lelak bejalai ngejang ka pendai din tadi,” ko  Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya kenu dinga nyawa orang richah di langkau. Sida tiga pan lalu  datai ga ba pendai sida Jubang ti dulu. Datai sida tiga ba pendai.  “Pendai kitai meh tu,” ko seduai. “Nyadi langkau enda bengat jaoh agi  ari tu,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dulu seduai niki alai. Aku deka mandi dulu,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Datai seduai di langkau, orang lalu nanya seduai, “Kati ko seduai  kamaia seduai angkat ari nyin. Tak pagi kamari seduai angkat ari tu  mansang kin?” ko bala sida bukai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tadi meh kami tiga angkat ari nyin,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bah, ni laki Satik deh?” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Iya agi mandi di pendai,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ni maia hari kita tiga angkat ari nyin tadi deh?” ko bala sida nanya  baru.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda ga bengat tumu, pemanah iya meh hari pagi tadi kami tiga ke  bejalai,” ko seduai. “Udah mansau asi pagi tadi, nya baru kami tiga  mupok bejalai.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu angkat kenu Jubang lalu nyerungkai asi. Telu lalu  diembal ka iya ngagai siko-siko madah ka nya agi angat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Naka meh deh. Patut orang nyamai ngayau ngagai kitai. Tu deh baka  penyemak menoa ba orang,” ko Jubang bejako enggau bala iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya baru Keling datai ari iya ti ngetu mandi, iya lalu madah ka  diri bisi utai ulih, bulih babi, rusa enggau ikan di pendai, lalu ngasoh  orang ngambi sereta emparu utai nya tadi ka ai. Nyadi tusok ikan nyau  baka garing ba pendai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya orang lalu nurun mansang emparu babi, rusa enggau ikan ka  pendai. Datai di pendai, dia sida lalu meda rusa, meda babi, meda ikan  nyau baka garing. Tak sama ngenong mensia, baka empelekong mabok amboh,  sama tak ngetu baka puyu mabok keroh.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh naka meh deh! Penyamai orang! Patut orang nyamai leboh ka bisi  pengawa baka tu, laban orang tak mudah ngereja samoa utai. Nyadi kitai  kenu nyau abis upa sebelah babas digumpol ka diempa!” ko Jubang bejako.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu diemparu sida samoa utai nya tadi. Tembu sida emparu,  lalu dibai sida pulai ka langkau. Datai sida di langkau, dia sida lalu  berengkah mansoh samoa utai nya tadi. Udah tembu sida mansoh lauk nya  tadi, dia sida pan lalu berengkah ga makai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu makai, nya baru Keling lalu mai sida baum. “Kati penyauh  menoa munsoh ti deka digagai kitai agi ari tu deh?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, tak enda nemu kami, laban kami endang enda kala datai din. Nama  datai ba tengah jalai lalu kena tegah orang ga bala kami. Nya alai kami  tak enda nemu penyauh agi ari tu, jauh ka, enda kini, tang dijangka ka  enda bengat jauh agi, nama sida tak datai negah deh,” ko bala sida nyaut  Keling. Udah nya bala sida lalu tindok, laban hari nyau jauh malam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi hari siti orang lalu ngeja jantau pulut jantawang. Udah mansau  asi, dia bala lalu makai bedamai nimang lantang. Udah tembu makai sida  pan lalu besikap deka bejalai ari nya. Udah tembu beradu sida lalu  angkat bejalai ngejang ka nya. Kira iya umbas penyauh ari nya sida pan  lalu datai ga ba endor sida ke udah kena tegah bala Banggai. Dia sida  lalu ngetu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ditu kami kena tegah orang leboh kami ke mansang dulu suba,” ko  sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati penyauh menoa rnunsoh agi ari tu deh?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda nemu penyauh meh, kami ga enda kala datai din, enda kala ngelui  tu,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu bejalai ga sida ari nya. Nyau kalama sida udah bejalai,  angkat deh tak nyau enggai nyingkang agi kenu tudah Jubang, laban nyau  takut ka munsoh.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati alai kitai tu tak lalu enda mindah-mindah deh? Nama kabuah  kitai tu tak nyau enggai nyingkang agi deh?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enti Buat Simpurai datai ba tisau serarai, tak rengai-rengai iya  nimang ambai peransang tulang. Nya, aku ngunsut kita enggau pengaroh  dulu,” ko Keling bejako baru.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dibantai ka rajut tanggam kelukut danan ngerang, lalu  ditanggong iya batu ketupong bemunyi setak-setak, dibantai ka iya batu  beragai bemunyi lekak-lekak, lalu digenggam iya batu burong malam  bemunyi bansak-ansak, lalu dijengkau iya batu papau bemunyi  rangau-rangau munyi tempalau kangau sabak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku meri kita pengaroh tu ngasoh kita ngirup, meri kita peransang  ati, awak ka ati kita berani nungkol pisang,” ko Keling&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya sida lalu berasai berani. Nyau bemua mirah ngembuah sabang  undang, nyau bedada nyala baka ke kena teritik darah nyerang. Maioh nyau  bekakerik gerit ngeli sida, laban pengaroh Keling nya tadi. Tuboh sida  nyau berasai regas, lalu bejalai pan nyau tegar, laban nyau nadai ati  takut agi, tak nyau digiga betemu enggau munsoh.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Angkat deh Jubang tu tadi tak lalu enda tegar, lalu enda masok  peransang. Tak nyau bekelansat kenu iya ke bejalai. Ti di rumah  raok-raok Jubang munyi kukok manok menang, di tanah tak nyau nadai  bemunyi baka bangkai babi mati di gayang. Nyau abis kenu iko sirat iya  laban iya bekelansat ngena burit.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lapa nuan tu tak enda mindah deh Aka?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kami bukai tu nyau berani laban peransang. Dalam kami tu tak nyau  berasai tajam pegereman mata besi, tak nyau berasai ransing ati kami  juring muting geraji, tak nyau tinggi asai kami di suli labong betawi,”  ko bala sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh enda ulih bai ati aku tu. Ti bisi munsoh lagi, kita naban ka aku  enggai ka aku tak ulih munsoh ngapa,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu bejalai kenu sida ari nya, lalu menoa munsoh pan nyau  semak kasemak. Nyau kalama udah nya, baru sida datai semak rumah sida  Banggai di Penyurai Remang Pisit, menoa Nading di Genturing pintu  langit. Datai sida ba seberai rumah panjai sida Banggai, dia sida lalu  diau ba langkau panjai orang. Nyadi dalam langkau nya tak chukop utai di  kemisi, samoa macham utai diempa bela bisi magang dia. Baka asi, pansoh  enggau ikan, endang udah sedia nganti makai. Ari langkau nya sida meda  indu dara dua iko benong mandi ba pendai sida Banggai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Manah bendar gamal indu nya. Nyadi aku deka nanya ka berita ngagai  indu nyin. Sapa bagi kita enggau aku deh?” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh awak ka Arau seduai Lengkar Bemban Bediri nya enggau nuan kin,”  ko bala sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyadi samoa kita bukai tinggal ditu” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kita ke tinggal tau bemain, sebarang main ko kita, baka betaboh  enggau begendang, tauka main bukai. Nyadi kami tiga tu enda nikal agi,”  ko Keling. “Samoa kita nitih ka kami dinihari ila, laban kami enda pulai  agi.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau sida tiga mansang ngagai indu ke mandi. Datai kenu  sida tiga ba indu ke mandi, indu dua iko nya lalu nanya sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, ari ni penatai nuan deh ambai aku enggai muai, laki kerindu ati,  tunang tuju lempuang?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, Ambai Wai. Aku datai ari sida Jubang,” ko saut Keling, nganu  Bunsu Banggai seduai Bunsu Nading.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, ti bakatu mati meh kami nengali hari, tumbang kami nengali  bintang, parai kami nengali lemai, tu nuan ga enggau bala sida Jubang.  Enti nuan enda enggau sida Ambai Wai, enda sida telaban ka kami. Sida  ngelamatu enda kala talah ka kami. Ti bakatu mati meh kami, luos kami  laban kita ila,” ko seduai nya bejako enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nadai ko, meh Ambai Wai,” ko Keling. “Aku ga dibai sida Jubang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti baka tu lalu meh kita, niki ka rumah. Begawai kami dia, begawai  niki ka pala bala sida Jubang ulih kami leboh sida ke mansang dulu suba.  Nya dipegawai ka kami,” ko seduai nya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu niki meh sida tiga ka rumah sama nyereta indu dua iko  ti mandi nya tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh!” ko Jubang, bejako ari langkau, “naka meh sida tiga nya tak lalu  nyau enggau indu. Nya tentu madah ka bala kitai ngagai munsoh di rumah.  Tu baru kitai tu abis mati dipadah ka iya ngagai munsoh.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, dini nya munyi ko nuan nya deh Aka, tang endang ga ka baka  pengawa orang din, dini nya bengat deka munoh kitai,” ko sida bukai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Datai sida tiga di rumah, lalu meda meh Banggai. “Naka meh pemanah  gamal sida tu deh. Ari ni penatai kita tu deh Unggal?” ko Banggai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Datai ari menoa jauh kami tiga tu, laban ninga kita begawai, deka  ngabang ngagai kita,” ko sida tiga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dibela orang kenu sida tiga. Diberi orang makai, beri  orang ngirup dia. Udah nya sida tiga lalu mabok. Meda sida nyau mabok  lalu dianjong orang ka pelaboh awak ka tindok din enggai ka dikachau  orang kin-kitu. Udah nya kenu lalu mabok ga Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, nya Endu! Asoh bai orang ka sadau, awak ka iya gali di sadau,  enggai ka kena kachau orang,” ko Banggai bejako enggau Adi iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dianjong orang ka sadau ka Keling. Udah nya sebarang  sapa mabok anjong sida ka pelaboh. Datai di pelaboh lalu dibunoh seduai  dua iko ke din, lalu orang ke nganjong pan sama dibunoh. Arau seduai  Lengkar Bemban Bediri tak ngenying nadai pengawa bukai samalam nya  semina mumpong pala berari-ari.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nadai kala umor ngemendar tu, suah ga udah ngayau apin kala merentak  tu jari. Tu baru orang dititih ka ngayau baka laki Satik tu,” ko  seduai. “Nya kitai ngelamatu suah agi pulai lebu nadai utai ulih, Semina  utai temu kitai, lari dibai orang ke ngulu,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nama datai di pelaboh pantap seduai ga orang ke mabok. Orang ke  nganjong pan dibunoh seduai dia lalu nadai pulai agi. Nyau ka tawas kenu  hari dia sida lalu berengkah bepantap ngalun ka orang ka ruai. Nama  seduai udah bulih anjong seduai ga pala ngagai langkau di seberai ba  endor sida Jubang ke nganti.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh!” ko Jubang, “Enda meh aku kala meda utai bengat ngemaioh tu deh.  Anang agi, umbas nya enggai ka enda ulih bai kitai pulai,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kati ko kitai tak ninggal ka laki Satik deh. Benong bamok iya din,”  ko Arau seduai Lengkar Bemban Bediri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Iya ga aku tak enda kala meda utai bengat ngemaioh nya deh,” ko  Jubang. “Aku enda enggau kita kin, awak ka aku ngibun tu ditu,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau samoa sida bukai mansang kin nitih ka laki Satik.  Nya baru sida lalu berengkah bamok enggau bala Banggai. Dinga tumbok  sida kenu nyau munyi tutok leka ujan, pantap sida nyau munyi ke nesap  asam kemantan. Pantap ka kiba peda nyau baka tugong reba nanga Paku,  pantap ka kanan nyau sabaka enggau reban nganti nunu.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Alun ka Unggal alun. Mati kitai tu Apai, mati kitai tu anak, mati  kitai tu indai,” ko utai dia dinga sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pantap Keling ka kiba rawai lima, pantap iya ka kanan rawai enam,  pantap iya ka moa mati tiga, pantap iya ka belakang abis magang. Peda  kenu di baroh rumah nyau mirah kena dujah darah lang. Udah nya baru  munsoh lalu abis. Bala sida Keling pan nyau berasai puas ga bepantap.  Tapa kiba nyau lasa asai ke lelak berimba buong nebang, pala patong nyau  singkong lelak nyingkang, jari kanan nyau tegisan lelak magang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah abis munsoh tu tadi, nya baru sida lalu dibai Keling pulai.  Nyadi bunsu Banggai seduai bunsu Nading ke udah ditangkap Keling, lalu  dilepas ka iya baru. Seduai nya tadi sama diengkah ka iya dalam temilah  sekumbang sida ke bamok. Udah nya baru bala besai Keling lalu pulai.  Enda bengat lama sida udah bejalai, asai ka sasempa makai pinang, sida  pan lalu datai ga ba pendai sida Jubang betengelang bulu burong, datai  ba pendai sida Jali di kaki ujan ngerunong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Meda sida udah datai ba pendai, dia sida ke tinggal orang ngayau lalu  begau datai ari rumah mansang ngambat orang ke baru pulai ngayau. Begau  meh kenu samoa-moa orang enggau indu enggau anak enggau tuai enggau  biak. Datai sida ba pendai lalu tekenyit meda pemaioh antu pala ulih  orang ke ngayau, tak enda jena-jena bulih salabuan dampa rumah balang,  begau kenu sida sarumah-rumah, laban nadai kala meda utai bengat  ngemaioh nya udah ngelamatu. Suah ga ngayau endang tak nadai bulih pala  sigi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Balat meh kitai tu laban laki Satik tu deh,” ko sida dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah tembu sida ke begau, nya baru sida mai antu pala niki ka rumah.  Gaga ria rindu meh sida indai kelabu runggu nyandik pugu buloh  pengerindu enggau pugu balang berang. Gaga ria rami meh sida indai  burong pagi, gaga nyandik pugu buloh beteri enggau tengkebang ampang  menyeti sama enggau leka begumba balang bedai udah ulih sida perinyai  ambai ati pulai negi matahari baka bunga besi redak ditenchang. Gaga  besentai langgai meh sida indai burong ruai, gaga nyandik pugu buloh  kitai enggau menyeti bali belulai ulih sida perinyai ambai lalai, pulai  pegi ari bingkai langit landai baka bingkai tibang terentang. Udah nya  lalu disandik sida ke indu meh antu pala pulai ka rumah. Udah nya langit  pan nyau bebali besiring kuning matahari lesi terunjam padam.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;BEGAWAI BESAI&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;MALAM NYA lalu nganchau tikai ba ruai sida laban deka ngempuru ka  sida sarumah mai baum deka niri ka Ranyai. Dianchau iya tikai besai  anyam Beredai indu orang di Meligai Pungga Pungkang lalu ditap iya  enggau tikai pachal mit lambar karong leit tikai bekuang. Udah nya lalu  ditap iya enggau tikai belukor anyam bini Serit Mansor seduai bini  Pengiran Amang. Udah nya sida lalu ngempuru ka sida sarumah ngagai ruai  Jubang magang. Dia kenu bala besai lalu dudok begempuru baka rampu rutan  jerenang, dudok betugong baka lempaong ngambong ka batang, dudok  bedijir baka tingkil maram pengerang, lalu dudok berintai baka tangkai  asam samadang. Udah nya baru Jubang lalu bejako.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku tu bakanya ga,” ko iya, “mai kitai sarumah tu begawai besai,  enggai nyadi enda begawai peda pemaioh antu pala ulih kitai. Nadai kala  kitai sarumah ngemulih tu pala. Begawai niri ka tiang Ranyai murai ka  tangkai jila isang. Begawai burong niri ka tiang Sandong Betong  bebungkong ka benong tajau bujang. Mai niri ka tiang Gajah Meram taja  singam-singam nungkam ka menalan balu rajang, niri ka tiang chandi urik  taja jentik-jentik ngelilik ka tasik linggang gumbang, enggau niri ka  tiang balan delapan belas betentang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ninga Jubang mai sida begawai, lalu gaga meh sida samoa sarumah, sama  bela deka begawai magang. Udah nya lalu nyadi kenu pengawa sida ke  begawai besai. Nyau bepakai ka ganjai nyamai ulih ngerekai mua tibang.  Nyau bempa ka saba samakau lama ulih sida mengua ka saraka tumpok  lintang, nyau bekachit ka buah pinang kunchit baru alit burit nelaga  langkang, nyau bechebik ka sirik siduk ulih nyulok di puchok ragai  menuang. Dia lambu sida sakayu antu rumah merundu lama udah betiu ka  jako enggau antu bala pengabang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PINDAH&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;NYADI NYAU ka pengabis gawai sereta samoa antu pala pan udah ga abis  ditiki ka magang, dia deh Keling lalu madah ka diri nyau deka pulai  ngagai menoa sida di Panggau Libau luchak lunyau lendat dibiau jila  isang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nyadi aku tu enda tau nguai, nya alai aku enda tau begulai enggau  kita lama, tang aku deka pulai,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, ti nuan pulai, kami tu enggai tinggal nuan, ti nuan deka mai  kami pulai ngagai menoa kita kin,” pia deh ko jako sida Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Deka enggau nuan pulai meh kami, deka mindah enggau samoa utai  ngagai menoa nuan kin.” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Ti kita deka pulai enggau aku kin tau ga, tang nyangka kita  datai din ila tak enda tan laban jako Buat Simpurai. Jako Sim¬purai  bengat rangkai lebih ari bilai besi ditenchang. Jako Buat Sim¬purai  bengat renjan lebih ari suran pedang disandang. Jako Buat Simpurai  bengat bisa lebih ari tuba tubai benang. Jako Buat Sim¬purai bengat  kering munyi ke nganting puting beliong kabang. Jako Buat Simpurai  bengat munoh ari ipoh sumpit kesoh anak Memaloh Langgai Tawang.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh kami enda iboh ka jako iya, nanya kami tak nundok ka iya, amat ga  nuan deka mai kami pulai kin, nadai penyadi kami diau kadiri ditu,” ko  Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au, ti munyi nya, samoa utai ti dikesayau ka kita sebelah umai,  sebelah temuda, baka tengkenyang, chekor, kunyit enggau samoa utai bukai  tambak magang ulih kita.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ninga munyi nya lalu dikali magang samoa utai nya tadi, samoa utai ti  dikesayau sebelah umai enggau temuda. Nyadi nyau hari siti, nya baru  Keling ngasoh sida ngurong babi enggau manok sereta lalu digempuru ka  dia magang. Malam nya samoa sida enda diasoh Keling mindah ka bukai,  tang diau di rumah magang. Nyau tengah malam kenu hari, samoa orang udah  tindok magang, dia Keling lalu angkat pansut ka tanju. Di tanju, dia  iya lalu bejako munyi Sebaru dulu ujong. Ngangau munyi Buau dalam  kampong, mutap munyi kedadap beketebong bungkong, lalu besangin munyi  Bukitan Palin ngua lilin madu ranggong. Ngangau ka Selepang puang  pinggang lempong besempayang pala patong. Ngangau ka Raja Jatan ganggam  Lengan penyan payan betong. Ngangau ka apai Bandar Lila ngebong moa baka  singkap jalong jebong. Ti iya be¬jalai kili nemu ai bepulas uchong, ti  iya bejalai kulu nemu batu tekuyong mabong. Nya ga bunsu selatan angin  nyabong taja renjong-renjong mumpong ka gerempong puchok tapang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya dinga ribut tak lalu bepuput besundang surong, dinga bua tak  lalu bepangka bepulas uchong, mangka ka rumah sida Jubang. Nyau kapuas  udah ribut ke mangka rumah sida Jubang dia deh rumah sida lalu berunyut  nurun ka baroh. Datai di baroh lalu nenjang rumah panjai orang Panggau  Libau muak ka ujong tanju, tak nyau besabong tanju enggau orang Panggau  Libau, sereta sama ngemanjai nya. Udah nya kira nyau dinihari, lalu dani  kenu Buat Pungga Bujang Puntang Medang lalu pansut ka tanju mansang  deka kemi. Datai iya di tanju, dia iya lalu meda rumah orang ba ujong  tanju sida tak sama ngemanjai nya peda iya. Iya tekenyit bendar ati,  laban utai nya nyelai amat peda iya. Deka ati iya ngum¬bai nya mimpi  enda ga iya tindok. Sagam iya panggau iya, enggi iya ga sepi iya, lalu  disagam iya samoa utai iya bisi magang ga dia, lalu enggi iya magang ga  sepi iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Deka ngumbai aku tu ngayap, enda ga aku ngayap, nadai bisi mindah  kia-kia,” ko ati iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya iya lalu ngangau ka sida indai iya di bilik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh Indai! Bisi dia nuan?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Bisi aku ditu anak,” ko saut indai iya ari bilik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ni Endu deh, bisi ga dia?” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Endu pan bisi meh anak,” ko indai iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Anang iboh pansut,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nama deh kabuah kami tak pansut, ga hari lalu apin tawas.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu angkat ga Laja lalu pansut ga ka tanju. Bakanya ga  Laja, sama meda utai tak nyelai baka ke dipeda Pungga tadi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah Laja pansut, lalu pansut ga Buat Simpurai Muntigerai Lancham  disimbang, Patu Buloh Antu Lanting Tekejang, Bunga Nuing manok Biring ke  disabong mali Lenyang. Datai iya di tanju, dia iya lalu tekenyit meda  rumah orang tak mandong enggi sida lalu sama manjai nya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, nama utai nya kau, ukai munsoh kini?” ko ati iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ho Buat!” ko iya ngangau ka Pungga. “Nama rumah orang nya dia?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya meh peda aku tadi Buat,” ko Pungga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Bula nuan. Nadai nuan meda utai. Ti nuan bisi meda, nama  kabuah nuan enda madah ka kami,” ko iya nganu Pungga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya meh ga dipeda aku tadi Buat,” ko Laja ga bejako enggau seduai  dalam petang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Hees! Bula seduai ngumbai diri meda. Tu aku meda nadai enda lalu  madah ka seduai deh,” ko iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aram Buat tua nurun kin lalu meresa rumah orang nya.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai lalu nyau kin mansang meresa rumah orang nya. Datai  seduai din lalu ditiap seduai samoa lelaki ke tindok di ruai, abis tiap  seduai. Udah nya lalu diangkut seduai ga samoa sangkoh sereta lalu  ditugong ka seduai di tanju magang. Udah nya peda seduai kenu antu pala  tak agi bebau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh! Baru amat antu pala orang tu, dini endor orang tu ngayau alai  antu pala bengat ngemaru tu, sereta enggau enda jena-jena pemaioh,” ko  seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Enda kitai nemu penatai orang tu ditu,” ko seduai bejako enggau diri  sama diri. “Ditu tua ngibun Buat, ba pugu tanju tu.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu dikemata ka seduai dia sarebak tawas, nadai ga meda  utai bisi engkebut. Udah nya nyau tawas kenu hari, apin ga orang bisi  udah dani dipeda seduai. Nyau kalama seduai udah ngemata ka ari nya,  baru seduai bisi meda orang nurun ari sadau. Dipeda Simpurai ayan betis.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, nyin betis orang Buat. Nama nya tak betis Buat Keling deh,” ko  iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya nyau datai ba pah. “Oh, iya nyin pah Buat! Aram tua kin  ngagai iya,” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Leboh seduai datai dia, Keling pan datai ga ba seduai, lalu diberap  seduai iya Keling empa pengabis ati seduai betemu enggau Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Rumah kita tu Buat?” ko seduai, “ni utai ke dikirum aku rekutai udah  diberi nuan ngagai indu?” ko Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Udah,” ko Keling. “Aram nuan nganjong aku kin,” ko Sim¬purai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aram meh,” ko Keling. Udah nya lalu nyau seduai mansang ngagai indu  ti udah dikirum ka iya utai dibai Keling. Datai seduai din, dia iya lalu  tinggal sahari-hari nya dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyau pagi nya, dia orang mandi nengah jalai pendai sama  berimbai-rimbai. Sama mandi meh orang dua buah rumah nya sapagi nya,  sereta sama tak ngenong meda pangan, nadai nanya pangan, tang tak sama  mandi. Udah nya nemu meh deh orang, laban meda Keling bisi dia, pia mega  Buat Simpurai pan lalu bebini ga dia. Nyadi bini iya dibai iya nguai ka  iya lalu pulai ngagai bilik sida. Dia meh bala sida Jubang kenu sama  begulai enggau orang Panggau Libau. Datai ba maia orang ke bumai sama  enggau orang bumai ga sida. Nyadi nyau maia ke udah badu ngetau, sida  nyau nadai tentu pengawa agi, dia sida bemain enggau pangan diri.  Bekesuling, beruding, bengkerebap, sereta lalu begaga ka sarang nyabur,  sarang ilang samoa sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Ti pia manah kitai nyabong,” ko sida.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyabong meh sida Simpurai ngelaban sida Ke¬ling, sida  Jubang. Nyadi sida nyabong di tanju, lalu sida ti indu meda ka orang  nyabong ari sadau. Nyabong kenu orang. Angkat deh lalu alah sida  Simpurai. Nyabong sakali alah ga, nyabong sakali alah ga, lalu enda  menang. Seruran alah berari-ari muak ari sida Simpurai. Nyau udah nya,  nadai manok agi kenu sida Simpurai. Udah nya disabong ga manok lanjau,  alah ga. Abis manok lanjau, lalu disabong ga manok indu, alah ga, alah  magang-magang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Oh, abis manok kitai Buat. Kini ka tunga tua ngiga manok Buat? “ ko  Simpurai. “Samoa bekelingi ditu udah abis samoa endor tua ngiga manok.  Uji aram tua ngiga manok ka Gelong,” ko seduai. “Ti nadai manok lelaki  bulong ka manok indu,” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya seduai lalu nyau ga mansang ngiga manok ka Gelong. Datai  seduai di Gelong lalu nangkap manok orang di baroh rumah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ninga manok mengkiok lalu nilik deh Kumang seduai Lulong ari rumah,  ari telenga atap.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Nama utai digaga seduai dia deh?” ko Kumang seduai Lulong nyapa  seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Nangkap manok kami duai tu Endu” ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kapa guna seduai manok deh?” ko Kumang seduai Lulong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ka disabong,” ko seduai, “nyabong ngelaban sida Buat, tang kami  alah, lalu nadai manok agi,” ko seduai nyaut Kumang seduai Lulong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ngetu dulu,” ko Kumang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh! Enda kami duai tu ngetu, laban orang nganti kami duai din,” ko  Laja seduai Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nya pan ngetu meh, nganti pan orang din ngetu meh seduai dulu,” ko  Kumang seduai Lulong. Udah nya baru seduai lalu ngetu dulu ka rumah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dini seduai nyabong lalu sapa orang ti dilaban kita deh?” ko Kumang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh ngelaban sida Jubang, ngelaban sida Buat, alah kami laban Buat,”  ko seduai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ti tak sida Jubang, nama deh peleman kita ngelaban. Ti diengkah ka  ba mata, tak enda berasa empleman miang. Tu manok kami tu bai seduai,  lalu manok ke ulih seduai nangkap nya tinggal,” ko Kumang seduai Lulong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya Kumang lalu mai telu dua igi, lalu diberi Kumang seduai  Lulong telu dua igi nya ngagai seduai. Udah nya telu nya tadi lalu  ditanchang ka seduai ba puting suli labong. Sereta udah diberi Kumang  seduai Lulong telu dua igi nya tadi, dia seduai lalu pulai baru, laban  endang ngarau ngiga manok. Datai seduai di Panggau Libau dia seduai meda  orang endang udah beranchau tikai, beran¬chau idas di tanju deka  nyabong baru, tang laban agi nganti seduai datai. Udah nya leboh seduai  datai, dia Buat Simpurai lalu nangkin nyabur sereta lalu pansut ka  tanju, lalu manjong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kebat meh manok kitai. Udah datai kami duai Buat tu,” ko iya mantai  ka penyegak iya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kebat meh Buat. Aku tu nyabong amat ga nyabong, tang aku tu semina  deka ngemata ka kita,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu ditatok seduai telu dua igi tu tadi, peda manok lalu  pansut ari nya, sereta lalu mengkukok. Udah nya baru orang ngebat manok  Simpurai seduai Pungga. Udah tembu ngebat lalu dilengka ka sida, enda  bengat lama bebintih lalu menang enggi Sim¬purai. Udah nya enggi Pungga  pan menang ga disabong sida. Enggi sida Jubang tak lalu alah  magang-magang. Kebat siko alah ga, kebat ga siko alah ga. Tak alah  magang-magang enggi sida Ju¬bang laban enggi sida Simpurai ari sapiak.  Datai ka manok indu kebat sida Jubang, laban ke nyau rapas manok, alah  ga. Nyau abis samoa manok sida Jubang ari sapiak. Siko pan nadai ga  menang dilaban sida Simpurai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nadai agi manok kami ari sapiak tu Unggal,” ko Jubang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Au Unggal, tang Buat Keling ari kita. Enti enda laban Buat Keling  Unggal, dini kita tau menang, kita ga endang munsoh lama kami ka tuga  teda serang, kita tu Unggal endang munsoh kayau kami ka lembau atau  ngenang. Kita nya Unggal ti diengkah ka ba mata tak enda berasa  empeleman miang, lalu enti kita nya diengkah ka ba lengan Unggal, enda  lentor belayan bulu menang,” ko Sim¬purai.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu pedis ati kaban sida Jubang ninga jako Simpurai ke  bengat juring baka ke nganting puting beliong kabang, ninga jako  Simpurai bengat renjan ari balan besi saluntang, ninga jako Simpurai  bengat bisa ari tuba tubai benang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi lemai nya Jubang lalu bejako enggau Keling, minta anjong iya  pulai ka langit ka baru.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Nganjong ga meh aku, ti kita tak deka pulai, tang samoa utai kita  sikap magang dulu,” ko Keling.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya samoa sida lalu besikap deka pulai ka langit ka baru. Nyau  malam kenu hari, dia Simpurai lalu tindok di tanju sida Ju¬bang, lalu  tuboh iya ba tanju sida empu. Nyau maia tengah malam, sepi iya tak lalu  berunyut asai tanju, lalu angkat Simpurai ari iya ti gali, lalu  taung-taung manjong, tak munyi ke ngebus ka kebong langit ngeruang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Ukai manjong gaga ukai manjong sayau, tang gaga ka sida Jubang  angkat ari menoa kitai tu,” ko Simpurai Muntigerai Lancham disimbang, ko  Patu Buloh Antu Lanting Tekejang, ko Bunga Nuing Manok Biring ke  disabong mali Lenyang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Udah nya lalu nyau meh sida Jubang tu tadi pulai ka langit ka baru  ngagai menoa sida iya empu di langit pisit pejelapang remang, pulai  ngagai langit landai baka bingkai moa tibang, pulai ngagai sida di  langit lada di jela pandang nyang. Sida Simpurai tu tadi pan lalu  tinggal ga di Panggau Libau menoa sigi luchak lunyau lendat dibiau jila  Isang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Keling tu tadi, kira antara sebuol peti udah nya, lalu nyau ga  bejalai ka Gelong Batu Nakong Nyingit Nyingong Ngelentik Punggang,  mansang ngambi bini iya Endu ke di Liu nyatu tapang, bini iya Kumbau ke  di balau belai langkang, ngambi bini iya Jawai ke Ensangai Dayang  Kumang, mai iya pulai ka Panggau Libau ka baru. Udah nya Kumang pan lalu  diau di Panggau Libau nitih ka laki iya Keling. Nyadi Kumang tu indu  pemadu manah keingkah baroh hari, indu bajik kelandik tambun puji, sigi  indu pemadu pandai di chunggai ujong jari, diambu indai Keling kenyau  ari sera iya menya endang ka bini Keling, sereta endang diator nguai ka  Keling ka Panggau Libau.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nyadi Keling pan pia mega endang sigi beati juring muting geraji,  endang sigi beati tajam pegereman mata besi. Nadai orang ngering sereta  merani iya samoa ke di baroh hari. Ti ngavau ka tasik tauka langit  endang nadai kala sabu sereta lebu, nadai kala chungak sereta chungu.  Samoa bunsu antu ka ambai iya magang, lalu orang nya ga ke meri iya  pengaroh ka gembar tuboh enggau ubat serangkap genap. Ari iya ke bengat  berantu bakanya, nya ke ngasoh iya berani sereta kering. Tu pengabis  jerita Jubang, ke Betengelang bulu Burong, Jali datai ari kaki ujan  ngerunong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Abis&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-7013476413929958165?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/7013476413929958165/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/ensera-jubang.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7013476413929958165'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/7013476413929958165'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/ensera-jubang.html' title='Ensera Jubang'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4189764001139858015.post-915902205032219357</id><published>2010-06-27T02:26:00.000-07:00</published><updated>2010-06-27T02:34:07.217-07:00</updated><title type='text'>Jerita Lama – Asun’s Rebellion</title><content type='html'>Sarawak does not fit the stock tropical image of swaying palms and lazy  warm&lt;br /&gt;breezes. Kuching, the capital of Malaysian Borneo’s largest state,  lies only 11 degrees from the equator, yet somehow there is little  indolence in the air. It is not merely the absence of coral strand (here  the coastline is mainly mud and mangrove) or the hyperthyroid energy of  the Chinese small farmers and shopkeepers who dominate many of the more  thickly settled areas near the coast. Even more in the interior, there  is something hard and vital in the air. &lt;p&gt;In northwest Borneo rivers were traditionally the primary  determinants of social loyalties and the main arteries of trade and  travel. Everywhere in Sarawak there is still an obvious if not always  exact social demarcation between the downriver areas, where Moslem Malay  and Chinese population predominates, and the upriver regions of the  interior, where the inhabitants are mostly “Dayaks”, pagan tribal people  who live in longhouses and cultivate hill rice. This tribal population  is divided into many groups, which vary greatly in language and  political culture, but one group, the Ibans, or Sea Dayaks, predominates  over much of the State and comprises almost one-third of the total  Sarawak population.1&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In the upriver Iban areas, perhaps more than anywhere else, the usual  Western stereotypes of tropical Asia are inappropriate. Most people  live by growing hill rice, an energetic occupation if ever there was  one. The very countryside is evocative more of Glencoe or America’s  Appalachian highlands than of Gauguin’s Tahiti. Typically, the  countryside is a tangled welters of forest-covered hills, rising in few  areas to heights of more than 3,000 feet, but sufficiently rugged to  preclude any easy adoption of irrigated farming. The rivers, until  recently the only highways, are a far cry from the sluggish brown  waterways which wind among the peat and mangrove swamps nearer the  coast. In their upper reaches, streams like the Batang Lupar, Katibas  and Kanowit are narrow enough to be completely roofed over by arching,  moss-hung branches. Kingfishers swoop beneath the foliage over  swift-running waters, which are normally sparkling clear, but cluttered  with dangerous rapids and snags. Frequent rains bring sudden floods  equally hazardous to the travelers, for whom the water level seems  always to be either too high or too low. Even today, with the advantage  of modern outboard motors, navigating such streams requires much time  and skill. Until very recently, every mile of distance toward the  interior bestowed an added measure of independence from whoever claimed  to rule all Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Brooke “White Rajahs,” who were the nominal overlords of these  rivers until World War II, left a historical legend which has long  captivated Western imaginations and which still flourishes among people  of all races in Sarawak itself. In this lively tradition they are  remembered as benevolent despots who presided over a 48,000 square-mile  estate (only 5,000 square miles smaller than all Malaya) in the style of  the English squirearchy. By cleansing the coast of pirates and the  interior of headhunters, the Brookes first established a degree of rough  law and order. Then, by rigorously excluding large plantation  agriculture, they protected their people from exploitative European  capitalism, at the same time sheltering them from the erosive effects of  Western education. According to the legend, this state of affairs  endured until after World War II, when the last Brooke Rajah  relinquished his patrimony to a British colonial regime more concerned  with progress, development, and the like.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;There is much evidence to indicate that this view of the past, like  most historical myths, contains some truth, but more over  simplification. The ancient Chinese ceramics and glass beads of possible  Middle Eastern origin, which are still prized by many upriver people,  are proof enough that interior Borneo was never wholly isolated from the  outside world. At a much more recent time level, it is clear that  developments after World War I, particularly the spread of smallholder  rubber cultivation, brought a number of new challenges and problems to  the interior people and the Brooke regime. The problems were made  manifest by an outbreak of political unrest and outlawry which commenced  in the Iban country in 1929 and smoldered along until the end of Brooke  rule. It was a period which repays study not only for the light it  sheds on the character of later Brooke rule, but also for the insight it  provides into Iban political behavior, which remains a factor of great  importance in Sarawak affairs. Never more than a semi-insurgency, Asun’s  “Rebellion” was named for the Iban warrior who was the most famous  anti-Government ringleader, and who died only in 1958.2&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Asun affair must be studied as part of a long era of limited  contact between the Brookes and the Ibans, which began as soon as the  First White Rajah, James Brooke, established his initial political  foothold on the Borneo coast in 1841.3 The founding of the Brooke state  at Kuching and its subsequent expansion along the coast at the expense  of Brunei coincided with a momentous process of Iban expansion and  migration. The first Ibans may have migrated northwards from the great  Kapuas River valley in Indonesian Borneo during the sixteenth century.  Settling in what is now Sarawak’s Second Division, mainly along the  Batang Lupar and Saribas River systems, they displaced or absorbed  pockets of jungle nomads, peoples who had not yet learned to cultivate  hill rice. By the time Brooke arrived on the scene the Ibans were  beginning to spread from the Second Division overland into the Rejang  River system of the Third Division as well.4&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The phenomenon of Iban expansion created problems for the new British  rulers even before they comprehended with any clarity exactly what it  was. James Brooke, who ruled from 1841 to 1868, was most concerned with  the activities of certain downriver Iban communities whose restless  addiction to travel, warfare, and headhunting resulted in what the  Brookes called “piracy.” Beginning about 1800, these pagan rice farmers  living relatively near the sea had developed the unpleasant habit of  raiding along the coast in league with local Moslem Malay chiefs. In his  effort to halt this activity, which for a time threatened the existence  of his fledgling state, Brooke called in the Royal Navy. But the White  Rajah’s “anti-piracy” campaigns eventually generated a humanitarian hue  and cry in England, which led to the withdrawal of British naval support  after 1854.5&lt;/p&gt; &lt;p&gt;For the next six years the survival of Brooke Sarawak hung in the  balance. Serious rebellions, one led by Chinese of the Kuching  hinterland and the other by Moslem chiefs scattered throughout the  State, took place in 1857 and 1859-60 respectively. The First Rajah’s  nephew and eventual successor, Charles Brooke, who was to rule until  1917, stabilized the situation by relying on levies of Iban warriors,  who discovered that fighting and headhunting under Brooke leadership was  quite as satisfying as any other kind of warfare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;By the time Charles Brooke became Rajah in 1868 he had converted most  of the Iban “pirates” into an unpaid, informal army, well suited both  to the Borneo terrain and to the financial capabilities of a penniless  dependency bereft of European support. But although Iban turmoil along  the coast was thus eliminated, Iban migration and expansion remained a  problem in the interior. The upriver Ibans, unlike the coastal  sub-groups, were still remote from any contact with the Government. They  continued to migrate into the Rejang, and were constantly involved in  raids and counter-raids against various peoples, both Ibans and others,  who lived in the Kapuas drainage south of the Second Division, in what  was then Dutch territory. Charles and his officers knew full well that  they could not attempt systematic administration of the more remote  upriver areas, but they were unwilling simply to condone migration and  headhunting at the expense of weaker tribes, especially when such  activities resulted in official notes of protest from the Dutch. To  impose his authority, the Rajah employed the only weapon he had, massive  levies of downriver Iban warriors, who in times of “rebellion” were  dispatched into the interior to burn the longhouses and destroy the padi  fields of their only slightly wilder brethren.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nothing was ever really settled by the Rajah’s punitive expeditions,  which over the course of long decades became a tradition in the Iban  country. The expeditions appealed to the Iban love of war and nourished  the headhunting ethic, which as a result survived un-diminished well  into the twentieth century. They engendered some bitterness against  Brooke officials among the upriver people, as well as producing an  inclination to regard the Government as an enemy first and foremost, but  real hostility was always directed primarily against the Rajah’s Iban  levies, who could be and were viewed within a traditional framework of  inter-Iban rivalry. A particularly protracted and bloody period of Iban  in fighting known as Bantin’s “Rebellion”, which involved the same  general area as the later Asun turbulence, lasted from 1895 to 1910.6  That contest eventually exhausted even the most strenuous upriver  “rebels” however, and increasingly severe Government counter measures  brought widespread peace to the Iban country by the period of World War  I.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Asun troubles cannot be isolated from this long preceding history  of conflict. The Iban love of warfare and the official compulsion to  control the movements of an aggressive, semi-nomadic population were  among the elements of continuity. Yet, as we shall see, there were  certain new factors motivating Asun and his fellow dissidents as well,  and the Brookes oversimplified when they pictured the unrest simply as a  recrudescence of headhunting.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Asun was born in a longhouse on the Entabai branch of the Kanowit  River in about 1880. This region, one where aspects of the traditional  Iban way of life are to this day maintained with conservative tenacity,  had been settled by immigrants from nearby rivers of the Second  Division, particularly the Skrang and the Paku branch of the Saribas,  not long before James Brooke first came to Sarawak. Asun’s own immediate  forbears were of Skrang origin, although his more remote ancestors  included some upper Saribas people as well. He and his four brothers  (Seribu, Nyambong, Meling, and Megong) had all made reputations as  formidable warriors in the days of Bantin’s “Rebellion.” At that time  they had been technically on the side of the Rajah, defending their home  area against frequent raids led by Bantin, Kana, and other “rebels”  whose longhouses were on the upper reaches of the Batang Lupar river  system, across the watershed in the Second Division.6&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Like many another famous Iban firebrand, Asun was for part of his  life an official representative of the Brooke regime. The same qualities  of leadership that distinguished him as a warrior soon drew the  attention of a Government, which usually preferred to exert its  influence indirectly, and he was named penghulu of the Entabai sometime  before 1915. The office of penghulu, which might be translated “district  headman,” was an invention of the Brooke regime. It had no equivalent  in the democratic, almost anarchic traditional structure of Iban  leadership, within which the longhouse headman (tuai rumah), chosen by  his own people, was the highest recognized authority. Asun was also a  tuai rumah, primarily charged with the customary task of settling  disputes among the people of his own longhouse. By making him a  penghulu, the Government hoped that he would represent Brooke authority  throughout the entire Entabai, among dozens of longhouses. His specific  duties, like those of all similarly created Iban penghulus, were to  collect the yearly “door tax” of one dollar per family, to convey the  wishes of the British Resident to his people, and to organize them for  unpaid expedition service in time of war. There is every reason to  believe that Asun did his job well. The Sarawak Gazette records that in  1915 he led the Entabai portion of the force on a Government expedition  against Iban “rebels” in the Mujong River, an area of the upper Rejang  where official efforts to block migration into the interior had not yet  achieved success. At one point the Entabai penghulu narrowly escaped  injury when his warboat was crushed by a falling tree, one of several  which the enemy Ibans were able to drop across the narrow stream in  their efforts to discomfit the Rajah’s advancing flotilla.9&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The name of Asun does not appear again in any written source until  1926, when he became involved in a dispute with the Resident of the  Third Division, or one of his subordinates. The details of the  controversy are anything but clear from surviving administrative  reports, which indicate merely that Asun was required to pay a fine of  two pikuls of brassware, or the equivalent $56.4010 He resigned as  penghulu, handing in the uniform shirt which served as the Brooke badge  of office, but the Resident reported that the man named to succeed him  was too frightened to take up his appointment.11 Although there was  nothing approaching overt rebellion for another three years, something  was plainly wrong upriver.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Like Ibans everywhere, the people of the Entabai and other regions  which were involved in the spreading troubles still retain a deep  interest in their own past, and today as always they are willing to  expound their own interpretation of past events to any visitor. There is  no question in their minds that the underlying cause of Asun’s  resignation and the subsequent “rebellion” was a series of unwarranted  taxes which the Rajah had recently imposed. According to the modern Iban  view, no one objected to the “door tax” of one dollar per family per  year, which had been collected from the earliest days of Brooke rule and  which, at least in some areas, had vague antecedents in even older  Brunei practice. But the Government transgressed what the people had  come to regard as a traditional arrangement by attempting to systematize  this tax, imposing it even on longhouse family rooms (“doors”) occupied  only by widows and indigents, who in earlier times would have been  informally exempted from payment.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;There is no doubt that the Government did attempt to systematize door  tax collection, beginning in about 1930.12 Nor is there any reason to  dispute modern Iban memories of a new tax on shotguns (actually a gun  registration fee inaugurated in 1922) and another new levy of $5.00 per  longhouse ladder (tangga) or $10.00 for an entire structure. But as  resentment gained momentum, completely fictitious rumors telling of  additional previously unheard of taxes began to flash through the  upriver country. According to one story, still repeated and believed by  the more gullible, the Government wanted to tax each man fifty cents for  every time that he slept with his wife (The money was allegedly to be  deposited in an official box kept on the longhouse verandah.).13 No  people on earth are more fascinated by the power of words or more  intrigued by a good story than are the Ibans, and such reports could be  regarded as fantastic, frightening, funny, and yet credible all at once.  As the rumors spread, a sense of grievance smoldered.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This renewed Iban unrest, after a decade of peace, was part of a  broader pattern of change that was overtaking Brooke Sarawak. The death  of the Second Rajah, Charles Brooke, in 1917, had ended an era of  vigorous leadership in Sarawak. His son and successor, Vyner Brooke,  never displayed the same enthusiasm for the details of government, which  had contributed so much to his father’s intensely personal system of  rule. Under Vyner, the Rajah of Sarawak remained in theory an absolute  monarch, but more and more the country was governed by his subordinates,  British Residents of Divisions and District Officers, Malay Native  Officers (who were often figures of great authority), and Chinese  clerks.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Beginning in about 1910, smallholder rubber came to the downriver  areas of Sarawak. Although both Charles and his successor discouraged  European plantation agriculture, they welcomed an influx of Chinese  farmers, which was stimulated largely by the booming world rubber  market. This immigration reached a peak in the mid-1920′s. Sarawak’s  revenues shot upwards, but the size of the Government did not keep pace  with the administrative demands, which inevitably resulted from the  rapid development of some downriver areas. Nowhere was this development  more significant or obvious than in the lower Rejang area, above and  below the Third Division headquarters at Sibu. Here the demands of a  bustling Chinese colony created more and more paperwork for the harassed  Resident, who with only three European subordinates was charged with  ruling a province 22,000 square miles in size.14&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Inevitably, the upriver Ibans were of relatively less concern to the  Government than in an earlier era. Yet although the principal British  officers could spare less time for travel in the more remote areas, they  were more than ever before inclined to impose new controls and  restrictions on the Iban population. Slowly but surely, the Government  veered away from the Second Rajah’s laissez-faire methods, which must  have appeared outrageous to anyone conditioned by familiarity with  systematic modern techniques of colonial administration.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A variety of administrative changes affecting the upriver people were  instituted between 1920 and 1930. For the first time, upstream limits  beyond which no Ibans were allowed to farm or settle were enforced with  some degree of rigor in both the Batang Lupar (Second Division) and the  Rejang (Third Division), river systems where until the previous decade  Iban raiding and migration had been an endless source of disturbance.15  From 1926 onwards, Residents of the Third Division (where the migration  problem was most acute) decreed that no Iban longhouse could be less  than ten family rooms in length, a rule intended to make illegal  movement easier to control.16&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Throughout the State, regulations had long required any Iban  traveling outside his Division to obtain a pass from the Resident, but  in 1929 the Rajah told a gathering at Kapit that henceforth young men  should not wander about so much. Passes would issued only to those who  had definite offers of employment elsewhere.17&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Penghulus began to receive regular salaries in place of the former  commissions on door taxes and fines levied for minor offenses.18 The  Administration gradually began to establish uniform rates for the  various capitation taxes levied on the Ibans and Malays, where  previously each Division had maintained its own tax system.19 Gun  licenses and fees were introduced in 1922,20 and in the same year the  Government ordered that even the most distant tribal headmen would in  future act as registrars of births and deaths among their people.21 In  1920 a newly created Forest Department began to mark off Forest Reserves  within which no one was allowed to destroy the timber for hill rice  farming, gather jungle produce, or even hunt wild animals.22&lt;/p&gt; &lt;p&gt;These changes, many of them extremely irritating to the Ibans, were  only part of a broad trend toward bureaucratization, but they were the  aspects most apart to the upriver people. By 1929 the Ibans were  beginning to complain vociferously about the “new regulations”. In May  of that year the Resident of the Third Division reported:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“The Assistant District Officer, Kapit, informs me that the Dyaks are  complaining about what they call the new regulations. These are really  the same as before namely (1) Registration of births and deaths (2) Tax  $1 for every door irrespective of occupants (3) Felling engkabang and  langgai etc. (4) Death duties (5) Retaining fruit, etc., on moving. In  fact they wish apparently to adhere to nothing and are hoping that His  Highness the Rajah will have compassion on them. They are all trying to  move to the headwaters of the Stream they inhabit, and in my opinion it  is useless to argue with them but allow this in certain rivers.”23&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Resentment over the “new regulations” was compounded by two  developments over which the Brookes had no control: widespread  disagreement among the Ibans themselves concerning their own customary  law, and the onset of world depression. Each of these factors, the first  so purely a Sarawak phenomenon, the second so disastrously universal in  its ill effects, requires explanation.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Iban life is governed by a complex code of unwritten customary law  (adat) which is broadly similar among all the Iban people. Nevertheless,  in many areas of the Second Division, which as mentioned earlier was  the original Iban homeland in Sarawak, minor variations in penalties and  procedures had, over time, come to distinguish the various river  systems one from another. When migration to the Third Division occurred,  people from different Second Division homes often settled in the same  general area. The Brooke regime recognized Iban customary law in all but  the most serious criminal cases, but an English magistrate could not  fairly be faulted when the contending litigants did not agree on their  own adat. Yet in the unsettled period of the early Thirties, cases began  to recur in which Ibans blamed the Government when such disputes took  place. Aggrieved individuals whose own particular interpretation of the  adat had not been followed insisted that the Government was heedlessly  flouting the customs of the people.24&lt;/p&gt; &lt;p&gt;It may at first be hard to understand why the onset of world  depression, particularly of low rubber prices, should have made any  difference to people who were primarily engaged in subsistence farming,  specifically the cultivation of hill rice. The explanation lies in the  fact that for the Ibans, traveling in search of jungle produce or casual  employment was a cherished custom with important economic side  effects.25 Over the years, expeditions to distant lands in search of  wild rubber had become an acceptable substitute for headhunting. The  young warriors who fared forth to Sabah or Malaya acquired prestige  necessary for Iban self-respect, but they also brought home cash, which  could be essential in seasons when the notoriously fickle hill rice  crops were poor. As early as 1928, a steady decline in the market for  jungle produce began to cause distress among the upriver people. As the  universal trade slowdown grew worse during the next few years, it  further reduced alternative opportunities available to tattooed  job-hunters from the remoter areas of Sarawak. As usual, the Ibans were  not slow in letting the Government knows just how they felt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In August, 1928, the Resident of the Third Division reported:&lt;br /&gt;“Owing to the low prices of jungle produce a large number of upriver  Dayaks have been coming down clamoring for passes to other countries.  Some have been engaged by the Colonial Surveys in Johore, and others  have taken on contract work in that state. Mssrs. Sarawak Oilfields  Ltd., of Miri, do not at present require any more Dayaks and it is most  difficult to know what to do with these men, as they flatly refuse to  take any work locally whatever pay is offered.”26&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A little over a year later the Kapit District Officer observed that  “The price of jungle produce has fallen so low that the Fort is always  full of Dayaks still hoping to be allowed to look for work outside the  Division”.27 When the Rajah’s brother, Tuan Muda Bertram Brooke, visited  Kapit in July, 1930, he was quickly made aware of the situation:  “Various matters were brought to His Highness’ notice, the general tone  being one of complaint against trade depression and poverty.”28&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Malaise stimulated by the growing complexity of Sarawak  administration and the shadow of depression was not restricted to the  Ibans; it was to some extent a statewide phenomenon. The Brookes were  concerned about what they regarded as a dangerous wavering of  confidence, as the Rajah made clear in a speech to the triennial Council  Negri in December, 1930:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“. . . it has recently been represented to me that there is an idea  current in the minds of the people of this country that there is about  to be a change in the existing system of Government. I desire here to  affirm that such an assertion is completely without foundation. Whatever  policy I may deem necessary to adopt with regard to the external  relations of my Government . . . you may rest assured that the  administration of Sarawak will always be conducted in strict accordance  with the precepts of the First Rajah, which were carried on by my late  Father. … I desire that you will not misunderstand any progressive  measures which have been or may be introduced, for such measures are  sometimes deemed by me to be necessary in the interests of the people  and for their great and ultimate benefit and are rendered inevitable by  pressure of modern advancement.”29&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Other groups in the population, including Malays and Chinese, lived  closer to centers of administrative power and were far more directly  affected by the precipitous decline in rubber prices after 1929. But if  the upriver Ibans had the least at stake, they were also the least able  to understand just what was going on, and the quickest by temperament  and tradition to resort to violence in a time of mounting political  frustration.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Course of the “Rebellion”:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;By the end of 1930, the Iban mood of mingled anger and irritation was  strong enough to create a potential following for any would-be rebel.  It was at this time that the name of Asun, deprived of his penghuluship  and still feuding with the Resident of the Third Division, C. D. Adams,  reappeared in the pages of the Sarawak Gazette. Adams’ report for  November amounted to a reluctant official admission that Iban dissidence  had become a matter for real concern:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“All was quiet amongst the up-river Dayaks, but trouble is being  caused in the Kanowit by an ex-Penghulu Asoon who refuses to come down  to Sibu and is visiting other rivers preaching sedition. The majority of  Dayaks take no notice of him and consider him mad but he gets a certain  amount of support from the youngsters.”30&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In the months that followed, Adams sent a series of subordinates to  visit Asun and persuade him to drop his defiant attitude and come down  to Sibu as ordered, but none of them met with the slightest success. In  the early months of 1931, alarmed officials learned that Asun had been  sending war spears to Iban leaders in both the Second and Third’  Divisions, thereby signalling that hostilities were in the offing and  that he wasted their help.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In June, a group of,Kanowit Iban headmen travelled to Kuching, where  the Rajah assured them that he was ready to meet most of their demands,  and advised them that further defiance was unnecessary.32&lt;/p&gt; &lt;p&gt;At almost the same time, however, Asun, who was not a member of the  delegation, was circulating threats against the life of the British  officer stationed at Binatang, a Rejang River town near the troubled  region. Rumors of impending Iban attacks were causing panic at Binatang,  Sarikei, and elsewhere.33 The Resident decided that sterner measures  were called for.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In July, 1931, a force of about a hundred trained Sarawak Rangers,  accompanied by four hundred Iban volunteers, proceeded to the mouth of  the Julau, below the point where Asun’s Entabai stream enters the  Kanowit River. Word spread that Asun had cleared the trees from a point  of land near his own longhouse, boasting to his neighbors that this was  the place where he would fight the Rajah. But on this occasion, he and  his followers offered no resistance. A lighthearted official account of  the expedition in the Sarawak Gazette dismissed the unrest as “nothing  more than an escape of Dayak gas,” and observed that “There are some  people who cannot live without a grievance; they emanate chiefly from  Southern Ireland, Russia and the Labour back benches. Asun, Nuri and  various other Dayak tuai (leaders) appear to be such men as these.”34  Yet the same report reveals that the British officer in charge of the  expedition hesitated to enforce the collection of all firearms held by  the Ibans, as a recent emergency regulation required.35 He prudently  decided not to venture into the unfriendliest territory above Julau, and  after what amounted to an inconclusive display of force the expedition  returned downriver.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Although Asun’s “Rebellion” had not yet resulted in a single  casualty, it was the cause of increasing anxiety among Brooke officials.  Toward the end of 1931, the Rajah’s younger brother, Bertram Brooke,  traveled to the disaffected area in an effort to find out for himself  just exactly what was going on. Bertram, who held the title Tuan Muda,  was an austere and self-effacing man who often reminded people of his  father, Charles. Like his father, he took more interest in the details  of Government than did his brother Vyner, with whom he willingly shared  much of the burden of administration during the period between the two  World Wars. His reports, printed in the Sarawak Gazette, contain some of  the most perceptive contemporary analysis of Iban affairs of that  period.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bertram proceeded first to Sibu, where he presided over the closing  session of a gathering of Iban penghulus from throughout the Third  Division. The Government had summoned them to work out among themselves a  uniform code of customary law. Such a code, it was hoped, would  eliminate for all time the problem of disputed cases, which ended with  the losers blaming the Rajah. After days of interminable discussion the  leaders did reach agreement, and a uniform&lt;br /&gt;Compilation of Iban adat valid throughout the entire Third Division was  soon published for the use of administrators and headmen.36&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Satisfied that one major cause of the troubles had been eliminated,  the Tuan Muda went up the Kanowit tributary into Asun’s home territory.  He was accompanied by the newly appointed Third Division “Travelling  District Officer,”37 H. E. Cutfield, whose main duty it was to keep in  contact with upriver Ibans, and by a handful of native officers and  police. Asun had already indicated a wary willingness to meet the  Rajah’s representatives, so long as the meeting took place on his own  home ground, but the Brooke officials were understandably nervous as  they proceeded deeper into the hostile interior. On the evening of  January 9, 1932, Asun and his four brothers met the Tuan Muda’s party at  Nanga Munus, Entabai, in the longhouse of Penghulu Endu, the man whom  the Government had appointed to replace Asun as its representative in  the area. After the evening meal, there was a dramatic exchange of  opinions on the longhouse verandah. The Tuan Muda described Asun, who  had at first refused to talk, pleading illness:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“It was no sick man who spoke. He had seated himself in the shadow of  a pillar, so that his voice came out of the darkness, beginning in a  loud and truculent tone, an exposition of the matters wherein Government  was, in his opinion, at fault in the enforcement of penalties for  breach of custom. He was then informed by Mr. Cutfield (that this was no  aum (conference) on customs: he was there to give an explanation of his  own attitude during the past two years, if he cared to do so, and to  fore told that he must now, in any case, give himself up at Sibu on  trial for sedition, or stand the consequences of refusal.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Asoon replied with a torrent of invective directed at Mr. Cutfield,  amidst which it emerged that he would stand his trial if I would  guarantee his being let off with a fine, however heavy, but otherwise  matters were as before, and he would resist any action by Government  with whatever force he could muster: he was not there to talk to Mr.  Cutfield, but to me, as the Rajah’s representative.”38&lt;/p&gt; &lt;p&gt;After a further exchange of unpleasantries, Cutfield told Asun that  since he had not killed anyone, he could expect to receive no more than a  light prison sentence. Bertram observed that the Iban leader kept a gun  and two daggers handy throughout the meeting, and would probably have  used them to resist any attempt at arrest. At dawn the next day, Asun  departed, still defiant.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Tuan Muda reported that most of the people of Kanowit were  pro-Government, but that the “rebel” leader and his constant threats  scared many. At one point Bertram asserted that Asun’s only active  following consisted of hotheads who wished to impress girls. (The  Rajah’s brother did not speculate as to how large a percentage of Iban  youth might fall into this category.) Elsewhere in his report, however,  the Tuan Muda recognized that Asun was in fact symptomatic of a wider  alienation:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Asoon is a relic of olden time, who would welcome a return of the  unsettled conditions, which preceded the organized suppression of  headhunting. Few of his kidney are still extant, but it must be realized  that such as there are constitute a nucleus of disaffection for any  up-country Dayak who may labour under some imaginary grievance against  Government, which perhaps he may be unable to air before an  administrative officer for several months – except at the trouble and  expense of a journey of many days duration.39&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Tuan Muda was convinced that the growing complexity and  impersonality of Government was the root cause of the troubles:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Small pin-pricks, such as the court order of a substation clerk that  a fine is due for non-payment of tax by a certain only dimly  comprehended calendar date, become serious wounds when discussed and  debated in the absence of a European officer, who by a little  good-natured banter on lack of energy in paddling would cause the  trifling sum to be handed over amidst general hilarity, and would have  the power, which the clerk has not, of remitting the fine if he were  satisfied that a genuine effort had been made, but that delay was due to  floods or other adverse circumstance. . .”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I submit, with diffidence, the impression that Sarawak has perhaps  gone too quickly in superseding the old rule-of-thumb methods by modern  machinery, in a laudable effort to come into line with its more  civilized neighbors, and that this policy is liable to cause a line of  cleavage between Europeans and native adjacent to Government stations on  the one hand, and the really rural population on the other. This should  be avoided even at the cost of some loss in apparent administrative  efficiency. It is only by traveling and living amongst the people that  officers of this Government can acquire such sympathy with their  character and requirements as has hitherto succeeded in gaining and  holding their loyalty and affection.”40&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A month after his meeting with Asun, Bertram made another journey,  this one to the upper branches of the Batang Lupar River system, Second  Division. His trip was purposely timed to coincide with the advance of a  punitive expedition up the Entabai and Kanowit Rivers in the adjacent  Rejang drainage. It was hoped that the Tuan Muda and his well-armed  force of police and retired Sarawak Rangers41 would deter the Batang  Lupar Ibans from crossing the watershed to help Asun and his friends.  Certainly in many areas their reception of the Rajah’s brother and his  following was anything but friendly. The women and children of some  longhouses fled into the jungle, and people hid their old Chinese jars  and other valuables. At the home of Penghulu Ramba, perhaps the most  important leader of the upper Batang Lupar Ibans, it was obvious that  spears and shields were being readied for war. Bertram reported an angry  conversation with Ramba himself:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“I had alluded to Asoon as a madman: it is not he who is mad, but  Tuans so and so and so and so who pay no heed to the grievances of ulu  Dayaks when put forward in a legitimate manner; Asoon had merely tried  to voice these grievances on their behalf, and so was now in trouble.”42&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Meanwhile, across a range of rugged hills, Government forces were  meting out punishment to Asun and his neighbors. The Kanowit-Entabai  expedition of early 1932 was considerably more serious than the effort  of the preceding July. According to the Sarawak Gazette, the object of  the operation was to arrest Asun and his followers, or, failing that,  “to lay waste their crops and property in order to demonstrate that  Government would stand no more nonsense from those who had rebelled  against its authority.”43 Still defiant, Asun burned his own longhouse  before the arrival of the Government force. In a few days of scattered  fighting, the “rebels” staged two ambushes, wounding five men and losing  one killed themselves. Afterwards, Asun and a handful of followers  escaped into the rugged hill country bordering the Second and Third  Divisions, toward Bukit Lanjak.44 Traveling District Officer Cutfield  led a second expedition to the Kanowit and upper Entabai a few months  later, in July, with no more conclusive results.45&lt;/p&gt; &lt;p&gt;By the middle of 1932, the pattern of the “rebellion” was clearly  established. Serious dissidence was almost entirely confined to those  rivers, which drain the high ground between the Second and Third  Divisions. This territory was by and large an area already long settled  by Ibans, and consequently one where virgin land most suitable for hill  rice farming was in short supply. Under such conditions, the system of  shifting cultivation produces increasingly inadequate returns.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Significantly, the inhabitants of the Balleh, a major Iban-inhabited  tributary farther up the Rejang, were not actively involved in the  troubles. This was partly because the Balleh Ibans had themselves only  recently lost a long and bitter conflict with the Government, the result  of their persistent and aggressive efforts to migrate into forbidden  areas during the period 1870-1915. The defeat which finally cowed them  did not take place until their expansion had encompassed enough land to  cushion the effects of economic depression, which created such  misunderstanding and distress among the people of less prosperous  districts.46&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Even within the most seriously affected region, only a few young  hotheads were willing to take up arms against the Rajah. Certainly the  warrior urge and the headhunting ethic both remained strong in a society  still largely untouched by the direct effects of Western civilization.  If large numbers of people did not join the few activists, the  population generally sympathized with any anti-Government activity,  besides which many people were fearful of “rebel” retaliation. On the  other hand, even passive support of insurrection exacted a heavy toll  from a far from wealthy population, for the Government, relying as it  always had on Iban volunteers, was willing and able to destroy the homes  and crops of those who offered the outlaws aid and comfort.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Toward the end of 1932 Asun decided to give himself up, under  circumstances which are anything but clear.47 Most probably he was  already weary of a fugitive existence which brought some degree of fame  but also a great deal of discomfort. According to a Dutch report of  1934, unconfirmed by any Sarawak source, he refused to submit until the  Rajah sent a young District Officer, J.C.H. Barcroft, to remain in his  longhouse as a pledge that he would not be summarily executed in  Kuching.48 Sarawak participants agree that Asun crossed the watershed  and surrendered at Lubok Antu (Second Division) rather than submit to  the man whom he considered his real enemy, C. D. Adams, Resident of the  Third Division. He was subsequently detained in Kuching before being  sent to a relatively pleasant exile at Lundu in the extreme western  corner of Sarawak. Here he remained until after World War II, safely  isolated from potential followers.49&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Asun’s detention did not put an end to the period of Iban unrest  identified with his name. Other “rebels” and “outlaws” remained at  large, usually after murdering completely peaceful, ordinary people. In  addition to capturing and detaining such individuals whenever possible,  the Administration imposed increasingly stringent controls on Iban  settlement and movement. From 1932 onwards, a system of blockhouses  linked by police patrols was established in an effort to cordon off the  disaffected area.50 The new strategy was something of an innovation. In  earlier periods of “rebellion,” most notably during the Bantin troubles  of 1895-1910, the Second Rajah, Charles Brooke, had steadfastly refused  to consider establishing any formal military presence in the interior.  He had preferred to rely entirely on the practice of sending levies of  downriver Ibans to burn, plunder, and engage in officially sanctioned  headhunting among the upriver “rebels”. It was a technique which he  himself had perfected in an earlier age of extreme insecurity; he was  proud of his ability to launch Iban levies, and reluctant to authorize  the increased expenditure which any more formal military establishment  might have entailed. The Government of his son and successor did not  entirely abandon the earlier strategy until 1935. In February of that  year the Resident of the Third Division reported what proved to be the  last punitive expedition in the old style.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;All relations of the rebels in the Kanowit, Julau, Poi and ulu Rejang  areas are being turned out and compelled to live below Sibu. Many of  the Kanowits came down also, but stated that they preferred to give up  or kill the rebels, who are their relations, rather than evacuate their  country. Their offer was considered worth a trial, so they were gathered  together and divided into two forces under the supervision of Native  Officers, Constabulary and Dayak levies, and set off on an expedition  from Nanga Julau at the end of the month.51&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This effort, like so many of its predecessors, resulted only in the  destruction of a few longhouses and the death of one or two “rebels”,  whose smoked heads were proudly carried back downriver by those Iban  warriors on the Government side who had been lucky enough to obtain  them.52&lt;/p&gt; &lt;p&gt;As the report quoted above makes clear, sporadic military measures  went hand in hand with attempts at “rebel” resettlement. For years, the  Government had tried, not always successfully, to hold the more  turbulent Iban communities within certain geographic limits. It had long  been an article of Brooke administrative faith that Ibans who were too  far removed from the nearest whitewashed Government fort (really more a  symbol of the Rajah’s presence than a military facility) would sooner or  later indulge in illegal migration, headhunting, and other forms of  overt defiance. “Rebellion” had become synonymous with physical movement  away from the Government, and when the Rajah had his way, defeated  Ibans were customarily required to resettle “below the fort”, on the  downriver side of Brooke authority.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The resettlement efforts of the Asun era were more comprehensive than  those of previous decades. In a period of increasing administrative  formality, the Government was less tolerant of Iban disobedience, and  the growth of better communications53 enabled the Resident to enforce  his writ more effectively than ever before. At the height of the Asun  unrest, the populations of entire rivers were forced to move to  downstream areas, partly as punishment and partly to prevent them from  giving further aid and comfort to “rebels.” Once relocated, they  sometimes formed new longhouses and sometimes went to live with friends  or relatives in existing communities.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The first official acknowledgment of resettlement came in the Sarawak  Administration Report for 1933, which stated, “During 1933 all that  remained of Asoon’s following surrendered and were settled in the Igan  River,”54 a broad mouth of the Rejang which meanders through the swampy  delta between Sibu and the South China Sea. Most Brooke records for this  period have perished and published references are discreet, to say the  least, but living participants remember how thorough some of these  measures were. In 1934 or early 1935 (the exact date is not certain),  the Resident of the Third Division enforced the wholesale evacuation of  several important streams in what is now Kanowit District, including the  entire Poi River, the Ngemah River above Nanga Laka’h, all of the upper  Kanowit above Nanga Mujok and the entire Entabai tributary, Asun’s home  stream. In the Poi alone, where perhaps 1,000 Ibans were affected, the  Malay Native Officer who supervised the evacuation remembers personally  setting fire to about thirty abandoned longhouses. Resettlement was so  common an occurrence that in the administrative jargon, orang batak  (from the Iban verb, batak, meaning to pull or drag) became a standard  phrase for one who had been resettled, and British officers habitually  wrote of Ibans being “batak’d.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;If Brooke rule was not so sweetly paternalistic as some accounts have  implied, its officers certainly did not lack a strong sense of social  justice. As the 1930′s wore on, they indulged in a good deal of soul  searching about the problem of upriver dissidence, and attempts were  made to devise administrative solutions practical within the limits  imposed by the modest resources of an “independent” Sarawak. As early as  1932, the Rajah’s brother concluded that the troubles had resulted from  the too-rapid growth of formal, centralized administration, and the  consequent alienation of the more remote Ibans. Another Brooke official,  C. D. Le Gros Clark, elaborated on the same theme in a unique  examination of the entire administrative system. In his report, Clark  sketched the outlines of a new “Dayak Policy,” designed to soften what  he regarded as the inevitable disruptive effect of increased contact  between the Ibans and “European” civilization. Instead of playing the  role of broker, the Government had gotten completely out of touch with  the upriver people, Clark argued. He observed that even from a purely  military point of view, the continuing resort to punitive expeditions  was futile.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The efficacy of expeditions, the purpose of which is to round up a  handful of rebels, is seriously to be questioned. The cost of these  expeditions is no small sum. They are certainly welcomed by the ulu  tribes [i.e. by those Ibans who were called out to fight for the Rajah]  but they seldom have any result and can only bring Government into  contempt by their continuous failures. It is suggested that, if we open  stations in the interior, further expeditions on a large scale will be  unnecessary, and the work of rounding up small and insignificant bodies  of rebels can be as effectively done by patrols.55&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The more basic political problem could be solved only by greater  personal contact between the District Officer and the people, Clark  concluded.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“There is no doubt but that we should move in amongst the ulu tribes  and administer them from the interior instead of, as we are now doing,  from the coast. True administration consists of uninterrupted contact of  the administrative officer with the people under him. If he is to carry  out his duty conscientiously the District Officer should keep in  closest personal touch with people. . . . It is necessary that we avoid  bureaucracy in a country like Sarawak, whether we are dealing with  Chinese, Malays or Dayaks.” 56&lt;/p&gt; &lt;p&gt;He recommended the immediate opening of new, permanent administrative  stations at upriver locations in both the Second and Third Divisions.  Eventually the Ibans would have to be weaned away from their system of  shifting cultivation, Clark believed. If future agricultural surveys  revealed that the interior could support a larger population practicing a  more advanced type of farming, then a separate “interior residency”  should be created, perhaps in ten years time. It would cover the upriver  areas of the Third Division where Asun and other “rebels” had been most  active. On the other hand, “If . . .the expert reports are  unfavourable, then we should not hesitate to move the Dayaks into areas  downriver where the soil is suitable, and where they can live in more  settled conditions of agriculture.”57&lt;/p&gt; &lt;p&gt;At the time of the report, the Sarawak native administrative service  was restricted exclusively to Malays and Moslem Melanaus, as was the  limited number of Sarawak Government schools. Mission schools did accept  Ibans and members of other tribal groups, but they could accommodate  only a tiny fraction of the school-age “Dayak” population. Clark urged  the Government to create a system of longhouse primary schools with  instruction in the Iban or other local language, and he proposed that in  future every effort should be made to recruit qualified Ibans as  administrative officers.58&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The Government quickly accepted the main thrust of Clark’s  recommendations in the Blue Report, as Sarawak’s annual report for 1935  made clear:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Although the unrest among the Dayaks was undoubtedly due in large  measure to economic conditions over which Government had no control,  experience has shown that the system of administering the Dayaks by  means of regular visits to the Ulu from stations on the coast or at the  mouths of rivers, is not always as successful now as it was in the past.  It is necessary for Government to maintain constant contact with these  people, and for this reason “the policy of administering them from the  interior has now been adopted. A fort is in the process of construction  at Nanga Meluan, a locality which can be reached in one day by outboard  from Kanowit. A hospital, dispensary, wireless station and school will  follow in due course, and a network of bridle-paths is being constructed  which will link the headwaters of all neighbouring rivers with the  headquarters. An experienced administrative officer will be posted  permanently to the new station as soon as the fort is completed. . .” 59&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The fort at Meluan on the Kanowit River was duly completed, and  although it never became the seat of a separate “interior residency” as  Clark had envisaged, it was the headquarters of a District within the  Third Division from 1936 until the Japanese occupation.60&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In December, 1935, the Rajah had met with local Iban leaders and told  them that once the Meluan post was open, they would be allowed to move  back upriver into some of the areas from which all inhabitants had been  forced to move.61 Nevertheless, although many of the batak’d Kanowit,  Poi, and Ngemah Ibans did return to their old homes during the next few  years, the Government was still anxious to maintain tighter controls on  settlement than had existed in the pre-Asun era. One result was the  creation of the 450,000 acre Lanjak-Entimau Protected Forest, which  covered the more inaccessible headwaters of all the streams in the new  Meluan District, including some territory formely inhabited by resettled  “rebels,” as well as adjacent areas of the Second Division. In any such  reservation all habitation was automatically outlawed,62 in theory to  prevent shifting cultivation and the attendant destruction of forest,  but this one covered an area where there was little timber worth saving.  It soon became known as the “Lanjak-Entimau Political Forest”.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;During the Japanese occupation, some Ibans took advantage of the  British absence to move back to their old longhouse sites within the  preserve. They were naturally resentful when in 1947 the new Colonial  Administration contemplated making them move out once again, this time  on the grounds that a disastrous precedent would be set if any  settlement were to be countenanced within any Protected Forest, no  matter how political its origins. Eventually good sense prevailed,  however, and the borders of Lanjak-Entimau were adjusted to exclude the  homes of the returnees.63&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The new theory of Iban administration, which first found expression  in the 1935 Blue Report, recognized that the Government would eventually  have to do more than merely control the Ibans; it would have to offer  them services as well. No more than a start was made toward implementing  this idea in the few years, which remained before the onset of World  War II, but the Government did admit some Ibans to minor administrative  posts, and it also began to think about a system of schools which would  include the various “Dayak” groups as well as the Moslem people. In the  vicinity of Kanowit, an experiment in agricultural education began in  co-operation with the Roman Catholic Mission. Water buffaloes and  Kedazan instructors were recruited from North Borneo, and the Government  provided a trained agricultural specialist, Ong Kee Hui of Kuching,64  in an effort to teach at least some Ibans an alternative to shifting  cultivation.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;More than anything else, perhaps, the return of relative prosperity  to the Sarawak economy in the late 1930′s dampened the lingering embers  of upriver unrest. As early as February 1937, the Resident of the Third  Division could report, “There is a general atmosphere of content and  well being throughout the Meluan District, attributable to the price of  rubber and the prospects of a good harvest.”65&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nevertheless, some turbulent souls remained at large in the interior,  now more frequently termed “outlaws” than “rebels” by the Government,  yet in all cases motivated by much the same spirit which had moved Asun.  Perhaps the most famous of these last-ditch malcontents was Kendawang, a  Kanowit Iban whose “outlawry” dated from 1932. As in the case of Asun,  his quarrel with the Government was in part a personal feud with an  official of the Third Division. Kendawang had been on unusually close  terms with a number of European officials in the course of employment  with the Forest Department, helping to demarcate reserves in the extreme  headwaters of the Third Division. From his earnings he had saved enough  money to purchase a gun, of which he was intensely proud, regarding it  as a reward for loyal service. When the Asun troubles began he was slow  to obey the emergency order requiring that all firearms be turned in to  the Government, and when he wandered into Sibu on an innocent errand he  was arrested and jailed. Later he escaped from jail and, together with  another “rebel”, Ijau, murdered a retired Sikh constable at his home not  far from Kanowit.66 The particular victim was apparently of no great  interest to the “rebels”; any murder was both an act of political  defiance and the prerequisite to success as a warrior and headhunter.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kendawang was eventually joined by his half-brother Banyang,67 and  together the pair remained at large for years, hunted from one remote  upriver area to another across wide areas of the Second and Third  Divisions. Within the Administration, however, certain officers with  long experience in the Iban country argued that Kendawang would never  have become an outlaw had he not been unjustly treated at the time of  his original arrest. They were certain that if the Rajah gave his  personal guarantee of clemency, Kendawang and his brother Banyang would  give themselves up, and a major remaining source of rumored “rebellion”  and unrest would be removed.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;In 1940 Kendawang and Banyang were living at the headwaters of the  Balingian River, Fourth Division, in an area settled by migrants from  the Kanowit to whom they were in all probability related. In April, the  Rajah summoned a delegation of Kanowit and Julau Ibans to the Royal  Astana in Kuching and told them that Kendawang’s life would be spared,  if he would accept some punishment for his crimes. He should meet with  the Rajah in October, and if he refused the terms of his sentence, he  would be free to return to his jungle-hiding place. The Iban leaders  promised to send emissaries to Kendawang with this offer.68&lt;/p&gt; &lt;p&gt;But in the meantime, a young District Officer, D. C. White, thought  of a more dramatic plan. He remembered an old than story, in which the  First Rajah, James Brooke, had offered his sword to rebels as a pledge  of clemency. He proposed attempting this tactic to reassure the  suspicious fugitives, and Vyner Brooke agreed. An ordinary sword was  embellished to look suitably royal, and White, accompanied by Temenggong  Koh and Penghulu Jugah, journeyed to the Balingian and met with the  outlaws. After some hesitation, Kendawang exempted the royal pledge.69  He was initially exiled to Malaya, where the Brcokes arranged a job for  him as a collector of specimens for the Federated Malayan States Museum.  Later, when war seemed imminent, he was returned to Sarawak, where he  joined Asun in exile at Lundu, and reportedly occupied himself by  looking after certain rubber gardens belonging to the Rajah. After World  War II, he returned to his old home near Julau. His half-brother  Banyang, for years his companion in “outlawry,” is at present a capable  Iban politician, a representative of Julau in the Sarawak Council Negri  (state assembly) and of Sarawak in the Malaysian Federal Parliament.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Asun in Retrospect:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Asun’s “Rebellion” had sputtered to a complete halt by the beginning  of the Japanese occupation in 1941. In retrospect, it would not seem to  rank high on anyone’s scale of insurrection. Only a handful of people,  none of them Brooke officials, perished on either side. Certainly the  burning of longhouses and the resettlement of Ibans whose loyalty was  suspect worked hardships on the upriver population, but the degree of  suffering may easily be exaggerated unless it is remembered that a  traditional Iban longhouse is a highly impermanent structure, and that  the Ibans glorified migration and were conditioned to moving frequently.  It was typical of Brooke rule that the principal “rebels” were treated  almost more like errant schoolboys than serious political enemies.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Like earlier periods of Iban dissidence, Asun’s “Rebellion” was never  a conscious effort to overthrow Brooke rule. The focus of Iban  resentment remained personal and localized. Individual “rebels” like  Asun and Kendawang took to the jungle after violent quarrels with  specific British officers. Asun found it possible to surrender to  another Resident at a time when he would still probably have refused to  meet his original adversary, and, as we have seen, Kendawang was ready  to accept the Rajah’s personal pledge of good faith although he remained  unwilling to trust his subordinates. Nothing even remotely resembling  nationalism was astir in pre-World War II Sarawak. (The same cannot be  said of Dutch Borneo, where as early as the 1930′s a degree of wider  political consciousness was already developing among the “Dayaks” of  certain areas.70 The fact that the Dutch East Indies were, in effect if  not in theory, under a single administration, may have facilitated the  spread of ideas originating in Java and elsewhere, whereas Brooke  autonomy and Borneo geography ensured that Sarawak’s political  isolation, even from British Malaya and North Borneo, remained almost  total.)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;If Asun and the other dissidents were not nationalists, neither were  they the product of a nativistic or revivalist movement similar to the  “cargo cults” of postwar New Guinea. This point needs to be stressed, if  only because many students are conditioned to believe that disturbances  among a primitive population in a time of increasing European pressures  are often, if not always, symptomatic of such movements, which may be  characterized as attempts to revive or restore a pre-European world  order by supernatural means.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Both the antecedents and the events of the Asun unrest were  completely secular in character.71 To put it as simply as possible, the  Ibans resented increasing restraints and requirements imposed upon them  by a Government which was not equipped to offer them anything which they  could regard as benefits in return. Earlier decades of hostility  resulting from the Second Rajah’s long efforts to suppress headhunting  and to control migration had created a tradition of hostility, and this  heritage made violent resistance altogether respectable when the onset  of economic depression unhappily coincided with the proliferation of  incomprehensible Government demands.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Poor economic conditions aggravated the problem, but even prosperity  and lavish Government spending could not have eliminated it entirely.  When all is said and done the Ibans were bound to resent the steady  expansion of an alien political presence in their midst. They were in  fact gradually losing their freedom, and would have been unhappy at  first even had the Brooke been willing and able to sugar coat the pill  with a full-scale program of roads, schools, and medical services. To  the extent that the intrusion of central authority was inevitable  (regardless of the nationality of the rulers) Asun’s “Rebellion” may be  regarded as a kind of political growing pain, an inevitable interlude on  the road to modernity.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The reaction of the Brooke regime to the entire episode was  symptomatic of a conflict on its part between a desire to continue the  tradition of personal, minimal Government, and a dawning awareness that  fundamental changes in administrative technique were increasingly  inescapable. The Third Rajah, Vyner, was probably not very interested in  such matters. It is no exaggeration to say that disinterest was a  hallmark of his administration, and a considerable cause of the  political stagnation, which overtook Sarawak in the final years of  Brooke rule. His younger brother, Tuan Muda Bertram, who was a more  serious and capable administrator, saw the problem as one of too much  government rather than too little. He proposed a return to the simpler  days of his father, when the British officer, unencumbered by excessive  paperwork and the demands of a European wife, was free to travel among  his people and apply simple, common-sense justice to their problems.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This reaction was echoed in the Blue Report of 1935, with its plan  for administration from the interior, where the District Officer could  more easily make contact with the upriver Ibans on their own home  ground. Yet the Blue Report also proposed giving the Ibans schools and a  share in the Government. It called for scientific land surveys of the  interior, perhaps to be followed by community development schemes. In  short, it recognized that the Government must inevitably involve itself  more and more with the people, but it failed to face the fact that such  an involvement would surely lead to the growth of bureaucracy, and that  it would eventually be incompatible with any return to personal rule.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This contradiction between unwillingness to abandon an idealized  benevolent despotism and awareness that necessary welfare measures  required new and more complicated administrative techniques permeated  the final years of Brooke rule. The more intelligent men in the  Government were aware of the conflict and there was a surprising amount  of public debate on the subject. In practice, Sarawak continued to move  slowly but surely toward a more comprehensive and hence more impersonal  political system in the years before World War II.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Since that time, the Japanese occupation, eighteen years of British  colonial rule, and the advent of Malaysia have served to accelerate the  pace of change in Sarawak. From 1946 onwards, Governments have trumpeted  the necessity of education and economic development for all, and the  long arm of bureaucracy had indeed reached to the headwaters of the  longest rivers. As might have been predicted, this process has aroused  occasional opposition among the same upriver Ibans who were unhappiest  in the days of Asun. At first many of them were opposed to the postwar  program of education. For a number of years, certain communities  regarded schools primarily as an excuse for new and higher taxes, and  secondarily as an obnoxious effort to teach the younger generation how  not to be real Ibans. There have been occasions in quite recent times  when the Sarawak Constabulary field force has had to be dispatched  upriver before rates were sullenly paid. On the whole, such incidents  have been infrequent, however. Gradually, even the most conservative  Ibans have been persuaded that education, rubber trees, and other  formerly repugnant symptoms of progress are necessary and desirable –  even if taxes per se remain, as in certain other societies, highly  objectionable.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Indeed, it is apparent that the major problem in the Government-Iban  relationship is fast becoming just the opposite of what it was in the  Asun era. Since World War II, administrators have offered increasingly  tangible benefits in return for their demands. As a result, the  Government, far from remaining a source of annoyance, is increasingly  regarded as the source of all wealth, favors, and privileges. From the  upriver Iban point of view, the question is no longer how to avoid  central authority; rather, it is how to obtain a greater share of the  resources which only central authority can command.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This is no more than to say that even in the most remote areas the  Ibans have made much progress toward meeting the twentieth century on  its own terms. They have discovered not only education, but also the  joys of local politics and the ethic of the welfare state. But it is  also worth remembering that the Iban political disposition retains many  of the characteristics, which were so apparent throughout the period of  Brooke rule, and not least in its final stages. Headhunting might not  attract many of today’s youth, if any, but the Ibans remain a highly  volatile people, quick to anger, easily divided against themselves,  always ready to react violently against political injustices, real or  imagined. While it is true that they have done well by the Government  since World War II, it is even more apparent that upriver expectations  have been rising at an ever quickening pace. The Ibans are increasingly  aware that in contrast to other ethnic groups, particularly the Chinese,  their own standard of living leaves much to be desired. The problem  intensifies as Iban populations grow, migration opportunities  diminished, and the crop returns from overburdened hill rice land  continue to dwindle.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;The spread of smallholder rubber, actively promoted by postwar  regimes, has done much to generate income in Iban areas. And yet this  fact, more than any other, calls to mind the specter of Asun. For if  economic depression should recur, or if rubber prices alone should  plummet, the Asun phenomenon could well be repeated in far more serious  form. As in 1931, any widespread decline in the general level of  prosperity would be resented and misunderstood by the upriver people.  Having acquired a much greater stake in the rubber market, the Ibans  would suffer much more directly from the effects of depression than was  the case in Brooke days. But it is probable that they would comprehend  what was happening only slightly better than before. Resulting  resentment might be directed against the Government, but it would be far  more likely to find an outlet in anti-Chinese sentiment, which might  well be fanned by opportunistic politicians. Certainly communal tension,  already an increasingly serious problem in Sarawak, would be greatly  increased. Whatever the outcome, it would be even less realistic than in  1931 to blame any unfortunate consequences on a supposed lingering  taste for headhunting.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;If the Asun “Rebellion” holds any lesson for the present, it is that  until the Malaysian economy is less dependent on rubber, any precipitous  decline in the price of that commodity is likely to spell disaster,  even in so remote an area as the upriver Iban country of Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;FOOTNOTES&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;1. Recent statistics on Sarawak population are as follows: Ibans,  247,000 (30.2% of total State population); Chinese, 263,000 (32.2%);  Malays. 145,000 (17.7%); Land Dayaks, 65,000 (7.9%); Melanaus, 48,000  (5.9%); “other races” (defined as Bisayas, Kedayans, Kayans, Kenyahs,  Kelabits, etc.), 48,000 (5.9%): State of Sarawak, Annual Bulletin of  Statistics (Kuching, 1964), p.3.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Three quarters of the Ibans in Sarawak are concentrated in the Second  and Third Divisions, the upriver areas of which are the main setting  for the events described in this paper. Because they are, relatively  speaking, a culturally homogeneous group, there is general agreement in  Sarawak today about who is “Iban” and who is not. The same is not  necessarily true of other groups, and there is particular controversy  over the term “Malay.” As I have employed “Malay” in this paper, in  accordance with the most common Sarawak usage, it simply means Moslem of  predominantly Southeast Asian ancestry. There has long been confusion  over the status of the Moslem Melanaus, some, but not all, of whom  regard themselves as “Malays.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;2. Parts of this paper, particularly in the introductory section, are  based on my unpublished Cornell University doctoral thesis, “The Ibans  of Sarawak under Brooke Rule, 1841-1941,” (Ithaca, New York, 1967). I  have not duplicated the more complete footnotes and acknowledgments  which may be found in that work.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;3. The only easily ayailable account of Asun’s “Rebellion” is a brief  passage in Steven Runciman, The White Rajahs (Cambridge, 1960),  pp.239-240. My own account is based almost entirely on administrative  reports in the semi-official Sarawak Gazette (hereafter cited as SG) and  on travel and interviewing in Sarawak and England during 1965-66 in the  course of graduate research in history for Cornell University. That  research was sponsored by the London-Cornell Project and undertaken in  cooperation with the Sarawak Museum. For the date of Asun’s death see  Joan Rawlins, Sarawak, 1839-1963 (London, 1965), p. 125.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;4. For a general historical introduction to Brooke rule, the most  valuable work remains S. Baring-Gould and C. A. Bampfylde. A History of  Sarawak under its Two White Rajahs 1838-1908 (London, 1909). More recent  events are covered in Runciman, The White Rajahs, and in Rawlins,  Sarawak; the latter is a compact, competent history designed for  secondary-school use.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;5. On this subject see Benedict Sandin, The Sea Dayaks of Borneo  before White Rajah Rule (London, 1968).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;6. The literature relating to Second Division Iban “piracy” is  extensive but the best single account is Graham Irwin’s “The Pirate  Controversy” in Nineteenth Century Borneo (Singapore, 1965),  pp.127-150.See Robert Pringle, “Bantin’s Revolt: Charles Brooke and the  Upriver Ibans,” in “The Ibans of Sarawak under Brooke Rule.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;7. Asun’s praise name (ensumbar) was Bah Tunggal (“Rushing Flood”).  Biographic details are from various interviews in the Entabai and upper  Batang Lupar. Mr. J. K. Wilson, formerly of Nanga Entabai, whose  experience of the Kanowit and of upriver Ibans in general is unexcelled  by any other European, helped to put me in touch with the right people  when I visited the area in 1965, and has since been kind enough to  confirm my own research by interviewing Asun’s son, Tuai Rumah Nyawai,  who lives near the site of Asun’s old house and is today the headman of  some of his father’s people.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;8. Julian Baring-Gould, Resident of Third Division, reported in  August, 1911, that subject to the Rajah’s approval, “I have appointed  one [Assun] to take charge of the district between Nanga M«rurun and N.  Entabai. P.[enghulu] Gramong has been in charge of this district since  the ex-rebels [i.e. followers of Bantin] surrendered which has led to  considerable friction.” SG 587, September, 1911. This is the first  reference to Asun in the Gazette. The area referred to is a section of  the main Kanowit below Nanga Entabai, and it is not clear whether Asun  was already by. this date penghulu of his home river (Entabai) or  whether this is a reference to his first official appointment of any  kind.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;9. “Expedition Against the Balleh Dayaks,” SG 672, March 16, 1915.  This account identifies Asun specifically as penghulu of Entabai. It  states that he, Gani, Merdan of Bintulu, and Bedindang were the most  valuable Iban leaders of the Rajah’s force.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;10. Under the Brookes, fines levied on the Ibans (and some others)  for various offenses were most often expressed in weights of brassware  (usually either Brunei-made vessels or swivel cannon) which had specific  cash equivalents. See A. J. N. Richards, Dayak Adat in the Second  Division (Kuching, 1963), esp. p.35.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;11. Third Division reports for November 1926, SG 880, January 3,  1927; March, 1927, SG 884, June 1, 1927; and June 1927., SG 887, August  1, 1927.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;12. Bertram Brooke acknowledged that attempts to collect tax from  Iban indigents (umang) created great resentment: “Extracts from a report  by His Highness the Tuan Muda on a visit to the ulus Entabai and Batang  Lupar, and Delok District, Third Division [sic],” SG 943, April 1,  1932.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;13. I heard this tale from Ibans in both the upper Batang Lupar and  Entabai districts in 1965-66.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;14. For Third Division development in the 1920′s, see Robert Pringle,  “The Ibans and Others: Communal Relations under Charles Brooke,” in  “The Ibans of Sarawak under Brooke Rule.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;15. Second Division December report, SG 379, February 16. 1918; J.D.  Freeman, Iban Agriculture (London, 1955), p.19.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;16. Third Division annual report for 1926, Sarawak Government Gazette  (hereafter cited as SGG), September 1, 1927; Freeman, Iban Agriculture,  pp.35 n., 140.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;17. “His Highness ordered that in future no Dayaks would be allowed  to leave their districts except those who had been promised definite  work by responsible people.” Third Division October report, SG 915,  December 2. 1915; see also Sarawak Administration Report, 1929 (Kuching,  1930), p.58. The Administration later recognized that such arrogant  attempts to restrict Iban freedom of movement had been a major factor  contributing to unrest among the “younger generation.” C. D. Le Gros  Clark, The Blue Report, 1935 (Kuching, 1935), p.48.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;18. Second Division August report, SG 803, October 16, 1920; Third  Division January report, SG 870, March 1, 1926.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;19. Under the Third Rajah’s semi-standardized system all Malays paid  $2 per adult male per year, while each pagan “Dayak” community owed the  Rajah $1 per longhouse family room or “door.” The Second Rajah’s tax  structure was more complex, and varied greatly from district to  district: Robert Pringle, “How the Second Rajah Ruled: Theory and  Practice at the Outstation Level” in “The Ibans of Sarawak under Brooke  Rule.” In 1924, Vyner went so far as to suggest that all Sarawak  subjects should pay at the rate of S2 per adult male, but this proposal  was never implemented: Vyner Brooke to Council Negri, October 21, 1924,  in SGG, November 3, 1924.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;20. Order XVII of 1922, SGG, July 1, 1922. For reference to the  immediate unhappiness this measure created among the Ibans, who had  already learned to rely heavily on firearms for hunting and pest  control, see Third Division December report, SG 834, March 1, 1923;  Second Division February report, SG 838, June 1, 1923.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;21. Order XVII of 1923, “Registration of Births and Deaths,” SGG,  December 17, 1923.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;22. Sarawak’s first forest legislation was too closely modelled on  Malayan precedent to make any sense in Borneo, where there are few areas  of completely unused, unfrequented jungle similar to those of central  Malaya. Under a “trespass clause,” all natives were completely excluded  from the original Sarawak Forest Reserves. The unpopularity of this  measure clearly contributed to the Asun unrest, and as a result no more  Forest Reserves were gazetted after 1932. Subsequent reservations known  as Protected Forests, first created in 1934, were closed only to farming  (hence to settlement) and commercial logging, but natives were free to  enter them and gather anything they required for their own personal  needs. B. J. C. Spurway, “Shifting Cultivation in Sarawak,” SG 1003,  April 1, 1937; B. E. Smythies, “History of Forestry in Sarawak,” SG  1243, September 30, 1961.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;23. Third Division May report, SG 911, August 1, 1929. Engkabang  (illipe nuts) and langpai (a misprint for langgir) are jungle trees  whose fruits are extremely valuable to the Ibans; the regulation against  felling them was apparently a local (Divisional) order. “Retaining  fruit etc.” refers to an 1899 Charles Brooke order which specified that  Ibans could not claim as private property (hence sell) junsle fruit  trees when they migrated away from their old homes: Order XVIII, SG 404,  September 1, 1899.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;24. For a typical case of conflict and confusion arising from local  variations in adat. see the story of Antas and Bangkang in Third  Division (Kapit) April report, SG 945, June 1, 1932. Bertram Brooke  noted “. . . it is extremely difficult to deal with people who say that  Government is continually transgressing Dayak adat when tribal customs  vary so widely in different districts, and each tribe considers that its  own is the only right one.” Here “tribe” indicates a primarily  geographic, not ethnographic, distinction between Iban sub-groups. “A  visit to the Ulus Entabai and Batang Lupar,” SG 943, April 1, 1932.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;25. For the Iban custom of travel (bejalai), see Freeman, Iban  Agriculture, pp.74-75.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;26. Third Division August report, SG 902, November 1, 1928.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;27. Third Division (Kapit) January report, SG 918, March 1, 1930.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;28. Third Division July report, SG 924, September 1, 1930.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;29. Vyner Brooke to Council Negri, Supplement to SGG, January 2,  1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;30. Third Division November report, SG 928, January, 1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;31. “On the 28th Abang Enjah, Native Officer, left for the ulu  Kanowit to deliver the Government ultimatum to ex-Penghulu Asoon, who  now refuses to have anything whatever to do with the Government, and is  causing unrest in the Kanowit and Entabai,” Adams reported in January:  SG 930, March 2, 1931. News that Asun was sending war spears to the  Second Division prompted the Resident there to label him a “rebel” for  the first time: “. . . it is feared that many credulous and restless men  from the Krian and Layar have been visiting the Third Division. If any  of these Dayaks become entangled with rebels it will be their own fault,  as all the Penghulus except two [not named] have refused to have  anything to do with Asoon or any of his following.” Second Division May  report, SG 934, July 1, 1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;32. Report of the Secretary for Native Affairs, SG 935, August 1.  1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;33. Third Division June report,’ SG 936, September 1, 1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;34. “Hot Air in the Hinterland,” SG 936, September 1, 1931. Nuri was  obviously a colleague of Asun, but I have no more information about him.  This expedition to Julau of July 12-21 had been preceded by the  dispatch of Sarawak Rangers to the upper Nyelong and Binatang River.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;35. The order requiring all Ibans to turn in their guns was, like  many local regulations, never published. It is well remembered today,  however, and was obliquely referred to in a Third Division report for  April, 1931: SG 933, June 1, 1933. Running afoul of this order motivated  the noted “rebel” Kendawang to turn against the Government: see below.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;36. “Christmas and New Year at Sibu, A Dayak Invasion,” SG 941,  February 1, 1932; “Extract from report by His Highness the Tuan Muda on  the Sibu ‘Aum’ concerning Dayak Customs and visit to the upper Kanowit  and Entabai districts,” SG 941, February 1, 1932. The Sibu Aum resulted  in Sarawak’s first written code of Iban adat, entitled Tusun Tunggu Daya  (Iban) di Third Division di Baroh Pegai Prentah Sibu (Kuching, 1932),  published in both Romanized Iban and Malay in jawi script. In the Second  Division, where the problems created ‘by a mixed population originating  in various river systems did not exist, Iban customary law was not  codified until 1963: Richards, Dayak Adat Law in the Second Division.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;37. At this time no European officer was permanently stationed nearer  to the center of the disaffected area (the upper Kanowit) than Sibu,  the Third Division headquarters, many miles downriver. The institution  of “Travelling District Officer,” an effort to overcome this obvious  deficiency, was created in the early days of the Asun unrest. The first  reference to it that I have been able to find is in the Third Division  May report, SG 934, July 1, 1931.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;38. “Visit to the upper Kanowit and Entabai Districts,” SG 941,  February 1, 1932.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;41. Largely as an economy measure, the Government merged the old  Sarawak Rangers with the police force at the end of 1931, thereby  abolishing the only reliable military force suitable for work in the  interior, just at a time when there was a renewed need .for it. To meet  the problem, a separate field force (“Force B”) of the Constabulary was  eventually created, a virtually all-Iban unit modelled on the lines of  the old Rangers. In the meantime, however, the Government manned its  operations against Asun by recruiting retired Rangers on an ad hoc  basis. Such men were known as “reserves,” a term which was quickly  Ibanized into “rejap.” On big expeditions the reserves were assisted by  larger followings of Iban volunteers, in the tradition of Charles  Brooke. For the abolition of the Sarawak Rangers, see “The Sarawak  Rangers 1862-1932,” SG 942, March 1, 1932; Sarawak Administration  Report, 1932 Kuching,1933), p.10.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;42. “Visit to the ulus Entabai and Batang Lupar,” SG 943, April 1,  1932. Ramba was the brother of Tabor, who had been killed fighting  Government forces at Nanga Pila on the upper Rejang in 1916. Despite his  harsh words to the Tuan Muda on this occasion he never actively joined  Asun. On the same trip Bertram also visited Kana of Engkari, a noted  Iban warrior who had been a rebel in the days of Bantin. In contrast to  Ramba, Kana received the Rajah’s brother cordially, but he was later  judged guilty of collusion with the “rebels” and was sent into exile  with Asun and Kendawang at Lundu. For his detention, see Second Division  February report, SG 955, April 1, 1933.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;43. “Entabai Expedition,” SG 943, April 1, 1932. The expedition was  in the field from February 12 to March 4.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ibid.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;45. Third Division July report, SG 947, September 1, 1932.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;46. For the story of Balleh migrations, see Freeman, Iban  Agriculture, pp.15-21; Pringle, “Iban Migrations and the Rajah’s  Response,” in “The Ibans of Sarawak under Brooke Rule.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;47. Strangely enough, Asun’s surrender was not mentioned in the  Divisional reports in the Sarawak Gazette, but only in the annual  Sarawak Administration Report, 1932 {Kuching, 1933), p.14.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;48. J. E. L. Burgemeestre, “Onze verhouding tot Sarawak en de Batang  Loepar bevolking” [Our Relations with Sarawak and the Batang Lupar  People], Typescript, 1934, Memories van Overgave Series, Royal Tropical  Institute, Amsterdam, p.34. In this valuable history of Dutch-Bropke  relations along the frequently troubed Iban frontier, Burgemeestre gives  the wrong date (1933) for Asun’s final detention.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;49. Asun died in 1958; see n.2 above. Hedda Morrison, whose husband,  Alastair, was Kanowit District Officer, visited Asun at his longhouse on  the Entabai in July, 1952, when she made one of the photographs which  illustrates this article.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;50. For the location of the blockhouses, see the accompanying map.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;51. Third Division February report, SG 979, April 1, 1935.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;52. Ibid. I assume that this expedition is the one described in  George Jamuh’s vivid account, “The Kanowit Punitive Expedition, 1934,”  Sarawak Museum Journal, VII, 8 (ns) (December, 1956), pp.463-469,  although the date he gives is June, 1934. No expedition is mentioned in  the Gazette or other written sources for the latter date, although this  does not completely rule out the possibility that there may have been  two expeditions in rapid succession. A. J. N. Richards’ notes following  Jamuh’s article are particularly valuable.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;53. The Brookes first began to use outboard motors in the late  1920′s; the first written reference I can find is in a Third Division  report for February, 1927, SG 883, April 1, 1927. By the mid-1930′s,  Government outboards were commonplace. Although the early motors were  puny and undependable in comparison with postwar models, they were  nonetheless an innovation of tremendous significance, as anyone who has  travelled in interior Sarawak will appreciate.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;54. Sarawak Administration Report, 1933 (Kuching, 1934), p.15.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;55. C. D. Le Gros Clark, The Blue Report, 1935 (Kuching, 1935), p.46.  Clark, who was Chief Secretary when World War II began, was  subsequently executed by the Japanese.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;56. Ibid., pp.44, 48.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;57. Ibid., p.50.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;58. Ibid., pp.45, 49. Both of these recommendations were later  supported by R. W. Hammond’s “Report on Education in Sarawak,”  Typescript, 1937, a Government-sponsored survey second in value only to  the Blue Report as an appraisal of later Brooke rule.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;59. Sarawak Administration Report, 1935 (Kuching, 1936), pp.30-31.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;60. After World War II, Kanowit became the District Headquarters for  the entire area. The fort at Meluan, built of heavy ironwood planks  pierced with gunports in a style which originated in the days of Iban  “piracy,” today serves as a more than usually picturesque primary  school. There is now a Government post upriver at Julau, which is linked  by road to Binatang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;61. Memorandum entitled “Dayaks,” December, 30, 1935, Lanjak-Entimau  file, Forest Department, Kuching.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;62. For the distinction between the earlier and more restrictive  Forest Reserves and the later Protected Forests, see n. 22 above.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;63. The preceding two paragraphs are based on unpublished material in  the Lanjak-Entimau file, Forest Department, Kuching.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;64. Mr. Ong is, of course, far better known for his more recent  career as Mayor of Kuching and leader of Party SUPP. For a contemporary  report on his activity as a Brooke agricultural extension expert  (trained at Serdang College, Malaya), see Third Division January report,  SG 1002, March 1, 1937.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;65. Third Division February news, SC 1003, April 1, 1937.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;66. The murder of the Sikh constable, Gokal Singh, is mentioned in  Third Division March-April report, SG 945, June, 1932.&lt;br /&gt;Most of this information is drawn from Radio Sarawak’s tape-recorded  interview with Kendawang himself, and from my own interviews with  Alastair Morrison, D. R. Lascelles, D. C. White, and Dato Pengarah  Banyang. Kendawang’s version of events is suspect on one major point. He  claims that he became a “rebel” partly because of the ban on all new  rubber planting imposed when Sarawak joined the International Rubber  Regulation agreement. Kendawang argues that he was anxious to have his  people begin planting rubber, and became angry when the Government  prevented them from doing so. But in fact the ban on planting did not go  into effect until 1934, two years after he had become an outlaw.  (Banyang, who joined Kendawang more out of family loyalty than for any  other reason, does not support this part of his brother’s narrative).  There is, however, little doubt that after 1934 the far-reaching  prohibition did create resentment among some Ibans who were beginning to  see that rubber might be a key to wealth. There are frequent reports in  the Gazette of District Officers destroying illegally planted rubber  trees in Iban areas: e.g., Second Division March report, SG 980. May 1,  1935; Fourth Division December report, SG 1049, February 1, 1949.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;67. Now (as mentioned below), a well-known Iban politician. Banyang  and Kendawang were sons by different mothers of Janting, who himself had  been a famous Iban warrior and “rebel” in the days of Charles Brooke.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;68. Third Division April report, SG 1041, June 1, 1940.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;69. SG 1045, October 1, 1940; Third Division September report, SG  1046, November 1, 1940; interview with D. C. White (perhaps better known  for his postwar service as British High Commissioner in Brunei) in  London, October, 1966. Penghulu Jugah is now Tan Sri Temenggong Jugah,  one of Sarawak’s foremost Iban leaders and a member of the Malaysian  Federal Parliament.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;70. Mallinckrodt, writing as early as 1928, noted the existence of a  primarily political “Sarikat Dayak” as well as a “Dayak” cooperative  movement in Dutch Borneo. Such movements were uniquely strong at an,  early stage in the Banjermassin area, where a large and intensely Moslem  coastal population was already in political conflict with a relatively  advanced interior population (predominantly Ngaju) much affected by  years of Christian mission activity. J.M. Mallinckrodt, Het adatrecht  van Borneo (Leiden, 1928), I, 10.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;71. Among traditional Ibans, success in war was often linked to a  concept of personal spiritual power, manifested in a special capacity  for leadership, which was revealed to an individual through dreams and  was usually widely recognized thereafter. One who had such capacity was  said to be tau serang (able to attack) and could usually count on a  following in any endeavour. According to Benedict Sandin and other Iban  authorities, however, Asun was not tau serang. Furthermore, Iban  accounts do not stress the fact that he was a recognized manang  (shaman). Rather, they reinforce the impression conveyed by contemporary  British reports of unrest linked to political and economic grievances.  However, a Dutch document relates that among Ibans just across the  border in what is now Indonesia, fanciful stories were circulated  crediting Asun with magical powers: Burgemeestre, “Onze verhouding,”  pp.30-31.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4189764001139858015-915902205032219357?l=wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/feeds/915902205032219357/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/jerita-lama-asuns-rebellion.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/915902205032219357'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4189764001139858015/posts/default/915902205032219357'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://wwwmikeeliniescom-mike.blogspot.com/2010/06/jerita-lama-asuns-rebellion.html' title='Jerita Lama – Asun’s Rebellion'/><author><name>mike asun dickson</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01054548035618879010</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_YzCJ0234js4/TCcZDUQJMUI/AAAAAAAAAAM/aU93w7M6vQM/S220/DSC00470.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
